Prata in jobbet, så står beställaren, förfallodagen och räntan där de ska stå.
En obetald faktura dör inte av sig själv, men den dör. Hur lång tid du har på dig avgörs av en lag på tretton paragrafer, och av en rad högst upp i din egen offert: vem beställaren är. Nedan står reglerna paragraf för paragraf ur preskriptionslagen (1981:130) i lydelse t.o.m. SFS 2022:976, med ellagen (1997:857) bredvid som exempel på en särskild frist som är kortare än konsumentens tre år. Där en regel har bytt lydelse visas den gamla ur den ursprungliga författningen. Räkneuppgifterna i texten är ordförekomster i lagtexterna själva. Alla källor lästes den 21 september 2026, och författningsregistret kontrollerades samma dag: preskriptionslagen har två ändringar, den senaste i kraft den 1 augusti 2022, och ellagen bär fältet Upphävd 2027-01-01.
Tio år är huvudregeln. Tre år är undantaget, och undantaget har tre villkor. Preskriptionslagen (1981:130) 2 § första stycket: En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Andra stycket: Preskriptionstiden är dock tre år för fordran mot en konsument, om fordringen avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit konsumenten för huvudsakligen enskilt bruk. Läs meningen som en checklista i stället för som en tumregel. Den kräver att gäldenären är en konsument, att borgenären är en näringsidkare som handlat i sin yrkesmässiga verksamhet, och att nyttigheten gått till huvudsakligen enskilt bruk. Brister ett av de tre är det tio år som gäller, för första stycket är huvudregeln och andra stycket undantaget.
Det syns i hur lagen räknar: tio år en gång, tre år två gånger, konsument två gånger. Preskriptionslagen är kort och går att räkna igenom. Orden tio år förekommer en enda gång i hela lagtexten, i 2 § första stycket. Orden tre år förekommer två gånger, i 2 § andra stycket och i 12 §, och den andra av dem är förbudet mot att avtala om längre tid. Ordet konsument förekommer två gånger, båda i 2 § andra stycket, och lagen definierar det aldrig. Det är hela grunden för den siffra de flesta hantverkare uppger ur minnet. Allt annat i lagen handlar inte om hur lång tiden är utan om hur den startas om.
En bostadsrättsförening är inte en konsument, och då är det tio år igen. Den vanligaste feltolkningen är att treårsfristen följer med den som betalar privat. Den följer med den som är konsument och använder nyttigheten huvudsakligen enskilt. En bostadsrättsförening är en juridisk person och beställer till föreningens hus. Ett aktiebolag är en juridisk person. En hyresvärd som beställer till en uthyrd lägenhet beställer inte för eget enskilt bruk. I alla tre fallen står huvudregeln kvar och fordringen lever tio år. Det är sju extra år för samma sorts arbete, avgjort av en enda rad högst upp i offerten: vem beställaren är.
Ett skriftligt krav räcker för att starta om hela klockan. 5 § räknar upp tre sätt att avbryta preskriptionen, och det andra är det som kostar minst. Preskription avbryts genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären. De två övriga är att gäldenären själv erkänner skulden, till exempel genom att betala en del av den, och att borgenären väcker talan eller åberopar fordringen vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller i skiljeförfarande, konkursförfarande eller planförhandling under företagsrekonstruktion. Den sista formuleringen är ny sedan den 1 augusti 2022. Före lag (2022:976) stod det förhandling om offentligt ackord, vilket framgår av övergångsbestämmelsen till ändringen: Äldre föreskrifter gäller fortfarande för åberopande av en fordran i en förhandling om offentligt ackord enligt den upphävda lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.
