Prata in jobbet, så delas material och arbete upp i offerten. Där uppdelningen avgör saken.
Den vanligaste frågan en hantverkare aldrig ställer sig är vilken lag den egna offerten hamnar under. Svaret står inte i yrkestiteln utan i hur affären är sammansatt, och det är offerten som sätter sammansättningen. Nedan står reglerna paragraf för paragraf ur konsumentköplagen (2022:260) i lydelse t.o.m. SFS 2023:732, med konsumenttjänstlagen (1985:716) bredvid där gränsen går. Där en regel har bytt innebörd sedan 2022 visas den gamla lydelsen ur den upphävda konsumentköplagen (1990:932). Räkneuppgifterna i texten är ordförekomster i lagtexterna själva. Alla källor lästes den 20 september 2026, och författningsregistret kontrollerades samma dag: två ändringar är beslutade, den senaste i kraft den 1 januari 2024.
Gränsen mellan de två lagarna dras två gånger, och den dras i offerten. En badrumsrenovering och en köksleverans kan se likadana ut på fakturan och ändå falla under olika lagar. Konsumentköplagen (2022:260) skriver gränsen i 1 kap. 6 § andra stycket: Lagen gäller inte avtal som innebär att den som ska leverera en vara även ska utföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten utgör den övervägande delen av förpliktelsen. Konsumenttjänstlagen (1985:716) skriver samma gräns från motsatt håll i 2 § punkt 2: Lagen gäller inte installation, montering eller annat arbete som en näringsidkare utför för att fullgöra ett avtal om köp av en lös sak. De två lagarna överlappar alltså inte. De möts. Och det som avgör vilken sida affären hamnar på är hur mycket av förpliktelsen som är arbete, vilket är precis det som står uppdelat i en offert.
Fem saker som bara finns på tjänstesidan, räknade i lagtexten. Det är lätt att tro att skillnaden är en formalitet. Den går att räkna. Ordet fackmässigt förekommer en gång i konsumenttjänstlagen och noll gånger i konsumentköplagen. Ordet avråda två gånger mot noll. Ordet tilläggsarbete åtta gånger mot noll. Orden 15 procent en gång mot noll, och det är taket över en ungefärlig prisuppgift i 36 § andra stycket. Orden tio år tre gånger mot noll, och det är den långa reklamationsfristen i 17 § tredje stycket. Faller affären på köpsidan finns alltså varken avrådningsplikt, regler om tilläggsarbete, tak över en ungefärlig prisuppgift eller tioårsfrist. Skyddet finns kvar, men det är byggt av andra paragrafer: en felaktig montering blir i stället ett fel på varan enligt 4 kap. 9 §.
Tio år eller tre. Samma hantverkare, samma dag, olika lag. Konsumenttjänstlagen 17 § tredje stycket: Reklamation får dock inte ske senare än tre år eller, i fråga om arbete på mark eller på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker, tio år efter det att uppdraget avslutades, såvida inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse. Konsumentköplagen 4 kap. 14 §: Näringsidkaren svarar för fel på varan som har funnits vid avlämnandet och som visar sig inom tre år från denna tidpunkt. Skillnaden mellan de två är sju år, och den avgörs inte av hur svårt jobbet var utan av hur förpliktelsen var sammansatt. En hantverkare som lägger klinker på ett badrumsgolv utför arbete på en byggnad. En leverantör som säljer en färdig duschkabin och skruvar fast den säljer en vara.
Treårsklockan startar när du monterar, inte när lastbilen kom. Andra meningen i 4 kap. 14 § första stycket är den som flyttar pengar: Om näringsidkaren har åtagit sig att som ett led i att fullgöra köpet installera varan, gäller ansvaret för fel från när installationen har utförts av näringsidkaren eller av någon annan för dennes räkning. Den gamla lagen hade ingen sådan regel. Där räknades fristen i 23 § fjärde stycket från det att köparen tagit emot varan. Ett kök som levereras i mars och monteras i september bär alltså sex månader längre ansvar under den nya lagen än under den gamla, och det syns bara för den som läser meningen till punkt.
Sexmånadersregeln lever kvar i lagen, men bara för djur. Den mest citerade siffran i hela konsumentköprätten har flyttat. Orden sex månader står på ett enda ställe i vardera lagen, och det är inte samma ställe. I den gamla lagen är det 20 a §, huvudregeln för alla varor: Ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades skall anses ha funnits vid avlämnandet. I den nya lagen är det 4 kap. 18 §: Vid köp av ett levande djur gäller vad som anges i 17 § fel som visar sig inom sex månader efter det att djuret avlämnades. För allt annat gäller i dag två år enligt 4 kap. 17 §. Och tvåårsregeln är inte ny i svensk rätt, den är befordrad: den stod redan i gamla lagens 20 a § andra stycket, infört genom lag (2004:553), men bara för byggnadsdelar som är avsedda att utgöra en huvudsaklig del av ett en- eller tvåbostadshus. Undantaget för husbyggnation blev huvudregel för allt.
