Mot ett företag gäller köplagen. Och den viker för det som står i offerten.

Köplagen, paragraf för paragraf

Säljer du material, en tillverkad vara eller en leverans till ett annat företag gäller inte konsumentköplagen. Då gäller köplagen, och den fungerar åt andra hållet: nästan varje regel i den får avtalet ändra på. Nedan står reglerna paragraf för paragraf ur köplagen (1990:931) i lydelse t.o.m. SFS 2022:981, jämförda med konsumentköplagen (2022:260) t.o.m. SFS 2023:732, konsumenttjänstlagen (1985:716) t.o.m. SFS 2010:1006, räntelagen (1975:635) t.o.m. SFS 2013:55 och preskriptionslagen (1981:130) t.o.m. SFS 2022:976. Paragrafer utan lagnamn är köplagen. Alla källor lästes den 24 september 2026, och författningsregistret kontrollerades samma dag: köplagen har 3 ändringar, den senaste SFS 2022:981, och ingen upphävandepost.

Vilken lag som gäller avgörs av vem som köper, inte av vad du säljer. Köplagen 1 §: Denna lag gäller köp av lös egendom. 4 § drar gränsen mot privatpersonerna: Lagen gäller inte i fall då konsumentköplagen (2022:260) är tillämplig. Samma parti golvplank, samma pris och samma leveransdag hamnar alltså under två olika lagar beroende på om fakturan går till ett aktiebolag eller till en villaägare. Mot villaägaren skyddar lagen köparen och går inte att avtala bort. Mot aktiebolaget utgår lagen från att två företag kan skriva sina egna villkor, och den fyller bara i det de glömde.

Offerten går före köplagen. Det är den viktigaste paragrafen i hela lagen. 3 §: Lagens bestämmelser tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna. Konsumentköplagen säger motsatsen i 1 kap. 10 §: Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte något annat anges i lagen. För en företagskund är alltså varje regel nedan en utgångspunkt som gäller när offerten tiger. Skriver du leveransvillkor, betalningstid, hävningsrätt och ansvarsbegränsning i offerten och kunden godtar den, är det offerten som gäller. Skriver du ingenting fyller köplagen i, och då gäller dess regler även om ingen av er har läst dem. Och lägg märke till orden praxis som har utbildats mellan parterna: har du fakturerat samma kund på samma sätt i tre år kan det sättet ha blivit ett villkor utan att någon skrev ner det.

Är arbetet den största delen av jobbet gäller varken köplagen eller konsumenttjänstlagen. 2 § andra stycket: Lagen gäller inte avtal som innebär att den som skall leverera en vara även skall utföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten utgör den övervägande delen av hans förpliktelse. Konsumenttjänstlagen fyller inte luckan, för dess 1 § säger: Denna lag gäller avtal om tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter. En målare som målar om ett kontor åt ett aktiebolag, eller en elektriker som drar om elen i en butik, gör alltså ett jobb som ingen av de två lagarna reglerar. Det enda som reglerar det är avtalet. Konsumentköplagen drar samma gräns med nästan samma ord i 1 kap. 6 §: om tjänsten utgör den övervägande delen av förpliktelsen. Gränsen går alltså på samma ställe i båda lagarna, och den avgörs av hur material och arbete är fördelade i offerten.

En vara du tillverkar åt kunden är ett köp, men ett hus du bygger åt kunden är det inte. 2 § första stycket: Lagen gäller beställning av en vara som skall tillverkas utom när beställaren skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet. Lagen gäller inte avtal om uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på mark eller i vatten. Ett snickeri som bygger en disk i sin egen verkstad och levererar den till en restaurang säljer alltså en vara enligt köplagen. Kommer restaurangen med eget virke till en väsentlig del faller jobbet utanför. Och så fort det som byggs är en byggnad eller en fast anläggning på marken gäller lagen inte alls, oavsett vem som köper. Det lönar sig att skriva i offerten vem som står för materialet, för den raden avgör vilken lag som ens kan komma i fråga.

Står inget pris i offerten ska kunden betala vad som är skäligt, och det avgör någon annan än du. 45 §: Följer priset inte av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt. Ett jobb som påbörjats på ett telefonsamtal utan pris får alltså sitt pris bestämt efteråt, med gängse pris som måttstock. Det är inte samma sak som ditt pris. 46 § lägger till en detalj för den som säljer efter mängd: Skall priset beräknas efter antal, mått eller vikt, skall varans mängd vid den tidpunkt då risken för varan går över på köparen läggas till grund för beräkningen. Kapar du virke efter leveransen är det alltså mängden vid leveransen som gäller, inte den du beställde från grossisten.

