Prata in priset och hur kunden ska betala, så hamnar betalningsvillkoret, fristen och det som ändras den 20 november 2026 på var sin rad i offerten.
Raden "du kan dela upp betalningen" är den vanligaste kreditgivningen i svensk hantverksbransch, och den lagen byts ut om ett par månader. Konsumentkreditlagen (2010:1846) bär i sitt eget huvud raden att den är upphävd den 20 november 2026, och stycket som inleder lagtexten säger att den upphör att gälla genom lag (2026:1011). Den nya konsumentkreditlagen är utfärdad den 4 juni 2026 och träder i kraft samma dag som den gamla slutar gälla. Nedan står vad som ändras för dig som säljer en tjänst och låter kunden betala den i delar, paragraf för paragraf, ur båda lagarnas gällande lydelse. Den gamla är kontrollerad t.o.m. SFS 2026:249.
Att låta kunden dela upp betalningen är en kredit, också när du inte tar betalt för det. Utgångspunkten står i 41 § konsumenttjänstlagen (1985:716): om inte annat följer av avtalet, är konsumenten skyldig att betala vid anfordran sedan näringsidkaren har utfört tjänsten. Allt du gör utöver det är ett avsteg från lagens förval. Och 2 § konsumentkreditlagen (2010:1846) definierar kreditavtal som ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande. Ordet betalningsanstånd står där i klartext. Skriver du "halva vid start, halva om två månader" har du alltså lämnat en kredit i lagens mening, även om du inte tar en krona i ränta och aldrig kallar det något annat än en betalningsplan. Samma definition står ordagrant kvar i 1 kap. 3 § i den nya lagen (2026:1011), så den delen ändras inte. Det som ändras är vad som händer sedan.
I dag går gränsen vid tre månader, och det är därför de flesta hantverkare aldrig märkt lagen. 4 § första stycket konsumentkreditlagen: för en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information i 7-10 §§, om dokumentation av kreditavtalet i 14 §, om ångerrätt i 21-25 §§, om underrättelse vid en överlåtelse i 28 § andra stycket eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §. Samma stycke fortsätter: om en sådan kredit avser kreditköp, gäller inte heller bestämmelserna om kreditprövning i 12 och 13 §§. Kreditköp är enligt 2 § ett köp av en vara eller tjänst som finansieras genom en kredit som lämnas av säljaren, så din egen avbetalningsplan är ett kreditköp. Tre villkor, alla tre uppfyllda av en vanlig hantverksuppgörelse: ingen ränta, ingen avgift värd namnet, betalt inom tre månader. Då faller nästan hela lagen bort.
Den 20 november 2026 upphävs lagen, och det står i den nya lagens egna övergångsregler. Övergångsbestämmelserna till lag (2026:1011) har fyra punkter och de två första är korta. Punkt 1: denna lag träder i kraft den 20 november 2026. Punkt 2: genom lagen upphävs konsumentkreditlagen (2010:1846). Det är inte en ändring i en paragraf, det är ett byte av hela regelverket. Den nya lagen är dessutom byggd på ett annat sätt: nio kapitel i stället för en löpande paragrafnummerserie, vilket betyder att varje hänvisning du har i en mall, ett avtal eller en villkorstext pekar fel dagen efter ikraftträdandet. En offertmall som skriver "enligt 21 § konsumentkreditlagen" hänvisar från den 20 november till en paragraf som inte längre finns.
Undantaget finns kvar, men det heter något annat och det har krympt. Den nya lagen har inget tremånadersundantag. I stället införs ett nytt begrepp, och det definieras i 1 kap. 3 § (2026:1011): särskild fakturakredit är ett kreditköp som finansieras genom en kredit som lämnas av säljaren, inte medför några kreditkostnader och ska betalas tillbaka inom 50 dagar från den dag då varan eller tjänsten levererades. Definitionen har en fortsättning för näthandeln, men den tar vi separat. Jämför de två: tre månader blir 50 dagar, och formuleringen "inte förbunden med mer än en obetydlig avgift" blir "inte medför några kreditkostnader". Båda leden har alltså stramats åt. Uttrycket särskild fakturakredit finns inte i den gamla lagen, och orden 50 dagar finns inte heller där. Det är kontrollerat maskinellt i hela lagtexten.
