Prata in jobbet, så får offerten betalningsplanen och raden om kreditupplysning, så att brevet aldrig blir en överraskning.
Ett stort jobb åt en privatperson betyder ofta att du arbetar i veckor innan du får betalt. Det är naturligt att vilja veta om kunden kan betala innan du beställer material. Reglerna står i kreditupplysningslagen (1973:1173). Orden hantverkare och offert står noll gånger i den, och ordet legitimt, som alla använder om kravet, står inte heller där. Lagen avgör ändå tre saker du behöver veta: när du får ta upplysningen, att kunden får ett brev med ditt namn samma dag, och att upplysningen om en privatperson visar mindre än de flesta tror. Nedan står paragraferna ordagrant, med vad de betyder för den som offererar. Lagtexten och författningsregistret lästes den 12 oktober 2026.
| Kunden är | Vad lagen kräver av dig | Lagrum |
|---|---|---|
| Privatperson | Ett behov på grund av ett kreditavtal eller liknande | 9 § |
| Privatperson | Kunden får ett brev med ditt namn samma dag | 11 § |
| Enskild näringsidkare | Inget krav enligt 9 §, men kunden får brevet | 9 och 11 §§ |
| Handelsbolag eller kommanditbolag | Bolaget får brevet | 11 § |
| Aktiebolag | Varken kravet eller brevet | 9 och 11 §§ |
Vad en kreditupplysning är. 2 § första stycket: Med kreditupplysning avses i denna lag uppgifter, omdömen eller råd som lämnas till ledning för bedömning av någon annans kreditvärdighet eller vederhäftighet i övrigt i ekonomiskt hänseende. Det är alltså inte bara en siffra från ett kreditupplysningsföretag. Ett omdöme om en kund kan också vara en kreditupplysning.
Kravet gäller bara privatpersoner. 9 § första stycket: Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen. Är kunden ett företag gäller inte paragrafen.
Ordet legitimt står inte i lagen. Kreditupplysningsföretagen frågar efter ditt legitima behov, men lagen säger något mer precist. Den nämner ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal, eller någon liknande anledning. Det ord som bär kravet är behov, och behovet ska finnas på grund av en affär. Nyfikenhet räcker inte, och inte heller att kunden ringt och bett om ett pris.
När du arbetar först och fakturerar sedan. Ett jobb där kunden betalar efter utfört arbete innebär att du lämnar kunden anstånd med betalningen. Om det räcker som liknande anledning avgör lagen inte åt dig i ett enskilt fall. Det säkra läget är när en affär faktiskt finns: kunden har tackat ja, eller ber om delbetalning eller faktura. En upplysning tagen bara för att se vem kunden är, innan någon affär diskuteras, saknar den grunden.
Den som skaffar en upplysning utan grund kan dömas. 19 § andra stycket: Till samma straff döms den som genom att utnyttja uppgifter hos någon som bedriver kreditupplysningsverksamhet uppsåtligen bereder sig tillgång till en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 § första stycket. Straffet är böter. Samma stycke dömer den som genom oriktiga uppgifter uppsåtligen föranleder att en upplysning lämnas ut. I ringa fall döms dock inte till ansvar.
Kunden får ett brev samma dag, med ditt namn. 11 § första stycket: När en kreditupplysning om en fysisk person lämnas ut, ska till den som avses med upplysningen samtidigt och kostnadsfritt sändas ett skriftligt meddelande. Punkt 6 räknar upp vad det ska innehålla: vilka kategorier av mottagare som kan ta del av personuppgifterna och vem som har begärt upplysningen. Kunden ser alltså att det var du.
Säg det därför i offerten. Ett brev från ett kreditupplysningsföretag som kunden inte väntat sig kan kosta mer förtroende än upplysningen är värd. En rad i offerten löser det: att du tar en kreditupplysning när kunden tackat ja, eftersom arbetet faktureras i efterhand, och att kunden får en kopia. Då är brevet en bekräftelse på något kunden redan vet.
Brevet går även till enskild firma. 11 § talar om en fysisk person, inte om en fysisk person som inte är näringsidkare. Kravet i 9 § gäller alltså inte när kunden är en enskild näringsidkare, men brevet skickas ändå. Tredje stycket lägger till bolagen: Första och andra styckena gäller också när en kreditupplysning lämnas om ett handelsbolag eller kommanditbolag. Ett aktiebolag får inget brev.
Näringsidkare är ett vidare ord än det låter. 2 § andra stycket: Med näringsidkare avses i denna lag även den som, utan att driva näringsverksamhet, har ett så väsentligt inflytande i en viss verksamhet att uppgifter om hans egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska ställning. Ägaren till kundens bolag kan alltså räknas som näringsidkare även om jobbet gäller bolaget.