Räkningen binder företagskunden, om den inte protesterar i tid. Den regeln finns inte för privatpersoner. 47 §: Har köparen fått en räkning, är han bunden av det pris som har angetts i räkningen. Detta gäller dock inte, om han inom skälig tid meddelar säljaren att han inte godkänner priset, om ett lägre pris följer av avtalet eller om det fordrade beloppet är oskäligt. Tre undantag alltså, och det andra är det som gör offerten viktig: står ett lägre pris i den accepterade offerten binder räkningen inte, hur tyst kunden än är. Men en tillkommande post som aldrig offererades binder, om kunden låter räkningen ligga och beloppet inte är oskäligt. Konsumentköplagen har ingen motsvarande regel. Ordet bunden står inte en enda gång i den lagen. Mot en privatperson finns ingen sådan genväg; mot ett företag räcker en räkning som inte bestreds inom skälig tid.

Utan avtalad betalningstid ska företaget betala när du kräver det, men aldrig innan varan finns hos dem. 49 §: Följer tidpunkten för betalningen inte av avtalet, skall köparen betala när säljaren kräver det. Köparen är dock inte skyldig att betala förrän varan hålls honom till handa eller ställs till hans förfogande i enlighet med avtalet. Räntelagen (1975:635) lägger ett tak åt andra hållet för just företagskunder. 2 a §: En fordran på betalning för en vara eller tjänst i ett förhållande mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet förfaller till betalning senast trettio dagar efter det att borgenären har framställt krav på att fordringen betalas. Längre tid än så får kunden bara om du går med på det, för samma paragraf säger: I ett förhållande mellan näringsidkare får dock betalningen ske senare, om borgenären uttryckligen har godkänt detta. En storkunds inköpsvillkor med 90 dagar gäller alltså inte bara för att det står i deras beställning. Ordet uttryckligen betyder att det ska gå att peka på ditt ja.

Kunden får undersöka varan innan den betalar, men bara i trettio dagar. 49 § andra stycket: Innan köparen betalar har han rätt att undersöka varan på det sätt som följer av sedvänja eller bör medges med hänsyn till omständigheterna. Räntelagen 2 b § sätter gränsen mellan företag: får gäldenären skjuta upp betalningen på grund av en undersökning av om varan eller tjänsten överensstämmer med avtalet, får betalningen skjutas upp i högst trettio dagar från det att varan mottogs eller tjänsten utfördes, om borgenären inte uttryckligen har godkänt en längre undersökningsperiod. Kontrollperioden och betalningstiden är alltså två olika tak, och båda kan bara förlängas med ditt uttryckliga ja.

Ger du kredit förlorar du rätten att hålla kvar varan. 10 §: Har säljaren inte gett kredit eller anstånd med betalningen, är han inte skyldig att lämna ut varan eller, genom överlåtelse av dokument eller på annat sätt, frånhända sig förfoganderätten över den förrän betalning sker. Vänd på det: har du skrivit 30 dagar netto i offerten har du gett kredit, och då måste varan lämnas ut innan pengarna kommit. Den som tillverkar något dyrt åt en ny kund kan i stället skriva förskott eller betalning vid leverans, och då står rätten att hålla kvar varan kvar. Det är ett val som görs i offerten, inte när kunden redan står i dörren.

När varan väl är levererad kan du inte häva köpet för att kunden inte betalar, om du inte förbehållit dig det. 54 § första stycket: Säljaren får häva köpet på grund av köparens dröjsmål med betalningen, om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott. Fjärde stycket tar bort det mesta av den rätten: Har varan kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast om han har förbehållit sig rätt till detta eller köparen avvisar varan. Utan en rad i offerten får du alltså kräva betalning, ränta och skadestånd, men inte varan tillbaka. 59 § sätter en tidsgräns även när förbehållet finns: Säljaren får inte häva köpet på grund av köparens dröjsmål med att betala eller med att hämta eller ta emot varan, om han inte innan fullgörelse har skett meddelar köparen att han häver. Betalar kunden medan du funderar är hävningsrätten borta.

