Elsäkerhetslagen bestämmer vem som får röra kablarna. Offerten kan visa att det är du.

Elsäkerhetslagen, paragraf för paragraf

Allt som ansluts fast till elnätet i ett hus är elinstallationsarbete, och elsäkerhetslagen säger exakt vem som får göra det. Det gäller elektrikern, men också köksmontören som ansluter en häll, värmepumpsfirman som kopplar in en pump och poolbyggaren som drar fram el till reningsverket. Nedan står reglerna paragraf för paragraf ur elsäkerhetslagen (2016:732) i lydelse t.o.m. SFS 2026:1294, elsäkerhetsförordningen (2017:218) t.o.m. SFS 2022:1198 och Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2017:2, 2017:3, 2017:4, 2022:1 och 2022:3. Paragrafer utan lagnamn är elsäkerhetslagen. Alla källor lästes den 25 september 2026, och författningsregistret kontrollerades samma dag: lagen har 3 ändringar, den senaste SFS 2026:1294, som träder i kraft den 1 januari 2027.

Elinstallationsarbete är tre saker, och den andra fångar fler yrken än elektrikerns. 4 §: Med elinstallationsarbete avses i denna lag arbete som avser 1. att utföra, ändra eller reparera en elektrisk starkströmsanläggning, 2. att fast ansluta en elektrisk utrustning till en starkströmsanläggning, eller 3. att koppla loss en elektrisk utrustning från en starkströmsanläggning som utrustningen är fast ansluten till. Punkt två är den som överraskar. Köksmontören som kopplar in hällen, rörmokaren som ansluter varmvattenberedaren och installatören som sätter upp en luftvärmepump utför alla elinstallationsarbete i det ögonblick kabeln ansluts fast. Elsäkerhetsverkets allmänna råd till 4 § stänger den sista dörren: Det är elinstallationsarbete att fast ansluta eller att koppla loss elektrisk utrustning oavsett om det görs med verktyg eller med snabbkopplingsdon.

Bara två sorters personer får utföra arbetet. Lagen räknar upp dem. 27 §: Elinstallationsarbete får utföras endast av 1. en elinstallatör som är auktoriserad för arbetet, eller 2. någon som omfattas av företagets egenkontrollprogram enligt 24 §. Den andra punkten är skälet till att en lärling eller en montör utan egen auktorisation får dra kabel. Villkoret är att företaget har ett egenkontrollprogram och att montören ingår i det. Det räcker alltså inte att en auktoriserad elektriker finns någonstans i firman; personen som står vid centralen ska antingen själv vara auktoriserad för just det arbetet eller vara inskriven i programmet.

Firman måste ha en auktoriserad elinstallatör, även om han inte gör jobbet själv. 23 §: Ett elinstallationsföretag måste ha minst en auktoriserad elinstallatör som ska verka för att verksamheten bedrivs i enlighet med denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Och 5 § säger vem som är ett elinstallationsföretag: en näringsidkare som yrkesmässigt utför elinstallationsarbete. Ordet elinstallationsföretag kräver alltså inte att firman kallar sig elfirma. En köksfirma som ansluter hällar som en del av jobbet är ett elinstallationsföretag i lagens mening. Elsäkerhetsverket kallar personen elinstallatör för regelefterlevnad (ELSÄK-FS 2017:3 1 kap. 3 §).

Egenkontrollprogrammet ska finnas på papper, och det ska säga vem som får göra vad. 24 §: Ett elinstallationsföretag ska 1. utöva egenkontroll över arbetet enligt ett egenkontrollprogram som säkerställer att elinstallationsarbete utförs enligt de krav som ställs i denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och 2. se till att elinstallationsarbete endast utförs av en elinstallatör eller av någon som omfattas av företagets egenkontrollprogram enligt 1. ELSÄK-FS 2017:3 3 kap. 2 § kräver formen: Ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram ska vara dokumenterat. Och 3 kap. 3 § räknar upp sju delar som programmet minst ska beskriva, från vilka slags arbeten firman gör till hur uppföljningen går till. Ett program som bara finns i chefens huvud är inget program.