Och efter avbrottet börjar en ny full period, inte resten av den gamla. 6 §: Om preskription har avbrutits genom erkännande, krav eller erinran, löper en ny preskriptionstid enligt 2 § från dagen för avbrottet. Det är den mening som gör hela treårsfrågan mindre dramatisk än den låter. En fordran som påminns om en gång vartannat år dör aldrig av ålder. Men lägg märke till verbet i 5 § 2: gäldenären får ett skriftligt krav. Det är alltså framme hos kunden som avbrottet sker enligt ordalydelsen, inte i utkorgen. Spara därför både påminnelsen och det som visar att den kom fram, och notera datumet, eftersom det är dagen för avbrottet som den nya tiden räknas från.
Preskriptionen tar räntan, avgiften och borgensmannen med sig. 8 § andra stycket: Preskription av en huvudfordran omfattar även fordran på ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på grund av borgen. Dröjsmålsräntan är alltså ingen egen fordran med egen klocka, och inte heller påminnelseavgiften. Faller fakturan faller de med. Detsamma gäller den som har gått i borgen, och 2 § andra stycket säger dessutom att borgensåtagandet för en konsumentfordran ärver treårsfristen: Detsamma gäller fordran mot den som har gått i borgen för betalningen av en sådan fordran.
Du kan inte skriva dig ur treårsfristen i offerten. 12 § är en av de kortaste paragraferna i lagen och en av de mest bortglömda i mallarna: Avtal att en fordran inte skall preskriberas eller att preskription skall kunna avbrytas på annat sätt än som föreskrivs i denna lag är ogiltigt. Detsamma gäller avtal om längre preskriptionstid än tre år för en fordran som avses i 2 § andra stycket. Första meningen träffar alla avtal, också mellan två företag: ni får inte avtala bort preskriptionen helt, och inte heller uppfinna egna sätt att avbryta den. Andra meningen träffar konsumentfordringar och gör en klausul om fem års betalningsansvar utan verkan. Det som däremot fungerar kostar ett brev.
Kundens klocka och din klocka går åt olika håll. På ett arbete på en byggnad har kunden tio år på sig att klaga. Konsumenttjänstlagen (1985:716) 17 §: Reklamation får dock inte ske senare än tre år eller, i fråga om arbete på mark eller på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker, tio år efter det att uppdraget avslutades, såvida inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse. Din egen fordran mot samma kund dör efter tre år enligt preskriptionslagen 2 § andra stycket. Under år fyra till tio kan kunden alltså fortfarande kräva att du avhjälper ett fel, medan du inte längre kan driva in det du hade kvar att få betalt för samma jobb. De två fristerna hör till olika lagar och ingen av dem följer av den andra.
Regressen mot underentreprenören har en egen klocka, och den är ett golv. 4 §: En regressfordran som har uppkommit genom att någon har betalt en skuld, för vilken flera är ansvariga, preskriberas tidigast ett år efter betalningen av huvudfordringen. Ordet tidigast vänder betydelsen jämfört med hur regeln ofta återges. Ettårsregeln kortar inte ned någonting. Den håller regressen vid liv i minst ett år efter att du betalat, även om huvudfordran då var på väg att preskriberas. Har du betalat en kunds krav som egentligen berodde på en underentreprenörs arbete är det den betalningsdagen du ska notera.
Faller fordringen mot en av två beställare blir den andra bara hälften värd. 9 § första stycket: Om flera har åtagit sig eller förpliktats att svara solidariskt för samma skuld och denna preskriberas i förhållande till någon av dem, svarar var och en av de andra endast för sin andel. Andelarna beräknas efter huvudtalet, om inte annat har bestämts genom ett avtal eller avgörande som borgenären har fått kännedom om senast sex månader före preskriptionen. Två makar som beställt ett kök tillsammans är två gäldenärer. Påminner du bara den ena och tre år går, svarar den du påminde inte längre för hela beloppet utan för sin andel, beräknad efter huvudtalet. Det vill säga hälften.
