Något gick sönder. Vem ska bevisa vad?

Skadestånd, för den som offererar

Förr eller senare går något sönder på ett jobb. En lagbas tappar en spånskiva i kundens glasdörr, en rörmokare glömmer en koppling, och grävmaskinen får grannens husgrund att spricka. Vem som betalar avgörs inte av vem som stod närmast, utan av fyra lagar som var och en gäller en egen relation: konsumenttjänstlagen (1985:716) mot privatkunden, skadeståndslagen (1972:207) mot alla andra, miljöbalken (1998:808) när skadan går ut i omgivningen, och jordabalken (1970:994) om vad du måste göra innan du gräver. Det som skiljer dem åt är framför allt en sak: vem som måste bevisa vad. Nedan står paragraferna ordagrant, med vad de betyder för den som offererar. Lagtexterna och författningsregistren lästes den 19 oktober 2026.

Först: finns det ett avtal? Skadeståndslagen börjar med att flytta åt sidan. 1 kap. 1 §: I denna lag meddelade bestämmelser om skadestånd tillämpas, om ej annat är särskilt föreskrivet eller föranledes av avtal eller i övrigt följer av regler om skadestånd i avtalsförhållanden. Mot kunden du har avtal med gäller alltså avtalet och de lagar som styr det. Mot grannen, förbipasserande och kundens hyresgäst finns inget avtal, och där gäller skadeståndslagen fullt ut.

Mot privatkunden: konsumenttjänstlagen. Konsumenttjänstlagen gäller enligt 1 § avtal om arbete på lösa saker, arbete på fast egendom och förvaring av lösa saker som en näringsidkare utför åt en konsument. Och 3 §: Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen. En rad i offerten om att firman inte svarar för skador på kundens egendom är alltså verkningslös mot en privatperson.

Har du saken hos dig, är det du som ska bevisa. 32 § första stycket konsumenttjänstlagen: Om föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör konsumenten eller någon medlem av hans hushåll skadas medan egendomen är i näringsidkarens besittning eller annars under dennes kontroll, är näringsidkaren även i annat fall än som sägs i 31 § skyldig att ersätta skadan, om inte näringsidkaren visar att skadan ej beror på försummelse av honom eller någon som på hans sida har anlitats för att utföra tjänsten. Bilen i verkstaden, möbeln hos tapetseraren, båten på vinterplatsen. Kunden behöver inte visa att du slarvade. Du måste visa att du inte gjorde det.

Underentreprenören räknas som du. Samma mening slutar med orden eller någon som på hans sida har anlitats för att utföra tjänsten. Den elektriker du tar in för att dra om i köket är din sak mot kunden. Kunden behöver inte veta vem som höll i verktyget.

I kundens hem: kunden ska visa försummelse. 32 § andra stycket: Näringsidkaren är i övrigt skyldig att ersätta skada som tillfogas konsumenten, om skadan har vållats genom försummelse på näringsidkarens sida. Detsamma gäller i fråga om skada på egendom som tillhör någon medlem av konsumentens hushåll. Arbetar du i kundens badrum har du inte golvet i din besittning på samma sätt som bilen i verkstaden, och då är det kunden som ska visa att skadan beror på slarv. Täckpapp, skyddsplast och foton före start är därför inte bara omtanke. Det är bevisning.

En sak får avtalas bort. 32 § tredje stycket: Näringsidkaren och konsumenten kan träffa avtal om att ersättning enligt första eller andra stycket på grund av skada på egendom ej skall omfatta förlust i näringsverksamhet. Driver kunden en firma hemifrån och skadan stoppar arbetet, är det den förlusten offerten får undanta. Mer än så går inte att avtala bort mot en konsument.

Personskada går alltid till skadeståndslagen. Konsumenttjänstlagen säger i 35 § att reglerna om skadestånd i 31 till 34 §§ inte gäller ersättning för personskada. Snubblar kunden över en kabelvinda och bryter handleden, prövas det enligt skadeståndslagen och inte enligt avtalet.

Vållande: grunden i skadeståndslagen. 2 kap. 1 §: Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. Den som kräver dig måste visa att du var vårdslös. Det är skillnaden mot konsumenttjänstlagens 32 § första stycke, där det är du som ska visa motsatsen.

Ren förmögenhetsskada kräver brott. 1 kap. 2 §: Med ren förmögenhetsskada förstås i denna lag sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada. Och 2 kap. 2 §: Den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott skall ersätta skadan. Butiken bredvid som tappar kunder för att din container står i vägen har alltså inget krav enligt skadeståndslagen, så länge inget brott ligger bakom. Miljöbalken säger något annat, se längre ned.