Innan varje jobb ska firman ta reda på hur anläggningen ser ut. Offerten är det naturliga stället. ELSÄK-FS 2017:3 3 kap. 8 § kräver rutiner som säkerställer att det inför varje elinstallationsarbete klargörs vilka förutsättningar som gäller för elinstallationsarbetet med avseende på anläggningen och uppdraget (anläggningskännedom) och att det klargörs vilka krav som därmed ska gälla för arbetet (kravbestämning). Anläggningskännedomen omfattar bland annat vilket utförande den del av anläggningen som elinstallationsarbetet omfattas av har innan arbetet. Det är samma frågor som en bra offert ställer: vilken central sitter där, vilka grupper finns, vad ska ändras. Skriver du ner svaren i offerten har du gjort första steget i egenkontrollen innan du ens åkt ut. Paragrafen kräver dessutom att kravbestämningen görs om om förutsättningarna förändras under arbetets gång, så ett tillägg till offerten bör bära samma uppgifter.

Arbetet ska kontrolleras, och rutinen för det ska stå i programmet. ELSÄK-FS 2017:3 3 kap. 10 § kräver rutiner som gör att det inför varje elinstallationsarbete bestäms kontrollens omfattning, och 11 § att det utförda arbetet kontrolleras på det sätt som bestämts. Samma paragraf kräver rutiner för hur fel och brister som upptäcks i kontrollen hanteras och följs upp. 13 § lägger till en årlig plikt: Elinstallationsföretaget ska minst en gång per år göra en översyn av egenkontrollprogrammet och försäkra sig om att registreringen hos Elsäkerhetsverket är aktuell. En rad i offerten om att arbetet kontrolleras och dokumenteras enligt företagets egenkontrollprogram lovar alltså inget extra. Den beskriver det du redan är skyldig att göra, och den visar kunden att du vet det.

Dokumentation och märkning hör till jobbet, även när det inte är elinstallationsarbete. ELSÄK-FS 2017:3 2 kap. 3 § har rubriken Tillkommande krav som inte är elinstallationsarbete och säger: Den som utför ett elinstallationsarbete ska för den del av starkströmsanläggningen som arbetet omfattar se till att det finns dokumentation, märkning och varselmärkning. Paragrafen pekar på ELSÄK-FS 2008:1 och 2008:2. Båda upphörde den 1 december 2022, när ELSÄK-FS 2022:1 och 2022:2 trädde i kraft. Föreskriften klarar sig ändå, eftersom 1 kap. 3 § definierar varje hänvisning med tillägget eller författning som trätt i dess ställe. Den som läser 2017:3 och slår upp 2008:1 läser alltså en upphävd föreskrift. Rätt ställe är 2022:1.

Innan första jobbet hos en kund ska firman vara anmäld. Annars får arbetet inte börja. 25 §: Ett elinstallationsföretag som ska utföra arbete på andras anläggningar ska anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Anmälan kan göras för alla slag av elinstallationsarbeten eller för visst slag av sådant arbete. Arbetet får inte påbörjas förrän anmälan har gjorts. Tillsynsmyndigheten är enligt elsäkerhetsförordningen 39 § Elsäkerhetsverket, och förordningen 25 § räknar upp sju uppgifter anmälan ska innehålla, bland dem namn och personnummer på den auktoriserade elinstallatören. Den som bara gör elinstallationsarbete i sina egna lokaler behöver inte anmäla. Den som gör det hemma hos en kund gör det.

Kunden kan kontrollera din anmälan på nätet. Förordningen kräver att det går. Elsäkerhetsförordningen 27 § säger att Elsäkerhetsverket ska föra register över elinstallationsföretag som har gjort en anmälan enligt 25 § elsäkerhetslagen, och 29 § säger varför: registren ska ordnas så att de underlättar för den som vill anlita ett elinstallationsföretag. Andra stycket: Registret över elinstallationsföretag ska på lämpligt sätt hållas tillgängligt på Elsäkerhetsverkets webbplats. Personnummer och bostadsadresser visas inte. En offert som anger företagets organisationsnummer låter alltså kunden slå upp firman själv. Det är en rad som kostar ingenting och bygger förtroende.