Det som överlever preskriptionen: kvittningen och säkerheten. Två paragrafer lever vidare efter att fordringen dött. 10 §: Utan hinder av att en fordran är preskriberad får den användas till kvittning, om detta eljest är tillåtet och den inte var preskriberad vare sig när borgenären förvärvade den eller när han kom i skuld till gäldenären. 11 §: Preskriptionen inskränker inte borgenärens rätt att ta ut sin fordran ur egendom i vilken han har panträtt eller retentionsrätt till säkerhet för fordringen. En gammal obetald faktura kan alltså fortfarande ha ett värde den dag kunden själv kommer med ett krav, och en säkerhet som faktiskt finns påverkas inte av att fordringen är gammal.
Preskriptionslagen viker för särskilda föreskrifter, och de är ofta kortare. 1 §: Denna lag gäller i fråga om preskription av fordringar, i den mån inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet. Meningen är lätt att läsa förbi, och den är den viktigaste i hela lagen för den som räknar frister. Preskriptionslagen är ett golv som viker undan varje gång en annan lag har skrivit en egen tidsgräns för ett visst krav. Sådana gränser är sällan längre än tio år. De är oftast kortare än tre.
Ellagen är ett exempel, och där finns ordet preskription inte alls. I ellagen (1997:857) förekommer ordet preskription och alla dess böjningar noll gånger. I elmarknadslagen (2026:1281), som tar över den 1 januari 2027, likaså noll gånger. I preskriptionslagen förekommer de trettioåtta gånger. Ändå bär ellagen två tidsgränser som gör precis det preskription gör: de släcker ett krav. 10 kap. 15 §: Om elanvändaren trots bestämmelserna i 14 § inte har fått avbrottsersättning och inte har gjort anspråk på ersättning från den ersättningsskyldige inom två år från det att avbrottet upphörde, går rätten till ersättning förlorad. Och 11 kap. 10 §: Konsumenten ska underrätta motparten om anspråk på ersättning enligt 6-8 §§ inom två år från det att skadan inträffade. Om konsumenten inte gör det, går rätten till ersättning för den uppkomna skadan förlorad. Två år, inte tre, och lagen säger ingenting om att de kan avbrytas och börja om.
Tolv timmar utan el i verkstaden är en fordran, och den betalas utan att du begär det. 10 kap. 10 § första stycket: Om uttagspunkten är elektriskt frånkopplad i en eller flera faser från spänningssatt koncessionerat nät under en sammanhängande period om minst tolv timmar har elanvändaren rätt till avbrottsersättning. Ordet är elanvändare, inte konsument, så en verkstad och ett kontor omfattas på samma villkor som ett hem. 10 kap. 12 § andra och tredje stycket sätter beloppet: 12,5 procent av den beräknade årliga nätkostnaden för ett avbrott mellan tolv och tjugofyra timmar, och därefter ytterligare 25 procent för varje påbörjad tjugofyratimmarsperiod, med ett tak på 300 procent av den årliga nätkostnaden. Pengarna ska komma av sig själva enligt 14 §, senast sex månader från utgången av den månad då företaget fick eller borde ha fått kännedom om avbrottet. Kommer de inte är det din tvåårsklocka som går, inte deras.
En bestriden faktura får aldrig vara skälet till att strömmen stängs av hos en konsument. 11 kap. 3 § ställer upp åtta villkor som alla ska vara uppfyllda innan överföringen får avbrytas vid utebliven betalning. Det åttonde är kortast av dem: fordringen inte är tvistig. Ordet tvistig förekommer en enda gång i hela ellagen, och en enda gång i elmarknadslagen, båda på just det stället. Till det kommer att socialnämnden ska underrättas samtidigt med betalningsuppmaningen, att kunden ska ha tre veckor på sig räknat från delgivningen, och att kapitlet är tvingande enligt 11 kap. 1 § andra stycket: Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i kapitlet är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne.