Klockan börjar dessutom gå på en annan dag än i dag. Det här är den skillnad som är lättast att missa och dyrast att missa. Tremånadersfristen i gamla 4 § knyter an till krediten som sådan. Den nya 50-dagarsfristen räknas uttryckligen från den dag då varan eller tjänsten levererades. För ett hantverksjobb betyder det slutförandet, inte den dag ni skakade hand om offerten. Ett badrum som offereras i mars, byggs i maj och slutbesiktigas i juni har alltså en klocka som startar i juni. Skriver du "betalning delas upp på tre månader efter avtalets tecknande" var det tidigare inom undantaget och är det efter ikraftträdandet med stor sannolikhet inte, eftersom fristen både är kortare och börjar senare. Två villkor ska hållas samtidigt: noll kreditkostnad och sista kronan inne inom 50 dagar från att jobbet är levererat.
Den hårdare varianten för näthandel gäller sannolikt inte dig, och det är värt att veta varför. Definitionen i 1 kap. 3 § (2026:1011) fortsätter: om avtalet är ett distansavtal som ingås online och säljaren inte är ett mindre företag ska dock krediten betalas tillbaka inom 14 dagar och fordran inte säljas under kreditens löptid. Uttrycket mindre företag är definierat i samma paragraf som ett företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. En hantverksfirma är ett mindre företag med bred marginal, så du behåller de 50 dagarna även om avtalet ingås via en webbsida. Den skärpta 14-dagarsregeln är skriven för de stora betala-senare-aktörerna. Men lägg märke till det andra ledet i samma mening: fordran får inte säljas under kreditens löptid. Den som säljer sina obetalda fakturor vidare bör läsa den raden två gånger innan han utgår från att den inte rör honom.
Faller du utanför undantaget är kreditprövning det första som slår till, och den har blivit strängare. Gamla 12 § säger att kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden. Ett luddigt ord som i praktiken har fått betyda vad kreditgivaren ansåg räckte. Nya 3 kap. 13 § (2026:1011) första stycket lägger till en mening som inte finns någonstans i den gamla lagen: kreditprövningen ska vara grundlig och göras i konsumentens intresse. Orden grundlig och i konsumentens intresse är kontrollerade maskinellt mot hela den gamla lagtexten och saknas där. 3 kap. 14 § räknar sedan upp vad underlaget ska innehålla: kreditprövningen ska grundas på uppgifter om konsumentens ekonomiska förhållanden, och uppgifterna ska avse konsumentens inkomster, utgifter och skulder samt de andra ekonomiska förhållanden som är nödvändiga och proportionerliga med hänsyn till vilket slags kredit det rör sig om, kreditavtalets löptid, kreditbeloppet och riskerna för konsumenten. Sista meningen: näringsidkaren ska på ett lämpligt sätt kontrollera uppgifterna. Kravet gäller den som lämnar krediten, alltså du, inte någon bank.
Förhandsinformationen växer från nitton punkter till tjugosju. I dag står listan i 8 § första stycket konsumentkreditlagen och slutar på punkt 19. I den nya lagen (2026:1011) står den i 3 kap. 1 § första stycket och slutar på punkt 27. Bland de tillkomna finns punkt 23, personanpassning av priset på grund av automatiserad behandling av personuppgifter, och punkt 27, en betalningsplan som visar när kapital, ränta och avgifter under kreditavtalets löptid ska betalas. Informationen ska enligt 3 kap. 3 § lämnas i enlighet med formuläret Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation, och all information ska vara lika framträdande. Det där sista är nytt språk och det stänger den vanliga lösningen att lägga det obekväma i en mindre stil längst ned.
Och informationen har fått en tidsgräns med en påföljd om du är sen. 3 kap. 2 § (2026:1011) första stycket: informationen enligt 1 § ska lämnas i rimlig tid innan ett kreditavtal ingås. Andra stycket sätter en skarp gräns runt det luddiga uttrycket: om informationen lämnas senare än en dag innan kreditavtalet ingås, ska näringsidkaren inom sju dagar efter avtalets ingående på nytt ge en konsument som har ångerrätt information enligt 1 § första stycket 10 och om hur ångerrätten utövas. Punkt 10 är förekomst eller avsaknad av ångerrätt och ångerfristens längd. Praktiskt betyder det att den som skriver avtal på köksbordet samma kväll som han lämnar informationen har skaffat sig en extra skyldighet en vecka framåt. Lämnar du underlaget minst en dag i förväg försvinner den.