Hävningströskeln vändes, och ordet väsentlig försvann ur felkapitlet. Gamla lagens 29 § löd: Köparen får häva köpet, om felet är av väsentlig betydelse för honom. Nya lagens 5 kap. 10 § första stycket lyder: Konsumenten får inte häva köpet om näringsidkaren visar att felet är ringa. Det är inte en omformulering, det är ett byte av bevisbörda och av riktning. Orden väsentlig betydelse finns kvar exakt en gång i den nya lagen, i 3 kap. 5 §, och där handlar de om dröjsmål, inte om fel. Till det kommer 5 kap. 8 § första stycket sista meningen: Om felet med hänsyn till varans karaktär och omständigheterna i övrigt är allvarligt, har konsumenten rätt till prisavdrag eller hävning utan föregående försök till avhjälpande eller omleverans.
Befintligt skick står inte längre i lagen. Den gamla lagen hade en paragraf som handlade om just den frasen, 17 §: Även om en vara har sålts i befintligt skick eller med ett liknande allmänt förbehåll, skall den anses felaktig, om den är i sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta. I den nya lagen förekommer ordet befintligt noll gånger. Det som har tagit dess plats är 4 kap. 6 §: En vara som avviker från vad som anges i 2 eller 4 § ska inte anses felaktig, om näringsidkaren vid köpet har informerat konsumenten om avvikelsen och konsumenten uttryckligen och separat har godkänt den. Skillnaden är praktisk för den som säljer begagnade maskiner, överblivet material eller utställningsvaror: ett allmänt förbehåll i det finstilta bär inte längre, det krävs en namngiven avvikelse som kunden har godkänt för sig.
Den som sålde plattan betalar för att riva ut den. 5 kap. 6 § andra stycket är den paragraf som kostar mest att missa i en kalkyl: Om det behövs för avhjälpande eller omleverans ska näringsidkaren ta bort den felaktiga varan och installera en felfri vara eller bära kostnaden för borttagandet och installationen. Denna skyldighet gäller dock endast om varan hade installerats innan felet visade sig och på ett sätt som var förenligt med dess art och ändamål. Orden ta bort förekommer noll gånger i den gamla lagen. För en golvläggare, plattsättare eller köksmontör betyder det att ansvaret för en felaktig vara inte slutar vid att skicka en ny låda, utan omfattar arbetet med att få ut den gamla och in den nya.
Fel i monteringen är fel i varan, även när kunden skruvade själv. 4 kap. 9 § gör installationen till en egenskap hos varan i två fall. Punkt 1 är det gamla fallet, att varan har installerats av näringsidkaren eller av någon annan för dennes räkning som ett led i att fullgöra köpet. Punkt 2 är nytt: har installerats av konsumenten eller någon för dennes räkning och avvikelsen beror på de anvisningar som har tillhandahållits av näringsidkaren. Den gamla lagens motsvarighet, 16 a §, kände bara till det första fallet. Den som säljer en vara som kunden ska montera själv säljer alltså numera också anvisningarna, och svarar för dem.
Värmepumpen med app är en vara med digitala delar, och molnet är ditt ansvar. Orden digital och digitalt förekommer noll gånger i den gamla lagen och etthundrafyrtio gånger i den nya. Det som berör en installatör mest står i 1 kap. 3 § andra stycket: Vid köp av en vara med digitala delar ingår det digitala innehållet eller den digitala tjänsten i köpet av varan, om något annat inte har avtalats. Det gäller även i fall då det digitala innehållet eller den digitala tjänsten tillhandahålls av någon annan än näringsidkaren. En värmepump, en laddbox eller ett larm som styrs genom tillverkarens app är en sådan vara om kopplingen är sådan att avsaknaden av tjänsten gör att varan inte kan användas på det sätt som är avsett. Då gäller också 4 kap. 4 § andra stycket: vid kontinuerligt tillhandahållande gäller skyldigheten att informera om och tillhandahålla säkerhetsuppdateringar under tre år efter det att varan avlämnades eller den längre tid som avtalet löper. Slutar tillverkarens moln fungera inom den tiden är det ett fel på varan du sålde, om ingenting annat har avtalats.