Ellagen upphör att gälla den 1 januari 2027, och kapitelnumren följer inte med. Lag (2026:1282) om införande av elmarknadslagen (2026:1281) 2 §: Genom denna lag upphävs ellagen (1997:857). Tidpunkten står i 1 §: Elmarknadslagen (2026:1281) träder i kraft den 1 juli 2027 i fråga om 11 kap. 26-33 §§ och 12 kap. 4-6 §§ och i övrigt den 1 januari 2027. Samma paragraf slutar: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Författningsregistret visar 2027-07-01 i ikraftfältet för införandelagen, alltså det senare av de två datum som står i texten, medan ellagens egen post i registret bär Upphävd 2027-01-01. Den som bara läser registerfältet får fel datum med ett halvår.
Samma regler, nya nummer: så flyttar de två tvåårsfristerna. Avbrottsersättningen flyttar från 10 kap. ellagen till 15 kap. elmarknadslagen, och tvåårsfristen från 10 kap. 15 § till 15 kap. 9 §. Avstängningskapitlet flyttar från 11 kap. till 16 kap., där villkoret om att fordringen inte är tvistig står kvar som punkt 8 i 3 §. Meningen går rätten till ersättning förlorad är omskriven till är rätten till ersättning förlorad, och nätföretaget heter den systemansvariga. Innehållet är detsamma, siffrorna är det inte. Varje avtalsmall, varje villkorsbilaga och varje faktatext som citerar ett kapitel i ellagen pekar fel från ikraftträdandet, och det syns inte på texten att den gör det.
Ett ord försvinner inte, det byter betydelse. Det är svårare att upptäcka. Kapitlet om avstängning heter Avbrytande av överföring av el till konsumenter i ellagen och Avbrytande av distribution av el till konsumenter i elmarknadslagen. Ordet överföring är alltså inte borta ur den nya lagen. Det finns kvar sjuttiotre gånger, men i en snävare betydelse som lagen numera definierar själv i 1 kap. 5 §: överföring: transport av el för någon annans räkning genom ett överföringssystem eller en sammanlänkning för överföring. Det som når din uttagspunkt heter i den nya lagen distribution. En text som söker och ersätter överföring med distribution rakt av gör alltså fel på ett annat sätt än den som låter bli, och båda felen ser korrekta ut för den som bara läser meningen.
Fyra rader i offerten, och en vana efteråt. Ingenting ovan kräver att någon tar en risk. Det kräver att det står vad som är vad. En rad som namnger beställaren med organisationsnummer när det är ett företag eller en förening, eftersom den raden är skillnaden mellan tre och tio år. En rad som säger vad arbetet avser, eftersom villkoret enskilt bruk i 2 § andra stycket hänger på det. En rad med förfallodag, eftersom klockan börjar gå någonstans. En rad om dröjsmålsränta, med vetskapen att den faller med huvudfordran enligt 8 § andra stycket. Och sedan en vana: en skriftlig påminnelse med datum, arkiverad tillsammans med det som visar att den kom fram. Det är den enda åtgärden i hela den här texten som förlänger en fordran, och den kostar ett brev.
Säg vem som beställer och vad jobbet avser, så hamnar det i offerten.
Beställare, förfallodag och ränta får sin plats, med lagrum.
Granska och skicka, medan du står kvar hos kunden.
Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa första offerten gratis, ingen registrering.
Vänsterkolumnen är raden som bör stå i offerten eller på fakturan, mittkolumnen lagrummet som avgör saken, högerkolumnen följden. Lagrummen utan författningsnamn är preskriptionslagen (1981:130).