Företaget betalar för de anställdas misstag. 3 kap. 1 § första stycket: Den som har arbetstagare i sin tjänst ska ersätta 1. personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten. Det är principalansvaret. Kunden eller grannen riktar kravet mot firman, inte mot lärlingen som höll i borrmaskinen.

Den anställde slipper nästan alltid. 4 kap. 1 §: För skada, som arbetstagare vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, är han ansvarig endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Synnerliga skäl är ett högt krav. Räkna inte med att kunna låta en anställd betala en skada som uppstått i jobbet. Ingen av registrets 29 ändringsposter rör 4 kap., så meningen står som den skrevs 1972.

Vem som räknas som arbetstagare. 6 kap. 5 §: Vid tillämpning av denna lag likställes med arbetstagare, bland annat enligt punkt 3, den som för annans räkning eljest utför arbete under omständigheter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande. Den som jobbar åt dig på timmar, under din ledning och med dina verktyg, kan räknas hit fast han fakturerar. Den självständige underentreprenören med eget företag, egna verktyg och eget ansvar för sin del gör det i regel inte, och då svarar han själv mot grannen. Mot privatkunden svarar du ändå för honom, enligt 32 § konsumenttjänstlagen.

Sommarjobbaren under arton. 2 kap. 4 §: Den som vållar skada innan han eller hon har fyllt arton år ska ersätta skadan i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till hans eller hennes ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. För firman gör åldern ingen skillnad: principalansvaret i 3 kap. 1 § gäller lika fullt.

Vad en sakskada ersätts med. 5 kap. 7 §: Skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för 1. sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, 2. annan kostnad till följd av skadan, 3. inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet. Den spruckna fönsterrutan är alltså inte bara glaset. Det är också hyrbilen när bilen står på verkstad, och företagarens förlorade arbetsdagar.

Kundens eget slarv drar ned beloppet. 6 kap. 1 § andra stycket: Skadestånd med anledning av sakskada eller ren förmögenhetsskada kan jämkas, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Tredje stycket: Jämkning av skadestånd enligt första eller andra stycket sker efter vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på ömse sidor och omständigheterna i övrigt. Lät kunden stå kvar en tavla trots att offerten sa att väggarna skulle vara tomma, är det vållande på hans sida.

Jämkning för att beloppet är för tungt. 6 kap. 2 §: Är skyldighet att utge skadestånd oskäligt betungande med hänsyn till den skadeståndsskyldiges ekonomiska förhållanden, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt. Mot privatkunden har konsumenttjänstlagen en egen regel i 34 §, där också kundens försäkringar och din möjlighet att förutse och hindra skadan vägs in. Ingen av dem är något att planera för. Det är en nödutgång, inte en försäkring.

Kundens försäkring kan minska ditt ansvar för de anställda. 3 kap. 6 § första stycket: Ersättning enligt 1 eller 2 § för sakskada kan jämkas, om det är skäligt med hänsyn till föreliggande försäkringar eller försäkringsmöjligheter. Har grannen en villaförsäkring som täcker skadan kan alltså principalansvaret jämkas. Det är en bedömning i det enskilda fallet, inte en regel att räkna med.

Två firmor, samma skada: kunden väljer. 6 kap. 4 §: Skall två eller flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet, i den mån ej annat följer av att begränsning gäller i den skadeståndsskyldighet som åvilar någon av dem. Fick vattenskadan sin orsak både i rörmokarens koppling och i plattsättarens tätskikt, kan den skadelidande kräva hela beloppet av den ena. Fördelningen mellan er får ni göra upp efteråt.

Grannen: miljöbalkens 32 kapitel. 32 kap. 1 § miljöbalken: Skadestånd enligt detta kapitel ska betalas för personskada och sakskada samt ren förmögenhetsskada som verksamhet på en fastighet har orsakat i sin omgivning. Ett byggjobb är en sådan verksamhet. Kapitlet räknar i 3 § upp vilka störningar det gäller, bland dem 6. buller, 7. skakning, eller 8. annan liknande störning.