Auktorisationen finns i tre nivåer, och den lägsta räcker inte för bostäder. ELSÄK-FS 2017:4 2 kap. 1 § delar auktorisationen i A Fullständig auktorisation, AL Auktorisation lågspänning och B Begränsad auktorisation. B gäller elinstallationsarbeten på lågspänningsanläggningar begränsat till arbete i befintlig gruppledning: att installera och flytta armaturer, strömbrytare och uttag, att fast ansluta utrustning som förbrukar el och att koppla loss den. ELSÄK-FS 2017:3 4 kap. 7 § avgör vad firman får ta på sig: för verksamhetstypen Bostäder ska elinstallatören för regelefterlevnad ha A eller AL. En firma vars enda auktoriserade person har B kan alltså välja de begränsade verksamhetstyperna Maskiner eller Värme, kyla och ventilation, men inte dra en ny grupp i en villa. Enligt 2 kap. 1 § gäller en beviljad auktorisation tills vidare.

Två år för B, fyra år för AL. Och kön hos myndigheten är lång. ELSÄK-FS 2017:4 3 kap. 4 § kräver för begränsad auktorisation minst totalt två års praktisk erfarenhet, varav minst ett år i ett elinstallationsföretag. 3 § kräver för AL minst totalt fyra års praktisk erfarenhet, varav minst två år i ett elinstallationsföretag som arbetar med lågspänningsanläggningar. Till det kommer utbildningskraven i föreskriftens bilagor. Lagen själv säger bara, i 20 §: Den som har tillfredsställande utbildning och praktisk erfarenhet och är lämplig ska efter ansökan ges auktorisation som elinstallatör. Elsäkerhetsverkets webbplats angav den 25 september 2026 att kötiden för ansökan om auktorisation som elinstallatör är cirka tre månader. Den som ska starta eget och ta bostadsjobb bör räkna med det.

Undantagen är sex, och de som gäller i ett hem handlar om att byta, inte bygga. Elsäkerhetsverket har med stöd av 35 § elsäkerhetsförordningen gjort undantag i ELSÄK-FS 2017:2 3 kap. 1 §: Följande elinstallationsarbeten omfattas inte av 23-25 och 27 §§ elsäkerhetslagen under förutsättning att elinstallationsarbetet inte utförs i potentiellt explosiva miljöer. Tre av de sex är vardagsjobb i ett hem: att byta ut en elkopplare för högst 16 ampere, 400 volt som är placerad i en egen kapsling eller dosa, att byta ut ett anslutningsdon av samma storlek på samma sätt, och att byta en ljusarmatur i torra, inte brandfarliga utrymmen inne i bostäder. Ordet är byta ut. Att flytta ett uttag, sätta ett nytt eller dra en ny kabel till det är inte undantaget. Och undantaget gäller 23-25 och 27 §§, inte 26 §: jobbet ska fortfarande utföras på ett sådant sätt att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada.

Stickproppen är ingen fast anslutning. Snabbkopplingen är det. Det allmänna rådet i ELSÄK-FS 2017:2 drar gränsen: Det är inte att anse som en fast anslutning i de fall stickpropp och uttag avsedda för allmänbruk används för anslutningen för att användaren själv ska kunna koppla elektrisk utrustning till det fasta nätet. En diskmaskin med stickpropp får kunden alltså koppla in själv. En häll med anslutningsdosa får den inte. Samma råd säger också: Det är elinstallationsarbete att byta ut elektrisk utrustning (materiel) som är fast installerad. Ett allmänt råd är inte bindande på samma sätt som en föreskrift, men det är myndighetens egen tolkning, och det är den tillsynen utgår från.

Brott mot 27 § kan ge fängelse. Det gäller den som utför jobbet, inte bara firman. 48 §: Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot, bland annat, 2. krav för att få utföra elinstallationsarbete enligt 27 §. 49 § har den lindrigare skalan: Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot skyldigheten att ha auktoriserad elinstallatör enligt 23 §, bryter mot skyldigheten att ha egenkontrollprogram enligt 24 § 1, eller 3. utför elinstallationsarbete utan att ha gjort anmälan enligt 25 §. Fängelse står en gång i hela lagen, i 48 §. 50 § ger en ventil: Till ansvar enligt denna lag ska inte dömas i ringa fall eller om gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken. Men att koppla in en häll utan behörighet är ingen formalitet i lagens ögon.