| Raden i offerten | Lagrummet | Följden |
|---|---|---|
| Beställare: privatperson eller företag, med organisationsnummer | 2 § första och andra stycket | Tre år mot konsument, tio mot juridisk person |
| Arbetet avser beställarens eget boende | 2 § andra stycket | Enskilt bruk är ett av tre villkor för treårsfristen |
| Förfallodag, och datum för varje påminnelse | 5 § 2 och 6 § | Ny full preskriptionstid från dagen för avbrottet |
| Dröjsmålsränta enligt räntelagen | 8 § andra stycket | Räntan faller med huvudfordran |
| Borgen eller annan personlig säkerhet | 8 § andra stycket | Borgensmannen går fri när fordran dör |
| Villkor om att fordran gäller i fem år | 12 § | Utan verkan mot en konsument |
| Reklamationstid för det utförda arbetet | 17 § konsumenttjänstlagen | Tio år på byggnad, medan din fordran lever tre |
| Två beställare som svarar solidariskt | 9 § första stycket | Faller den ena svarar den andra bara för sin andel |
| Regresskrav mot en underentreprenör | 4 § | Preskriberas tidigast ett år efter betalningen |
| Elavbrott i verkstaden längre än tolv timmar | 10 kap. 10 och 15 §§ ellagen | Ersättning, men anspråket måste göras inom två år |
Notera raderna ett och sju. De ser ut att höra till olika ärenden och är i själva verket samma dag sedd från två håll: kunden kan klaga på ett arbete på en byggnad i tio år enligt konsumenttjänstlagen 17 §, medan din egen fordran mot samma kund dör efter tre år enligt 2 § andra stycket. Den som skriver ut beställaren och förfallodagen i offerten svarar på en fråga som annars ställs först när det är för sent.
Tio år är huvudregeln och tre år är undantaget. Preskriptionslagen 2 § första stycket: En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Andra stycket: Preskriptionstiden är dock tre år för fordran mot en konsument, om fordringen avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit konsumenten för huvudsakligen enskilt bruk. Ordet tio år står en enda gång i hela lagen, och det är i första stycket.
Nej, den har tre villkor och alla tre måste vara uppfyllda. Fordringen ska vara mot en konsument, den ska avse en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare har tillhandahållit i sin yrkesmässiga verksamhet, och den ska vara tillhandahållen för huvudsakligen enskilt bruk. Faller ett av villkoren gäller tio år enligt första stycket. Samma stycke lägger dessutom till två saker: Detsamma gäller fordran mot den som har gått i borgen för betalningen av en sådan fordran. Den treåriga preskriptionstiden gäller dock inte fordringar som grundar sig på löpande skuldebrev.
Lagtexten ger treårsfristen bara för fordran mot en konsument, och bara när nyttigheten har tillhandahållits för huvudsakligen enskilt bruk. En bostadsrättsförening är en juridisk person och beställer till föreningens hus, inte till sitt eget enskilda bruk. Då står huvudregeln kvar: tio år. Samma sak gäller ett aktiebolag, en samfällighet och en hyresvärd som beställer till en uthyrd lägenhet. Ordet konsument förekommer två gånger i hela preskriptionslagen, båda i 2 § andra stycket, och lagen definierar det inte närmare.
Tre saker, och de står uppräknade i 5 §. Preskription avbryts genom att gäldenären utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller erkänner fordringen på annat sätt gentemot borgenären, genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären, eller genom att borgenären väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller i skiljeförfarande, konkursförfarande eller planförhandling under företagsrekonstruktion. Den andra punkten är den billigaste: en påminnelse.
Lagtexten talar om ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran, och den ställer inget krav på en viss form. Men läs verbet: punkten säger att gäldenären får ett skriftligt krav, inte att borgenären skickar det. Det är alltså framme hos kunden som fristen bryts enligt ordalydelsen, inte i din utkorg. Spara därför både utskicket och det som visar att det kom fram. Om beviset håller i ett enskilt fall är en fråga för domstol, men det som går att belägga här är vilket ord lagen använder.
En helt ny period, inte resten av den gamla. 6 §: Om preskription har avbrutits genom erkännande, krav eller erinran, löper en ny preskriptionstid enligt 2 § från dagen för avbrottet. Var fordringen en treårsfordran börjar tre nya år den dagen. En faktura som påminns om vartannat år dör alltså aldrig av ålder. Det är därför datumet på varje påminnelse är värt mer än påminnelseavgiften.