Ränta på en sen betalning följer av räntelagen: referensräntan plus åtta procentenheter. 71 §: I fråga om ränta på priset och andra fordringar som inte betalas i tid gäller räntelagen (1975:635). Räntelagen 6 §: ränta beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § med ett tillägg av åtta procentenheter. Saknas en förfallodag börjar räntan enligt räntelagen 4 § löpa från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav. Köplagen 71 § andra stycket har ett undantag för den som säljer mot kontant betalning: I fall då säljaren får kräva betalning mot tillhandahållande av varan utgår dock ränta enligt 6 § räntelagen redan från den dag säljaren framställer ett sådant krav även om förfallodagen ej är bestämd i förväg. Enklast är ändå att förfallodagen står i offerten, för då utgår räntan enligt räntelagen 3 § från förfallodagen.

Kör du ut varan själv bär du risken tills den är lastad av hos kunden. 12 §: Bär köparen risken för varan, är han skyldig att betala varan även om den har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på säljaren. 13 §: Risken går över på köparen, när varan avlämnas enligt avtalet eller enligt 6 eller 7 §. Och 7 § säger när det sker. Skall varan transporteras till köparen inom en och samma ort eller inom ett område där säljaren vanligen ombesörjer transporten av liknande varor, sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen. Vid längre transporter går risken normalt över redan när varan lämnas till fraktbolaget, men andra stycket slutar: Om säljaren själv utför transporten, sker avlämnandet först när varan överlämnas till köparen. En glasruta som spricker i din egen släpvagn är alltså din, och en som spricker hos speditören kan vara kundens. Tredje stycket gör orden i offerten avgörande: Har varan sålts "fritt", "levererad" eller "fritt levererad" med angivande av en viss ort, anses den inte avlämnad förrän den har kommit fram till denna ort.

Hämtar kunden själv är varan levererad först när kunden tagit hand om den. 6 §: Varan skall hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet hade sitt affärsställe. Andra stycket: Varan är avlämnad när köparen har tagit hand om den. Men 13 § tredje stycket flyttar risken tidigare om varan står någon annanstans: Skall köparen hämta varan på en annan plats än hos säljaren, går risken över när tiden för avlämnandet är inne och köparen har fått veta att varan finns tillgänglig för avhämtning. Och 14 § kräver att varan är utpekad: Risken går aldrig över på köparen förrän det genom märkning, anteckning i transportdokument eller på annat sätt har gjorts klart att varan är avsedd för köparen. En pall med kundens namn på är en annan sak än en pall i lagret.

Blir du sen svarar du även för din grossists förseningar. 27 §: Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Andra stycket stänger vägen att skylla på leverantören: Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som säljaren har anlitat eller någon annan i tidigare säljled. Du går fri bara om grossisten också hade gått fri. 28 § lägger till en plikt att höra av sig: Hindras säljaren att fullgöra köpet i rätt tid, skall han lämna köparen meddelande om hindret och dess inverkan på möjligheterna till fullgörelse. Tiger du får kunden ersättning för den skada som kunde ha undvikits om han hade fått meddelandet i tid. Ett mejl samma dag som grossisten ringer kostar ingenting.

Kunden får häva för en försening bara om den är väsentlig, eller efter en tilläggstid. 25 §: Köparen får häva köpet på grund av säljarens dröjsmål, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta. Har köparen förelagt säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande och är den inte oskäligt kort, får köparen även häva köpet om varan inte avlämnas inom tilläggstiden. För det du tillverkar särskilt är tröskeln högre. 26 §: Avser köpet en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för köparen efter dennes anvisningar eller önskemål och kan säljaren inte utan väsentlig förlust tillgodogöra sig varan på annat sätt, får köparen häva köpet på grund av säljarens dröjsmål endast om hans syfte med köpet är väsentligen förfelat genom dröjsmålet. Och 24 § ger dig ett verktyg: frågar du kunden om den godtar leverans inom en viss tid och kunden inte svarar inom skälig tid, får köparen inte häva köpet om säljaren fullgör det inom den tid som han har angett.

Kunden som avbeställer en specialtillverkad vara kan inte tvingas ta emot den. 52 § andra stycket: Om köparen avbeställer en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för honom, får säljaren dock inte hålla fast vid köpet genom att fullfölja tillverkningen, vidta andra förberedelser för avlämnandet och kräva betalning. Du får alltså inte bygga klart och fakturera. Undantaget är om ett avbrott skulle medföra en väsentlig olägenhet för säljaren eller risk för att hans förlust till följd av avbeställningen inte blir ersatt. Annars är det skadestånd som gäller, och det beräknas enligt 67-70 §§. Den som köper in dyrt material till ett beställningsjobb gör klokt i att skriva i offerten vad en avbeställning kostar vid varje steg, för det är det enda sättet att slippa räkna fram förlusten i efterhand.