Myndigheten kan varna, återkalla och förbjuda. Men den får inte gå in i en bostad. 44 §: Tillsynsmyndigheten får återkalla eller inskränka en auktorisation om elinstallatören visar oskicklighet eller försummelse vid elinstallationsarbete eller på annat sätt visar sig uppenbart olämplig för auktorisationen. 45 § ger en mildare väg i mindre allvarliga fall: en varning. 43 § första stycket 3 låter myndigheten helt eller delvis förbjuda tillhandahållande av elinstallationstjänster, men bara om ett föreläggande inte följts. Och 38 §: För tillsyn har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder. Ordet bostäder står en enda gång i lagen, i just den paragrafen. Tillsynen av ett jobb i en villa sker alltså genom dina handlingar, och det är ett skäl till att dokumentationen ska finnas.

Villaägaren ansvarar för sin anläggning. Firman ansvarar för sitt arbete. 6 §: Den som innehar en starkströmsanläggning ska se till att 1. det fortlöpande kontrolleras att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada, och andra punkten kräver att arbete på anläggningen utförs av personer med tillräckliga kunskaper. 17 § gäller det som är inkopplat: Den som innehar en elektrisk utrustning ska se till att den underhålls på ett godtagbart sätt och används på ett sätt som inte riskerar säkerheten. Kunden som anlitar en person utan behörighet bryter alltså själv mot 6 § andra punkten, och 48 § 1 straffbelägger brott mot 6 §. Det är ett argument i offerten, inte ett hot: en anmäld firma skyddar även beställaren.

Bostadsrättsföreningen och företaget måste dokumentera sin kontroll. Villaägaren behöver inte. ELSÄK-FS 2022:3 6 § kräver att innehavaren fastställer rutiner för den fortlöpande kontrollen, grundade på en riskbedömning, och att rutinerna dokumenteras. Andra stycket gör undantaget: Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras. En villa slipper alltså. En restaurang, en fastighetsägare med lokaler eller en bostadsrättsförening med gemensamma anläggningar gör det inte. 5 § säger att kontrollens omfattning och intervall ska vara anpassad till anläggningens och utrustningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning. Det är ett återkommande uppdrag att offerera, och föreskriften är skälet till att kunden behöver det.

Skador från el: villaägarens egen anläggning har inget strikt ansvar. 28 §: Om en personskada eller sakskada orsakas av el från en starkströmsanläggning, ska innehavaren av den starkströmsanläggning som elen senast kommit från ersätta skadan. Skadeståndsansvaret gäller även om det inte följer av allmänna skadeståndsbestämmelser. Andra stycket undantar bland annat den som innehar en starkströmsanläggning som är avsedd för användning av el och som tillförs el med en spänning av högst 250 volt mellan en ledare och jord. En vanlig bostad har 230 volt mellan fas och jord och faller därför under undantaget. Villaägaren bär alltså inget ansvar utan vållande enligt 28 § för sin egen installation. För ditt eget arbete gäller vanlig skadeståndsrätt och avtalet, och där är det egenkontrollen som visar att du inte slarvat.

Ansvaret för farlig el går inte att avtala bort. 29 §: Om en personskada eller sakskada orsakas av säkerhetsbrist i el som satts i omlopp från en elektrisk anläggning med egen generator eller transformator, ska anläggningens innehavare ersätta skadan. 3 § säger vad säkerhetsbrist i el är: el som inte är så säker som skäligen kan förväntas. Tredje stycket i 29 § är det som rör offerten: Avtalsvillkor som inskränker skadeståndsskyldigheten är utan verkan. En ansvarsbegränsning i ett avtal om att leverera el från en egen transformator hjälper alltså inte mot den regeln. 33 § har en självrisk för sakskador: När ersättning för sakskada bestäms enligt 29 § ska ett belopp om 3 500 kronor avräknas. 30 § 1 undantar den som visar att elen sattes i omlopp utanför en näringsverksamhet.