Inte mot en konsument. 12 §: Avtal att en fordran inte skall preskriberas eller att preskription skall kunna avbrytas på annat sätt än som föreskrivs i denna lag är ogiltigt. Detsamma gäller avtal om längre preskriptionstid än tre år för en fordran som avses i 2 § andra stycket. Första meningen träffar alla avtal, även mellan företag. Andra meningen träffar bara konsumentfordringar. Ett villkor i offerten om att fordran gäller i fem år är alltså utan verkan mot en privatperson, medan påminnelsen enligt 5 § fungerar.
Den följer med i fallet. 8 § andra stycket: Preskription av en huvudfordran omfattar även fordran på ränta och annan tilläggsförpliktelse samt fordran på grund av borgen. Räntan är alltså inte en egen fordran med egen klocka. Går huvudfordran förlorad går räntan, påminnelseavgiften och borgensåtagandet samma väg.
7 § första stycket: Om preskription har avbrutits genom att talan har väckts eller genom att fordringen annars har åberopats enligt 5 § 3, löper en ny preskriptionstid enligt 2 § från den dag dom eller slutligt beslut meddelas eller det rättsliga förfarandet avslutas på annat sätt. Andra stycket bär ett undantag som är lätt att missa: avslutas förfarandet utan att gäldenären har delgivits eller på annat sätt underrättats om framställningen, beräknas preskriptionstiden som om något avbrott inte hade skett, men fordringen preskriberas likväl tidigast ett år efter det att förfarandet avslutas. Den förlängningen kan enligt tredje stycket bara ske en gång.
9 § första stycket: Om flera har åtagit sig eller förpliktats att svara solidariskt för samma skuld och denna preskriberas i förhållande till någon av dem, svarar var och en av de andra endast för sin andel. Andelarna beräknas efter huvudtalet, om inte annat har bestämts genom ett avtal eller avgörande som borgenären har fått kännedom om senast sex månader före preskriptionen. Två beställare som skrivit under samma offert blir alltså hälften var om du bara påminner den ena. Skicka påminnelsen till båda.
4 §: En regressfordran som har uppkommit genom att någon har betalt en skuld, för vilken flera är ansvariga, preskriberas tidigast ett år efter betalningen av huvudfordringen. Ordet tidigast är hela poängen: ettårsregeln är ett golv som håller regressen vid liv när huvudfordran redan var gammal, inte ett tak som kortar ner den.
Ibland. 10 §: Utan hinder av att en fordran är preskriberad får den användas till kvittning, om detta eljest är tillåtet och den inte var preskriberad vare sig när borgenären förvärvade den eller när han kom i skuld till gäldenären. Har ni en gammal obetald faktura och kunden senare får ett krav mot er, kan den gamla fordringen alltså fortfarande ha ett värde.
Ja, om det finns en sådan. 11 §: Preskriptionen inskränker inte borgenärens rätt att ta ut sin fordran ur egendom i vilken han har panträtt eller retentionsrätt till säkerhet för fordringen. Panten och kvarhållanderätten överlever alltså själva fordringen. Om en säkerhet finns i det enskilda fallet är en annan fråga, och den avgörs inte av preskriptionslagen.
Nej, och det är den skillnaden som kostar mest. Reklamationsfristen är kundens klocka för att klaga på arbetet. Konsumenttjänstlagen 17 §: Reklamation får dock inte ske senare än tre år eller, i fråga om arbete på mark eller på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker, tio år efter det att uppdraget avslutades, såvida inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse. Preskriptionstiden är din klocka för att få betalt, och den är tre år mot en konsument. På ett badrum kan kunden alltså klaga i tio år medan din egen fordran dör efter tre.