Felet bedöms mot offerten först, och mot vad kunden med fog kunde förvänta sig sedan. 17 §: Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet. Andra stycket fyller i när avtalet tiger, och tredje stycket sammanfattar: Om varan avviker från vad som föreskrivs i första eller andra stycket eller i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, är varan att anse som felaktig. 18 § lägger till det du lovat i marknadsföringen: Fel föreligger även om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet. En produktbeskrivning i offerten är alltså både ett löfte och en måttstock. Skriv den så att den stämmer.

Befintligt skick finns kvar i köplagen, men det skyddar mindre än det låter. 19 §: Även om varan har sålts i "befintligt skick" eller med ett liknande allmänt förbehåll skall den anses felaktig, om den inte stämmer med dina uppgifter, om du teg om något väsentligt du måste antas ha känt till, eller om varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta. Orden befintligt skick står två gånger i köplagen och noll gånger i konsumentköplagen från 2022. Mot ett företag går förbehållet alltså att skriva, men det tar bara bort ansvaret för det du inte visste och inte borde ha vetat.

Företagskunden måste undersöka leveransen. Privatpersonen måste det inte. 31 §: När varan har avlämnats skall köparen så snart omständigheterna medger det undersöka den i enlighet med god affärssed. Orden god affärssed står en gång i köplagen, i just den paragrafen, och noll gånger i konsumentköplagen. Undersökningen är inte en formalitet, för 32 § knyter reklamationsfristen till den: Köparen får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet. En företagskund som låter pallen stå oöppnad i tre månader får alltså sin skäliga tid räknad från dagen pallen borde ha öppnats.

Två år efter mottagandet är reklamationsrätten borta, om du inte lovat mer. 32 § andra stycket: Reklamerar köparen inte inom två år från det att han har tagit emot varan, förlorar han rätten att åberopa felet, om inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse. Mot en privatperson är ramen längre: konsumentköplagen 4 kap. 14 § säger att näringsidkaren svarar för fel på varan som har funnits vid avlämnandet och som visar sig inom tre år från denna tidpunkt, och 5 kap. 2 § säger att en reklamation som görs inom två månader efter det att konsumenten märkt felet alltid ska anses ha gjorts i rätt tid. Köplagen har ingen sådan tvåmånadersregel. Två undantag gäller ändå mot företaget. En garanti i offerten förlänger tiden, och 33 §: Utan hinder av 31 och 32 §§ får köparen åberopa att varan är felaktig, om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.

Du har rätt att laga felet själv innan kunden får prisavdrag eller häver. 34 §: Köparen har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet utan kostnad för köparen, om avhjälpande kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren. 36 § ger dig samma rätt åt andra hållet: Även om köparen inte kräver det, har säljaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller företa omleverans, om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen och utan risk för att köparen inte får sina egna kostnader ersatta av säljaren. Först om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid får kunden enligt 37 § kräva prisavdrag eller häva. Hävning kräver dessutom enligt 39 § första stycket att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom och säljaren insåg eller borde ha insett detta. Svara snabbt på en reklamation och erbjud dig att laga. Det är den billigaste vägen, och lagen står på din sida.

Kundens förlorade intäkter betalar du bara om du varit försumlig. 67 § räknar upp vad som är indirekt förlust: förlust till följd av minskning eller bortfall av produktion eller omsättning, annan förlust till följd av att varan inte kan utnyttjas på avsett sätt, utebliven vinst till följd av att ett avtal med tredje man har fallit bort, och annan liknande förlust, om den varit svår att förutse. 40 § andra stycket: Enligt första stycket ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 § andra stycket. Tredje stycket säger när den ändå ersätts: Köparen har alltid rätt till ersättning, om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har utfäst. Orden indirekt förlust står sex gånger i köplagen och noll gånger i konsumentköplagen. Restaurangen som fick stänga en kväll för att disken var fel har alltså inget krav på kvällens kassa, om du inte slarvat eller särskilt lovat det som brast. Lova därför inte mer i offerten än du kan hålla, för ett särskilt löfte öppnar samma dörr som slarv.