Upplysningen om en privatperson visar mindre än du tror. 7 § första stycket: Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som har slagits fast genom en domstols eller en annan myndighets avgörande eller åtgärd, eller som har lett till skuldsanering, betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord. En kund som betalar andra hantverkare sent syns inte, så länge ingen av dem gått till Kronofogden.
Kronofogdens mål syns först efter en underrättelse. 7 a §: en betalningsförsummelse i ett allmänt mål om verkställighet får tas med endast om målet har pågått efter det att en underrättelse enligt 4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken har lämnats och gäldenären har haft tillräcklig tid att bevaka sin rätt, eller om Kronofogdemyndigheten har bedömt att någon sådan underrättelse inte behövs.
Tre år, sedan är det borta. 8 § andra stycket: en uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska, om den inte gäller skuldsanering, gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. En kund med en betalningsanmärkning från för fyra år sedan ser ren ut. Skuldsanering följer egna tider i tredje stycket.
Din egen förfrågan ligger kvar ett år. Samma stycke: om uppgiften rör en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes. Kundens kommande upplysningar kan alltså visa att en upplysning tagits, i upp till ett år.
Använd din egen erfarenhet av kunden, men sälj den inte. 1 § första stycket: lagen gäller kreditupplysningsverksamhet som innebär att någon, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet. Lagen gäller också annan kreditupplysningsverksamhet, om den är av större omfattning. Och 3 § första stycket: Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten. En lista över kunder som inte betalar, delad mellan firmor, kan alltså bli verksamhet som kräver tillstånd.
Om ett företag får upplysningen visa mer. Spärrarna i 7 och 7 a §§ gäller kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare. Är kunden ett bolag finns ingen motsvarande gräns i lagen för vilka betalningsförsummelser som får tas med, och då kan även obetalda skulder som aldrig nått Kronofogden synas. Det är en anledning till att en upplysning på ett bolag oftast säger mer än en upplysning på en privatperson.
Näringsförbud syns. 6 § andra stycket förbjuder uppgifter om brott och domar i brottmål utan medgivande av Integritetsskyddsmyndigheten. Tredje stycket gör ett undantag: Andra stycket hindrar inte att uppgifter om betalningsförsummelser, kreditmissbruk eller näringsförbud behandlas i kreditupplysningsverksamhet. Ska du jobba som underentreprenör åt någon du inte känner, är det en uppgift värd att se innan offerten skickas.
Vad står det om din egen firma? 10 § första stycket: En juridisk person har rätt att mot skälig avgift hos den som bedriver kreditupplysningsverksamhet få skriftligt besked om huruvida det i verksamheten behandlas uppgifter om den juridiska personen. Beskedet ska ange vilka uppgifter som behandlas, ändamålen och till vilka mottagare de lämnas ut. Din kund kan kreditupplysa dig lika väl som du kan kreditupplysa kunden, och det lönar sig att veta vad den ser.
En felaktig uppgift ska rättas, även hos dem som redan fått den. 12 § första stycket: Om det finns anledning att misstänka att en uppgift som behandlas i kreditupplysningsverksamhet eller som har lämnats i en kreditupplysning under den senaste tolvmånadersperioden är oriktig eller missvisande, ska den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att utreda förhållandet. Tredje stycket kräver att rättelsen så snart det kan ske tillställs var och en som under den senaste tolvmånadersperioden fått del av uppgiften. Förlorade du ett jobb på en felaktig uppgift, är det alltså inte bara registret som ska rättas.
Kreditupplysningsföretaget svarar för fel. 21 § första stycket: den som bedriver kreditupplysningsverksamhet ska ersätta skada som till följd av verksamheten tillfogas någon genom otillbörligt intrång i hans eller hennes personliga integritet eller genom att en oriktig uppgift lämnas om honom eller henne, om inte den som bedriver verksamheten kan visa att tillbörlig omsorg och varsamhet har iakttagits. För personuppgifter gäller i stället artikel 82 i dataskyddsförordningen, enligt andra stycket. Bevisbördan ligger alltså på företaget, inte på den som drabbats.
Från den 20 november 2026 får privatpersoner besked om anmärkningar. Lag (2026:1013) inför en ny 10 a §: när en uppgift om betalningsförsummelse eller kreditmissbruk i anledning av ett kreditavtal registreras och uppgiften gäller en fysisk person som inte är näringsidkare, ska den som avses med uppgiften informeras om registreringen inom 30 dagar från att registreringen sker. Paragrafen gäller samma dag som den nya konsumentkreditlagen.
Tre rader i offerten till en privatperson. Att en kreditupplysning tas när kunden tackat ja och varför: arbetet faktureras i efterhand. Att kunden får en kopia från kreditupplysningsföretaget. Och betalningsplanen med datum, så att upplysningen och villkoren hänger ihop. Är kunden ett aktiebolag behövs bara den sista raden.