Här står ordet preskription, och fristen är två år. 35 §: Talan om ersättning ska väckas 1. i fråga om ersättning enligt 28 § första stycket eller 31 § inom två år från det att skadan inträffade, och 2. i fråga om ersättning enligt 29 § inom tre år från det att den som vill ha ersättning fick eller borde ha fått kännedom om att fordringen kunde göras gällande, dock senast tio år från det att den som påstås vara skadeståndsskyldig tillhandahöll elen. Andra stycket: Den som inte väcker talan i tid har inte rätt till ersättning enligt de angivna bestämmelserna. Rubriken före 35 § är Preskription, och det är den enda gången ordet står i lagen. Fristen gäller bara skadeståndet enligt elsäkerhetslagen. Din faktura för jobbet lever enligt preskriptionslagen, och tillsynen omfattar enligt 36 § inte bestämmelserna om skadestånd i 28-35 §§.

Den 1 januari 2027 byter lagen två ord och en lag den pekar på. Lag (2026:1294) ändrar 2, 3 och 47 §§ från den 1 januari 2027. I 2 § blir en anläggning för produktion, överföring eller användning av el en anläggning för produktion, transport eller användning av el, och i 3 § blir utrustning som överför el utrustning som transporterar el. I 47 § 3 byts hänvisningen till ellagen (1997:857) mot lagen (2026:1283) om elektriska ledningar. Ellagen bär i författningsregistret uppgiften Upphävd 2027-01-01. Elsäkerhetsförordningen 5 § pekar ändå fortfarande på nätkoncessionshavare enligt ellagen (1997:857), och registret visar ingen ändring av förordningen efter SFS 2022:1198. Reglerna om vem som får utföra elinstallationsarbete, 20-27 §§, rörs inte av ändringen.

Lagen är ung, och den har knappt ändrats. Elsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 juli 2017. Författningsregistret räknar 3 ändringar: lag (2022:1135) som lade till reglerna om marknadskontroll i 46 a-46 g §§, lag (2024:881) som upphävde 52 § från den 8 november 2024, och lag (2026:1294). Ordet skall står inte en enda gång i lagen. Övergångsbestämmelsen skyddar den som var behörig före 2017: Den som med stöd av äldre föreskrifter har fått behörighet som elinstallatör ska vid tillämpningen av denna lag anses vara auktoriserad enligt 20 §. Ordet konsument står inte i lagen. Reglerna om vem som får göra jobbet är desamma oavsett om kunden är en privatperson, ett företag eller en kommun.

Sex rader i offerten gör elsäkerhetslagen till ett säljargument. Vem som utför arbetet, med auktorisation eller inom egenkontrollprogrammet, eftersom 27 § kräver det. Företagets organisationsnummer, eftersom kunden då kan kontrollera anmälan enligt 25 § i Elsäkerhetsverkets register. Hur anläggningen ser ut i dag, eftersom ELSÄK-FS 2017:3 3 kap. 8 § kräver anläggningskännedom före jobbet. Att arbetet kontrolleras och dokumenteras, eftersom 3 kap. 10 och 11 §§ kräver det. Vad kunden själv får göra, eftersom undantagen i ELSÄK-FS 2017:2 är smala. Och för en förening eller ett företag: att kontrollen av anläggningen behöver dokumenterade rutiner enligt ELSÄK-FS 2022:3 6 §. Med de raderna säljer offerten tryggheten som lagen redan kräver.

Byggd för hur just du offererar

Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.

Nio rader, och vad reglerna säger om dem

Vänsterkolumnen är raden som bör stå i offerten på ett elarbete, mittkolumnen lagrummet som avgör saken, högerkolumnen följden om raden saknas. Lagrum utan lagnamn är elsäkerhetslagen (2016:732).

Notera rad ett och sju. Båda handlar om vem som rör kablarna, och båda gäller långt fler än elektriker. En köksfirma som ansluter hällen är ett elinstallationsföretag enligt 5 §.

Vanliga frågor

Offert-motorn för fler yrken