Kreditavtalet ska dokumenteras, och elva uppgifter tillkommer utöver informationslistan. 4 kap. 2 § (2026:1011) första stycket: näringsidkaren ska dokumentera kreditavtalet genom att nedteckna avtalet i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för konsumenten, och detsamma gäller ändringar av kreditavtalet. Andra stycket kräver förutom avtalsvillkoren en lång rad uppgifter ur 3 kap. 1 §, plus elva egna punkter, bland dem konsumentens namn, personnummer, postadress, telefonnummer och e-postadress, villkoren för att utöva ångerrätten inklusive räntebeloppet per dag, och vart konsumenten kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor. Motsvarande lista i gamla 14 § har nio punkter. Att ändringar av kreditavtalet uttryckligen nämns är värt en egen rad i mallen: skjuter ni upp en delbetalning under bygget är det en ändring som ska dokumenteras på samma sätt.
Fjorton dagars ångerrätt, och för första gången en yttersta gräns för den. Ångerfristen är 14 dagar i båda lagarna, 21 § i den gamla och 5 kap. 1 § i den nya (2026:1011). Skillnaden ligger i när den börjar och när den senast tar slut. Gamla 22 §: ångerfristen börjar löpa den dag då kreditavtalet ingås, dock tidigast den dag då dokumentationen enligt 14 § kommer konsumenten till handa. Uteblir dokumentationen börjar fristen alltså aldrig löpa, och ångerrätten kan i praktiken leva hur länge som helst. Nya 5 kap. 2 § andra stycket stänger den luckan: om information enligt 4 kap. 2 § andra stycket 6 har lämnats börjar ångerfristen trots första stycket aldrig löpa senare än den dag som infaller ett år efter kreditavtalets ingående. Punkt 6 är just villkoren för att utöva ångerrätten. Slarvar du med dokumentationen i övrigt men får med den punkten är din risk numera begränsad till ett år i stället för till obestämd tid.
Ett helt nytt krav: kunden är bunden bara om han uttryckligen har samtyckt. 4 kap. 1 § i den nya lagen (2026:1011): en konsument är bunden av ett kreditavtal eller ett avtal om en kompletterande tjänst till kreditavtalet endast om konsumenten uttryckligen samtyckt till att ingå avtalet. Orden uttryckligen samtyckt finns inte någonstans i den gamla lagen, kontrollerat maskinellt i hela texten. Paragrafen är kort men den träffar en vanlig arbetsordning i branschen: betalningsplanen som växer fram i en sms-tråd eller som står längst ned i offerten utan att någonsin bli bekräftad för sig. En kompletterande tjänst kan vara en försäkring eller ett serviceavtal som följer med krediten, och även den behöver ett eget uttryckligt ja. Den som samlar sitt godkännande i en enda kryssruta för allt får läsa paragrafen en gång till.
Sanktionsytan går från en paragraf till fyra. Gamla 57 § första stycket: om näringsidkaren inte följer 12 §, får Konsumentverket meddela näringsidkaren en varning. En varning ska förenas med en sanktionsavgift, om överträdelsen inte är ringa. Endast 12 §, alltså kreditprövningen. Nya 9 kap. 6 § (2026:1011) första stycket: om näringsidkaren inte följer 3 kap. 13, 14, 15 eller 16 § eller 8 kap. 13 § första stycket, får Konsumentverket meddela näringsidkaren en varning. Fyra paragrafer i stället för en: själva prövningen, underlaget den ska bygga på, reglerna om automatiserad behandling och skyldigheten att underrätta den som inte beviljas kredit. Beloppen är oförändrade. 9 kap. 7 §: sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst femtusen kronor och högst tio miljoner kronor, och avgiften får inte överstiga tio procent av näringsidkarens omsättning närmast föregående räkenskapsår. Samma tak som i gamla 58 §.
Räntetaket är oförändrat, men det är värt att veta hur talet faktiskt sätts. Gamla 19 a § första stycket och nya 4 kap. 4 § (2026:1011) första stycket har identisk lydelse: krediträntan eller dröjsmålsräntan per år får inte överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 20 procentenheter. Räntelagens 9 § säger i sin tur att referensräntan fastställs för varje kalenderhalvår genom särskilt beslut av Riksbanken och ska motsvara den ränta som Riksbanken tillämpade vid den huvudsakliga refinansieringstransaktion som genomfördes närmast före det kalenderhalvår under vilket räntan skall gälla, avrundad till närmast högre halva procentenhet. Taket är alltså ett rörligt tal som byts två gånger om året. Skriv därför aldrig in en fast maxprocent i en mall, utan hänvisa till regeln. Samma stycke andra meningen är den som oftast förvånar: en konsument som är i dröjsmål med betalning av en kredit är inte skyldig att betala någon annan form av ersättning med anledning av dröjsmålet än dröjsmålsränta.