Avbeställningen avgörs av vem som lämnade anbudet. Detta är den enda regeln i lagen som handlar om själva offerten. 7 kap. 3 §: Om konsumenten avbeställer varan innan den har avlämnats, har näringsidkaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning. I stället får näringsidkaren kräva skadestånd enligt 7 och 8 §§. Men 7 kap. 8 § första stycket tar bort även det i ett bestämt läge: Näringsidkaren har inte rätt till ersättning enligt 7 § om konsumenten avbeställer en vara innan näringsidkaren har accepterat ett anbud som konsumenten har lämnat till näringsidkaren. Riktningen spelar alltså roll. Har kunden lagt en beställning som du ännu inte har svarat ja på, kan hon dra sig ur utan kostnad. Har du lämnat en offert och kunden accepterat den, finns ett avtal och 7 § gäller. En offert som är daterad, numrerad och uttryckligen accepterad av kunden är därför inte en artighet utan en bevisfråga.
Ett tak över avbeställningsavgiften får skrivas, men inte hur högt som helst. 7 kap. 7 § andra stycket: Näringsidkaren får förbehålla sig en på förhand bestämd ersättning vid hävning eller avbeställning, om den är skälig med hänsyn till vad som normalt kan antas tillkomma en näringsidkare som ersättning enligt första stycket. Första stycket räknar upp vad som får tas med: särskilda kostnader för att ingå och fullgöra avtalet till den del de inte kan tillgodogöras på annat sätt, särskilda kostnader till följd av hävningen eller avbeställningen, och förlust i övrigt med ett belopp som är skäligt med hänsyn till priset för varan, tidpunkten, omfattningen av nedlagt arbete och omständigheterna i övrigt. Sätts schablonen högre än så biter 1 kap. 10 §: Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne, om inte något annat anges i lagen.
Tre lagar har hetat konsumentköplagen, och den mellersta lever fortfarande. I författningssamlingen finns konsumentköplag (1973:877), konsumentköplag (1990:932) och konsumentköplag (2022:260). Den nya lagens övergångsbestämmelser punkt 3 och 4: Genom lagen upphävs konsumentköplagen (1990:932). Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för avtal som omfattas av den lagen och som har ingåtts före ikraftträdandet, som var den 1 maj 2022. En garanti eller ett ramavtal som skrevs före det datumet lever alltså under den gamla lagen med sina sex månader och sin väsentlighetströskel. En mall som bara skriver konsumentköplagen utan SFS-nummer pekar inte entydigt på någon av de tre. Registret visar två ändringar i den nya lagen: lag (2022:820) som ändrade 1 kap. 8 § och trädde i kraft den 1 augusti 2022, och lag (2023:732) som ändrade 9 kap. 1 § och trädde i kraft den 1 januari 2024. Ingen senare ändring är beslutad.
En detalj i reklamationsregeln som mallar brukar kopiera fel. Gamla lagens 23 § första stycket: Köparen får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet. Nya lagens 5 kap. 2 § första stycket: Konsumenten får åberopa att varan är felaktig endast om han eller hon lämnar näringsidkaren ett meddelande om felet inom skälig tid efter det att konsumenten borde ha märkt felet. Orden märkt eller står inte kvar. Vad det betyder i ett enskilt fall är en fråga för domstol; det som går att belägga här är att formuleringarna skiljer sig, och att en mall som citerar den gamla ordalydelsen citerar en upphävd lag. Tvåmånadersregeln står kvar i båda: En reklamation som görs inom två månader efter det att konsumenten märkt felet ska alltid anses ha gjorts i rätt tid.
Så ser det ut i en offert som tar höjd för det här. Ingenting ovan kräver att någon tar en risk. Det kräver att det står vad som är vad. Fyra rader räcker långt. En rad som delar upp material och arbete i pris, eftersom den uppdelningen är det som avgör vilken lag som gäller enligt 1 kap. 6 §. En rad som säger om monteringen ingår i köpet eller är ett eget uppdrag, eftersom konsumenttjänstlagen 2 § punkt 2 annars stänger sig själv. En rad som säger när ansvarstiden börjar löpa, vilket är monteringsdagen om ni monterar. Och en rad som namnger de avvikelser kunden har godkänt, eftersom 4 kap. 6 § kräver att godkännandet är uttryckligt och separat. För en kund som just har fått tre offerter där två är tysta i frågan är den fjärde raden svår att glömma.
Säg vad som är material och vad som är arbete, så hamnar uppdelningen i offerten.
Ansvarstid, monteringsdag och godkända avvikelser får sin plats, med lagrum.
Granska och skicka, medan du står kvar hos kunden.
Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa första offerten gratis, ingen registrering.