Kunden bär risken för en förlorad reklamation, du bär risken för din egen hävning. 82 §: Har ett meddelande som köparen skall lämna säljaren enligt 23, 24, 29, 32, 35, 39, 47 eller 61 § avsänts på ett ändamålsenligt sätt, får meddelandet åberopas även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram. Detsamma gäller beträffande ett meddelande som säljaren skall lämna köparen enligt 52, 53, 59 eller 61 §. Räkna: åtta paragrafer för köparens meddelanden, fyra för säljarens. En reklamation som fastnade i ditt skräppostfilter gäller ändå, och det gör en invändning mot räkningen enligt 47 § också. Har kunden skickat den rätt spelar det ingen roll att du aldrig läste den.

Befarar du att kunden inte kan betala får du stoppa leveransen. 61 §: Visar det sig efter köpet att en parts handlingssätt eller ekonomiska förhållanden är sådana, att det finns starka skäl att anta att han inte kommer att uppfylla en väsentlig del av sina förpliktelser, får motparten för sin del inställa fullgörelsen och hålla inne sin prestation. Du måste säga till direkt, för tredje stycket: Den som inställer fullgörelsen eller hindrar att varan lämnas ut skall genast meddela motparten detta. Och fjärde stycket säger när stoppet upphör: Den som har inställt sin fullgörelse eller hindrat att varan lämnas ut skall fortsätta fullgörelsen, om motparten ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse. Stoppningsrätten är en nödbroms. Förskottet i offerten är bromsen du väljer innan det behövs.

Din faktura mot ett företag lever i tio år, mot en privatperson i tre. Köplagen säger ingenting om preskription av säljarens fordran. Det gör preskriptionslagen (1981:130) 2 §: En fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Preskriptionstiden är dock tre år för fordran mot en konsument, om fordringen avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit konsumenten för huvudsakligen enskilt bruk. Samma faktura, samma belopp, och en fordran som lever sju år längre bara för att köparen har organisationsnummer. Fristen ska inte blandas ihop med köparens reklamationsfrist på två år enligt 32 §, som gäller kundens rätt att klaga, inte din rätt att få betalt.

Lagen är skriven 1990, och nästan ingenting i den har rörts sedan dess. Författningsregistret räknar 3 ändringar i köplagen: lag (1996:776) och lag (2022:981), som båda ändrar 63 § om konkurs, och lag (2022:262), som ändrar 4 § så att den pekar på den nya konsumentköplagen. Lagen har 82 paragrafer, och 80 av dem står som de trädde i kraft den 1 januari 1991. Språket visar det. Ordet skall står 64 gånger i lagtexten, räknat före övergångsbestämmelserna, och ordet ska står en gång, i 63 §. Konsumentköplagen från 2022 säger ska 76 gånger och skall ingen gång. Övergångsbestämmelsen till lag (2022:262) har en detalj för den som har gamla avtal: Den äldre lydelsen av 4 § gäller fortfarande om konsumentköplagen (1990:932) gäller för köpet. Köplagen pekar alltså fortfarande på två olika konsumentköplagar, beroende på när köpet gjordes.

Sex rader i offerten gör köplagen till en reserv du aldrig behöver. Eftersom 3 § låter avtalet gå före lagen är offerten mer värd mot ett företag än mot en privatperson. En rad om vem som står för materialet, eftersom 2 § avgör om lagen alls gäller. Ett fast pris, eftersom 45 § annars låter någon annan bestämma det skäliga. En förfallodag i dagar, eftersom räntelagen 2 a § annars sätter trettio dagar från ditt krav, och räntan enligt 3 § utgår från förfallodagen. En rad om leveransvillkoret, eftersom 7 § avgör när risken går över. En rad om förbehåll att häva vid utebliven betalning, eftersom 54 § fjärde stycket annars stänger den vägen så fort varan är levererad. Och en rad om vad en avbeställning kostar, eftersom 52 § annars hindrar dig från att tillverka klart och fakturera. Med de raderna är köplagen det den är tänkt att vara: det som gäller när avtalet tiger.

Byggd för hur just du offererar

Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.

Tio rader, och vad köplagen säger om dem

Vänsterkolumnen är raden som bör stå i offerten till en företagskund, mittkolumnen lagrummet som avgör saken, högerkolumnen följden om raden saknas. Lagrum utan lagnamn är köplagen (1990:931).

Notera raderna fyra och fem. Båda handlar om vad du kan göra när en företagskund inte betalar, och båda måste stå i offerten innan varan lämnas ut. Efter leveransen hjälper varken 10 § eller 54 § den som inte skrev något.

Vanliga frågor

Offert-motorn för fler yrken