Beskriv jobbet, kunden och hur du vill få betalt, så som du skulle säga det på plats.
Offerten får betalningsplan med datum och raden om kreditupplysning när den behövs.
Kunden vet i förväg vad som händer när hen tackar ja, och brevet blir ingen överraskning.
Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.
Mittkolumnen är lagen före ändringen, högerkolumnen lagen från ändringens dag.
| Det här | Före | Från |
|---|---|---|
| Besked till privatperson när en anmärkning för ett kreditavtal registreras | Ingen paragraf i lagen | Inom 30 dagar, 10 a §, från 20 november 2026 |
| Gallring av uppgift som Kronofogden blockerat | Lagen (2001:184), numera upphävd | Kronofogdedatalagen (2026:128), från 2 april 2026 |
| Utländska kreditinstitut utan eget tillstånd, 3 § | Tillstånd enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse | Tillstånd enligt lagen (2014:968), från 11 januari 2027 |
Ändrat genom lag (2026:131) i 8 § från den 2 april 2026 och lag (2026:1013) med ny 10 a § från den 20 november 2026, och lag (2026:1056) i 3 och 5 a §§ från den 11 januari 2027. Kravet i 9 § och brevet i 11 § rörs inte av någon av dem.
Är kunden en privatperson krävs enligt 9 § kreditupplysningslagen att du har behov av upplysningen på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning. En upplysning bara för att se vem kunden är, innan någon affär diskuteras, saknar den grunden. Det säkra läget är när kunden tackat ja och arbetet faktureras i efterhand.
Nej. 9 § gäller kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare. Ett aktiebolag får heller inget meddelande enligt 11 §.
Ja, om kunden är en fysisk person, ett handelsbolag eller ett kommanditbolag. Enligt 11 § ska ett skriftligt meddelande sändas samtidigt och kostnadsfritt, och det ska bland annat innehålla vem som har begärt upplysningen.
Nej, kravet gäller fysiska personer som inte är näringsidkare. Men 11 § gäller varje fysisk person, så den enskilda näringsidkaren får ändå meddelandet om att du tagit upplysningen.
Den som genom att utnyttja uppgifter hos ett kreditupplysningsföretag uppsåtligen bereder sig tillgång till en kreditupplysning utan att ha grund till detta enligt 9 § första stycket döms till böter, enligt 19 § andra stycket. I ringa fall döms inte till ansvar.
Inte om kunden är en privatperson och ingen har gått till domstol eller Kronofogden. 7 § tillåter bara betalningsförsummelser som slagits fast genom en domstols eller en annan myndighets avgörande eller åtgärd, eller som lett till skuldsanering, betalningsinställelse, konkursansökan eller ackord.
För en privatperson ska uppgiften gallras senast tre år efter den dag då omständigheten inträffade eller förhållandet upphörde (8 § andra stycket). Skuldsanering ligger kvar i högst fem år från inledandebeslutet, eller tills betalningsplanen löper ut om det är senare.
En uppgift om en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning ska gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes (8 § andra stycket).
Det kan bli kreditupplysningsverksamhet. Lagen gäller enligt 1 § den som, utom i enstaka fall, lämnar kreditupplysningar mot ersättning eller som ett led i näringsverksamhet, och annan verksamhet av större omfattning. Sådan verksamhet får enligt 3 § bedrivas endast efter tillstånd av Integritetsskyddsmyndigheten.
Lag (2026:1013) inför 10 a §: när en uppgift om betalningsförsummelse eller kreditmissbruk i anledning av ett kreditavtal registreras om en privatperson, ska personen informeras om registreringen inom 30 dagar.
Nej, den utfärdades den 14 december 1973. Författningsregistret visade den 12 oktober 2026 att 9 § senast ändrades genom lag (2018:1910), i kraft den 1 januari 2019, och 11 § senast genom lag (2022:191).
Att en kreditupplysning tas när kunden tackat ja och varför, att kunden får en kopia från kreditupplysningsföretaget, och en betalningsplan med datum. Mot ett aktiebolag räcker betalningsplanen.
Mer än för en privatperson. Begränsningarna i 7 och 7 a §§ gäller bara fysiska personer som inte är näringsidkare. Enligt 6 § tredje stycket får uppgifter om betalningsförsummelser, kreditmissbruk och näringsförbud behandlas.
Ja. Enligt 10 § har en juridisk person rätt att mot skälig avgift få skriftligt besked om vilka uppgifter som behandlas, ändamålen och till vilka mottagare de lämnas ut. För dig som fysisk person gäller artiklarna 12 och 15 i dataskyddsförordningen.
Begär rättelse hos kreditupplysningsföretaget. Enligt 12 § ska det utan dröjsmål utreda saken, rätta, komplettera eller radera uppgiften, och skicka rättelsen till var och en som fått uppgiften under de senaste tolv månaderna.