Uppläggningsavgiften har ett tak du kan räkna fram till kronan: 592 kronor för 2026. Nya 4 kap. 6 § (2026:1011), ordagrant likalydande med gamla 19 c §: kreditkostnaden får i den del som avser avgift för uppläggning av en kredit inte överstiga en procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde när kreditavtalet ingicks. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor enligt förordningen (2025:872) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2026. En procent av det är 592 kronor. Det är taket för en uppläggningsavgift på ett kreditavtal som ingås under 2026, och beloppet räknas om varje år när prisbasbeloppet ändras. Observera att en avgift över huvud taget diskvalificerar dig från undantaget för särskild fakturakredit, som kräver att krediten inte medför några kreditkostnader. Taket gäller alltså den som redan har bestämt sig för att ta betalt för krediten.
Kostnadstaket har ett undantag för små kreditköp, och gränsen är 1 184 kronor för 2026. Nya 4 kap. 5 § (2026:1011) första stycket: kostnaderna för en kredit får inte överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet. Med kostnader avses enligt andra stycket kreditkostnader, dröjsmålsränta och kostnader enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. Fjärde stycket undantar två fall, och det andra är räknebart: en kredit som avser kreditköp där kreditbeloppet inte överstiger två procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde när kreditavtalet ingicks. Två procent av 59 200 kronor är 1 184 kronor för 2026. Under den gränsen gäller alltså inte taket att kostnaderna inte får överstiga själva krediten. För hantverkare är det mest en kuriositet, eftersom nästan varje uppdrag ligger långt över, men den som fakturerar små serviceposter på avbetalning bör känna till var gränsen går.
Kontantinsatsen på tjugo procent gäller varor, inte tjänster. Det här är en missuppfattning värd att ta bort ur offertmallen. Gamla 26 § första stycket: vid kreditköp av en vara ska säljaren ta ut en kontantinsats av köparen i enlighet med god kreditgivningssed, och kontantinsatsen ska motsvara minst 20 procent av varans kontantpris, om inte särskilda förhållanden föranleder annat. Nya 4 kap. 7 § (2026:1011) första stycket säger samma sak med orden om inte särskilda förhållanden ger anledning till något annat. Båda paragraferna inleds med orden vid ett kreditköp av en vara. Ett hantverksuppdrag är en tjänst, så kravet på kontantinsats träffar det inte. Levererar du däremot vitvaror eller en kamin på avbetalning som en egen post är den delen ett kreditköp av en vara och då gäller de tjugo procenten. Blandade uppdrag ska därför prissättas så att varudelen går att urskilja.
Hänvisar du kunden till ett finansbolag följer dina fel med dit. Gamla 29 § första stycket och nya 4 kap. 20 § (2026:1011) första stycket säger samma sak: vid ett kreditköp får konsumenten mot kreditgivarens krav på betalning framställa samma invändningar på grund av köpet som han eller hon kan göra mot säljaren. Andra stycket går längre: om konsumenten på grund av köpet har anspråk på återbetalning, skadestånd eller annan penningprestation, svarar kreditgivaren lika med säljaren för att anspråket fullgörs, dock inte med mer än vad konsumenten har tagit emot med anledning av krediten. Definitionen av kreditköp omfattar kredit från annan kreditgivare om det görs på grund av en överenskommelse mellan denne och säljaren eller om tjänsten anges i kreditavtalet. Att skicka kunden till en samarbetspartner för finansieringen flyttar alltså inte reklamationsrisken bort från dig. Den ger kunden en motpart till.
Övergångsreglerna avgör vilken lag din offert lever under, och de är generösa. Punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lag (2026:1011): den upphävda lagen gäller fortfarande för kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. För kreditavtal med obestämd löptid gäller dock 4 kap. 14, 16-18 och 19 §§, 6 kap. 8-10 §§ från ikraftträdandet. Punkt 4: den upphävda lagen gäller fortfarande för marknadsföring som har skett före ikraftträdandet. Ett avbetalningsupplägg som avtalas den 19 november 2026 följer alltså gamla lagen hela vägen ut, även om sista betalningen kommer i februari. Ett som avtalas den 20 november följer den nya. Har du ramavtal eller stående betalningsvillkor med obestämd löptid är det däremot värt att läsa undantaget i punkt 3 andra meningen, för där gäller vissa av den nya lagens regler omedelbart. Datumet för avtalet, inte för arbetet, är det som avgör.