Då vinner den lagen. 1 §: Denna lag gäller i fråga om preskription av fordringar, i den mån inte annat följer av vad som är särskilt föreskrivet. Preskriptionslagen är alltså ett golv som viker undan för särskilda regler, och de särskilda reglerna är ofta kortare än tre år. Ellagen bär två sådana, båda på två år.
Ellagen 10 kap. 10 § första stycket: Om uttagspunkten är elektriskt frånkopplad i en eller flera faser från spänningssatt koncessionerat nät under en sammanhängande period om minst tolv timmar har elanvändaren rätt till avbrottsersättning. Ordet är elanvändare, inte konsument, så regeln gäller även ett företag. 10 kap. 12 § andra stycket sätter beloppet till 12,5 procent av den beräknade årliga nätkostnaden för ett avbrott mellan tolv och tjugofyra timmar, och 25 procent för varje påbörjad tjugofyratimmarsperiod därefter, med ett tak på 300 procent av den årliga nätkostnaden.
Nej, men du förlorar den om du låter det gå för länge. 10 kap. 14 § första stycket: Den som är ersättningsskyldig enligt 11 § skall betala avbrottsersättningen till elanvändaren utan oskäligt dröjsmål och aldrig senare än sex månader från utgången av den månad då den ersättningsskyldige fick eller borde ha fått kännedom om avbrottet. Kommer inga pengar gäller 10 kap. 15 §: Om elanvändaren trots bestämmelserna i 14 § inte har fått avbrottsersättning och inte har gjort anspråk på ersättning från den ersättningsskyldige inom två år från det att avbrottet upphörde, går rätten till ersättning förlorad.
Inte hos en konsument. Ellagen 11 kap. 3 § räknar upp åtta villkor som alla ska vara uppfyllda innan överföringen får avbrytas vid utebliven betalning, och det åttonde är att fordringen inte är tvistig. Ordet tvistig förekommer en enda gång i hela ellagen, och det är där. Kapitlet är dessutom tvingande enligt 11 kap. 1 § andra stycket: Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i kapitlet är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne.
De flyttar. Lag (2026:1282) om införande av elmarknadslagen (2026:1281), 2 §: Genom denna lag upphävs ellagen (1997:857). Avbrottsersättningen byter kapitel från 10 kap. till 15 kap., och tvåårsfristen flyttar från 10 kap. 15 § till 15 kap. 9 §. Avstängningskapitlet flyttar från 11 kap. till 16 kap. Nätföretaget heter den systemansvariga, och kapitelrubriken talar inte längre om överföring av el till konsumenter utan om distribution av el till konsumenter. Varje mall och varje villkorstext som citerar ett kapitelnummer i ellagen pekar fel från ikraftträdandet.
Den 1 januari 2027 för nästan allt. Införandelagens 1 §: Elmarknadslagen (2026:1281) träder i kraft den 1 juli 2027 i fråga om 11 kap. 26-33 §§ och 12 kap. 4-6 §§ och i övrigt den 1 januari 2027. Samma paragraf avslutas: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027. Författningsregistret visar i sitt ikraftfält datumet 2027-07-01 för införandelagen, vilket är det senare av de två datum som står i texten. Ellagens egen post i registret bär däremot Upphävd 2027-01-01. Det är det datumet som styr.
Tio år är huvudregeln enligt 2 § första stycket, och den gäller oavsett vem gäldenären är när undantaget i andra stycket inte slår till. Men 1 § lämnar plats för särskilda föreskrifter, och sådana finns i flera lagar. Räkna därför aldrig tio år på ett krav som har sin egen frist i en branschlag.
8 § första stycket: Preskription innebär att borgenären förlorar rätten att kräva ut sin fordran. Skulden finns alltså kvar i någon mening, men den går inte längre att driva in. Ellagen använder ett annat uttryck för sina egna frister: där går rätten till ersättning förlorad. Skillnaden i ord är också en skillnad i mekanism, för ellagen säger ingenting om att dess tvåårsfrist kan avbrytas och börja om.