Du som entreprenör är uttryckligen ansvarig. 32 kap. 7 §: Skyldig att betala skadestånd enligt detta kapitel är också den som utan att vara fastighetsägare, tomträttshavare eller annan brukare av fastigheten, i egen näringsverksamhet utför eller låter utföra arbete på fastigheten. Det betyder att grannen kan rikta kravet direkt mot din firma, inte bara mot kunden som äger tomten. Enligt 6 § är också fastighetsägaren ansvarig, och 8 § säger att ni då svarar solidariskt.

Utan vållande, om störningen inte ska tålas. 32 kap. 1 § tredje stycket: En skada, som inte har orsakats med uppsåt eller genom vårdslöshet, ersätts bara om den störning som har orsakat skadan inte skäligen bör tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden. Läs det baklänges: vibrationer från en spontning som spräcker grannens källarvägg kan ge skadestånd fast du följde varje regel. Frågan är inte om du var slarvig. Frågan är om grannen behövde tåla det.

Sambandet räcker med övervägande sannolikhet. 32 kap. 3 § tredje stycket: En skada skall anses ha orsakats genom en störning som avses i första stycket, om det med hänsyn till störningens och skadeverkningarnas art, andra möjliga skadeorsaker samt omständigheterna i övrigt föreligger övervägande sannolikhet för ett sådant orsakssamband. Grannen behöver alltså inte bevisa att just din bilmaskin spräckte putsen. Det räcker att det är mer sannolikt än något annat. Den som har fotograferat grannens fasad före start har något att sätta emot.

Och här ersätts ren förmögenhetsskada. 32 kap. 1 § andra stycket: En ren förmögenhetsskada som inte har orsakats genom brott ersätts dock endast om skadan är av någon betydelse. Till skillnad från skadeståndslagen kan alltså caféet som tappar kunderna under en lång period av bilning ha ett krav, utan att något brott begåtts.

Grävning: försummelse, eller särskild risk. 32 kap. 5 § första stycket: I andra fall än som anges i 3 eller 4 § skall skadestånd betalas för skador som orsakas av grävning eller liknande arbete, om den som utför eller låter utföra arbetet har försummat att vidta sådana skyddsåtgärder som anges i 3 kap. 3 § jordabalken eller i ett annat hänseende har brustit i omsorg vid arbetets utförande. Andra stycket skärper: Om arbetet är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk, skall den skada som orsakas av arbetet ersättas även om den som utför eller låter utföra arbetet inte har varit försumlig.

Skyddsåtgärden är en plikt före start. 3 kap. 3 § jordabalken: Den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Och redan 3 kap. 1 § säger det allmänna: Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Den paragrafen har ingen ändringspost i registret. Den står som när jordabalken skrevs.

Sprängning: inget krav på vållande. 32 kap. 4 §: Skadestånd skall också betalas för skador genom sprängsten eller andra lössprängda föremål, om skadan orsakas av ett sprängningsarbete eller av en annan verksamhet som medför särskild fara för explosion. Paragrafen nämner varken försummelse eller vårdslöshet. Stenen som går genom grannens tak ska ersättas.

Mellan er som betalade: det skäliga. 32 kap. 8 § andra stycket: Vad de solidariskt ansvariga har betalat i skadestånd skall, om inte annat har avtalats, fördelas mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till grunden för skadeståndsansvaret, möjligheterna att förebygga skadan och omständigheterna i övrigt. Orden om inte annat har avtalats är skälet att fördelningen mot beställaren hör hemma i offerten, innan grannen ringer.

Tre rader i offerten. Vem som skyddar och flyttar kundens möbler, golv och lösa saker innan arbetet börjar. Att grannfastigheter som kan påverkas av grävning, bilning eller spontning dokumenteras före start. Och vem av er som står för skador på grannens egendom som ingen av er har vållat, enligt 32 kap. 8 § miljöbalken. Då vet kunden vad som gäller, och du vet vad du har lovat.

Byggd för hur just du offererar

Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.

Bevisbördan

Vem som måste visa vad, beroende på vem som skadades och hur.

Registren visade den 19 oktober 2026 tjugonio ändringsposter för skadeståndslagen. Principalansvaret i 3 kap. 1 § ändrades senast genom lag (2022:754) från den 1 juli 2022, och den senaste posten, lag (2026:1207), rör bara föräldrars ansvar i 3 kap. 5 §. Konsumenttjänstlagen har tio poster och ingen rör 32, 34 eller 35 §§. I miljöbalkens 32 kap. ändrades 1 § genom lag (2010:815) från den 1 augusti 2010, medan 3, 4, 5, 6, 7 och 8 §§ saknar ändringspost.

Vanliga frågor

Offert-motorn för fler yrken