Det konkreta du ändrar i mallen, och när. Fyra rader räcker långt. Ett: byt formuleringen "inom tre månader" mot "inom 50 dagar från leveransen" i varje betalningsvillkor som är tänkt att ligga utanför regelverket, och gör det till ikraftträdandet, inte efter. Två: stryk varje hänvisning till paragrafnummer i konsumentkreditlagen, eftersom numreringen byts ut i sin helhet den 20 november 2026. Tre: se till att avbetalningsplanen bekräftas separat av kunden, inte som en punkt i ett större godkännande, för det är vad 4 kap. 1 § kräver. Fyra: ta bort varje avgift ur upplägg du vill hålla utanför lagen, eftersom särskild fakturakredit kräver att krediten inte medför några kreditkostnader alls. Vill du erbjuda längre avbetalning än 50 dagar är det fullt lagligt, men då ska kreditprövning, förhandsinformation, dokumentation och ångerrätt finnas på plats. Det är ett val, inte en olycka, och det är billigare att göra valet i förväg.
Säg vad jobbet kostar och hur kunden ska betala, i delar eller på en gång.
Betalningsvillkoret, fristen och vad som gäller efter 20 november hamnar på var sin rad.
Granska och skicka, medan du fortfarande står kvar hos kunden.
Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa första offerten gratis, ingen registrering.
Fallet: ett badrum för 180 000 kronor, slutfört och levererat den 1 december 2026. Kunden vill dela upp betalningen räntefritt och utan avgift, och avtalet skrivs samma dag som arbetet börjar i november.
| Frågan | Till 19 nov 2026 | Från 20 nov 2026 (2026:1011) |
|---|---|---|
| Gräns för det undantagna upplägget | Tre månader | 50 dagar från leveransen (1 kap. 3 §) |
| Vad avgiften får vara | Inte mer än en obetydlig avgift | Inga kreditkostnader alls (1 kap. 3 §) |
| Punkter i förhandsinformationen | 19 (8 § första stycket) | 27 (3 kap. 1 § första stycket) |
| Bortre gräns för ångerfristen | Ingen, fristen startar först med dokumentationen | Ett år efter avtalets ingående (5 kap. 2 §) |
| Krav på uttryckligt samtycke | Saknas i lagtexten | Bunden endast vid uttryckligt samtycke (4 kap. 1 §) |
| Paragrafer som kan ge varning och sanktionsavgift | En (12 §, kreditprövningen) | Fyra (3 kap. 13, 14, 15 och 16 §§) |
| Tak för uppläggningsavgift | En procent av prisbasbeloppet (19 c §) | Oförändrat, 592 kronor för 2026 (4 kap. 6 §) |
| Kontantinsats om 20 procent | Endast vid kreditköp av en vara (26 §) | Endast vid kreditköp av en vara (4 kap. 7 §) |
Avtalsdagen avgör enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lag (2026:1011). Skrivs avtalet den 19 november 2026 gäller gamla lagen och tre månader från den dagen håller upplägget utanför informations-, dokumentations- och ångerrättsreglerna. Skrivs det den 20 november gäller nya lagen: fristen är 50 dagar räknat från leveransen den 1 december, alltså till den 20 januari 2027, och den sista delbetalningen måste ligga innanför den dagen. Vill kunden ha fyra månader är det tillåtet, men då ska kreditprövning enligt 3 kap. 13 §, förhandsinformation enligt 3 kap. 1 §, dokumentation enligt 4 kap. 2 § och fjorton dagars ångerrätt enligt 5 kap. 1 § finnas på plats.
Ja. Enligt 2 § konsumentkreditlagen (2010:1846) avses med kreditavtal ett avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande, och samma definition står i 1 kap. 3 § i den nya konsumentkreditlagen (2026:1011). Utgångspunkten i 41 § konsumenttjänstlagen (1985:716) är att konsumenten är skyldig att betala vid anfordran sedan näringsidkaren har utfört tjänsten, om inte annat följer av avtalet. Varje betalningsupplägg som skjuter betalningen framåt är alltså ett betalningsanstånd i lagens mening, även när det är räntefritt.
Enligt 4 § första stycket konsumentkreditlagen (2010:1846) gäller för en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och som ska betalas tillbaka inom tre månader inte bestämmelserna om information i 7-10 §§, om dokumentation av kreditavtalet i 14 §, om ångerrätt i 21-25 §§, om underrättelse vid en överlåtelse i 28 § andra stycket eller om uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid i 37 §. Avser en sådan kredit kreditköp gäller inte heller bestämmelserna om kreditprövning i 12 och 13 §§.
Det är det nya undantaget. Enligt 1 kap. 3 § konsumentkreditlagen (2026:1011) avses med särskild fakturakredit ett kreditköp som finansieras genom en kredit som lämnas av säljaren, inte medför några kreditkostnader och ska betalas tillbaka inom 50 dagar från den dag då varan eller tjänsten levererades. Är avtalet ett distansavtal som ingås online och säljaren inte är ett mindre företag ska krediten i stället betalas tillbaka inom 14 dagar och fordran inte säljas under kreditens löptid.
Med stor sannolikhet ja. Enligt 1 kap. 3 § konsumentkreditlagen (2026:1011) avses med mindre företag ett företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. Ligger företaget under de gränserna gäller 50 dagar även för avtal som ingås online, inte den skärpta fjortondagarsfristen.
Från leveransen. Lagtexten säger att krediten ska betalas tillbaka inom 50 dagar från den dag då varan eller tjänsten levererades. För en tjänst är det när tjänsten är utförd, inte när avtalet ingicks. Det skiljer sig från dagens tremånadersgräns och betyder att ett långt projekt får sin klocka startad först i slutet.
Den gamla. Enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lag (2026:1011) gäller den upphävda lagen fortfarande för kreditavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. För kreditavtal med obestämd löptid gäller dock 4 kap. 14, 16-18 och 19 §§, 6 kap. 8-10 §§ från ikraftträdandet. Enligt punkt 4 gäller den upphävda lagen också fortfarande för marknadsföring som har skett före ikraftträdandet.
Om upplägget inte är en särskild fakturakredit, ja. Enligt 3 kap. 13 § konsumentkreditlagen (2026:1011) ska en näringsidkare pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet, kreditprövningen ska vara grundlig och göras i konsumentens intresse, och krediten får beviljas endast om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande. Enligt 3 kap. 14 § ska uppgifterna avse konsumentens inkomster, utgifter och skulder, och näringsidkaren ska på ett lämpligt sätt kontrollera uppgifterna. Enligt 3 kap. 19 § gäller 1-9, 13-16 och 18 §§ inte för en särskild fakturakredit.
Enligt 9 kap. 6 § konsumentkreditlagen (2026:1011) får Konsumentverket meddela en varning om näringsidkaren inte följer 3 kap. 13, 14, 15 eller 16 §, och en varning ska förenas med en sanktionsavgift om överträdelsen inte är ringa. Enligt 9 kap. 7 § ska sanktionsavgiften bestämmas till lägst femtusen kronor och högst tio miljoner kronor, och avgiften får inte överstiga tio procent av näringsidkarens omsättning närmast föregående räkenskapsår. Vid upprepade eller särskilt allvarliga överträdelser får Konsumentverket förbjuda näringsidkaren att lämna krediter.
Enligt 4 kap. 4 § konsumentkreditlagen (2026:1011), likalydande med 19 a § i den gamla lagen, får krediträntan eller dröjsmålsräntan per år inte överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 20 procentenheter. Referensräntan fastställs enligt 9 § räntelagen för varje kalenderhalvår genom särskilt beslut av Riksbanken. Tar du ränta är upplägget dessutom aldrig en särskild fakturakredit, eftersom det undantaget kräver att krediten inte medför några kreditkostnader.
Inte för en tjänst. Både 26 § i den gamla lagen och 4 kap. 7 § i den nya (2026:1011) inleds med orden vid ett kreditköp av en vara, och föreskriver att säljaren ska ta ut en kontantinsats som motsvarar minst 20 procent av varans kontantpris om inte särskilda förhållanden ger anledning till något annat. Ett hantverksuppdrag är en tjänst. Säljer du däremot en vara på avbetalning som en egen post i samma affär gäller kravet för den delen.
De pekar fel. Konsumentkreditlagen (2010:1846) upphävs enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lag (2026:1011), och den nya lagen är indelad i nio kapitel i stället för en löpande paragrafnummerserie. En mall som hänvisar till 21 § konsumentkreditlagen pekar från den dagen på en paragraf som inte längre finns. Ångerrätten står i stället i 5 kap. 1 § i den nya lagen (2026:1011).