Vänsterkolumnen är raden som bör stå i offerten, mittkolumnen lagrummet som avgör saken, högerkolumnen följden. Lagrummen utan författningsnamn är konsumentköplagen (2022:260).
| Raden i offerten | Lagrummet | Följden |
|---|---|---|
| Vi levererar och monterar, arbetet är den övervägande delen | 1 kap. 6 § andra stycket | Konsumenttjänstlagen gäller, tio år på byggnad |
| Vi säljer varan, monteringen ingår i köpet | Konsumenttjänstlagen 2 § 2 | Den lagen gäller inte alls, köplagen tar över |
| Vi svarar för fel som visar sig inom tre år | 4 kap. 14 § första stycket | Räknat från monteringen om vi monterar |
| Krav ska framställas inom två månader efter det | 5 kap. 2 § andra stycket | Yttersta gränsen är tre år plus två månader |
| Under de två första åren bevisar vi, inte kunden | 4 kap. 17 § | Bördan vänder först efter två år |
| Avvikelser som kunden godkänt räknas upp namn för namn | 4 kap. 6 § | Ett allmänt förbehåll räcker inte längre |
| Vi bär kostnaden för att riva ut och montera om | 5 kap. 6 § andra stycket | Gäller om varan var monterad när felet visade sig |
| Anvisningarna för kundens egen montering bifogas | 4 kap. 9 § 2 | Brister i dem gör varan felaktig |
| Appen och uppdateringarna ingår i tre år | 4 kap. 4 § andra stycket | Även när molnet är tillverkarens |
| Avbeställning före vårt godkännande är kostnadsfri | 7 kap. 8 § första stycket | Vem som lämnade anbudet avgör saken |
Notera raderna ett och två. De ser ut som en formalitet men är samma fråga sedd från två håll: hur mycket av förpliktelsen som är arbete avgör om affären faller under konsumenttjänstlagen eller konsumentköplagen, och därmed om den yttersta gränsen är tio år eller tre år plus två månader. Den som skriver ut uppdelningen i offerten svarar på en fråga kunden ännu inte vet att den har.
Det avgörs av vilken del som väger tyngst, och båda lagarna säger det från var sitt håll. Konsumentköplagen 1 kap. 6 § andra stycket: Lagen gäller inte avtal som innebär att den som ska leverera en vara även ska utföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten utgör den övervägande delen av förpliktelsen. Konsumenttjänstlagen 2 § punkt 2 stänger dörren åt andra hållet: Lagen gäller inte installation, montering eller annat arbete som en näringsidkare utför för att fullgöra ett avtal om köp av en lös sak. Väger arbetet tyngst är det konsumenttjänstlagen. Väger varan tyngst är det konsumentköplagen, och monteringen följer med dit.
Tre år, och sedan två månader till för själva kravet. 4 kap. 14 § första stycket: Näringsidkaren svarar för fel på varan som har funnits vid avlämnandet och som visar sig inom tre år från denna tidpunkt. 5 kap. 2 § andra stycket lägger till svansen: Ett krav med anledning av ett fel preskriberas om det inte framställs inom två månader från utgången av tidsperioden för näringsidkarens felansvar enligt 4 kap. 14 § eller inom den längre tid som parterna har avtalat. Ett fel som visar sig i månad trettiofem kan alltså krävas ut i månad trettioåtta.
Bara under konsumenttjänstlagen, och bara för vissa arbeten. 17 § tredje stycket: Reklamation får dock inte ske senare än tre år eller, i fråga om arbete på mark eller på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker, tio år efter det att uppdraget avslutades, såvida inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse. Orden tio år förekommer noll gånger i konsumentköplagen. Faller affären på köpsidan är den yttersta gränsen tre år plus två månader.
Du, under de första två åren. 4 kap. 17 §: Ett fel som visar sig inom två år efter det att varan avlämnades, eller i fall som avses i 14 § andra stycket inom den tid som anges där, ska anses vara ett fel som näringsidkaren svarar för, om inte näringsidkaren visar något annat eller detta är oförenligt med varans eller felets art. Efter två år vänder bördan, men ansvarstiden löper vidare till tre år.
Jo, och den regeln finns kvar i lagen, men bara för djur. Gamla konsumentköplagen 20 a §: Ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades skall anses ha funnits vid avlämnandet. I nya lagen står orden sex månader på ett enda ställe, i 4 kap. 18 §: Vid köp av ett levande djur gäller vad som anges i 17 § fel som visar sig inom sex månader efter det att djuret avlämnades.
Ja, för byggnadsdelar. Gamla lagens 20 a § andra stycket, infört genom lag (2004:553): Vid köp av byggnadsdelar som är avsedda att utgöra en huvudsaklig del av ett en- eller tvåbostadshus gäller vad som sägs i första stycket fel som visar sig inom två år efter avlämnandet. Det som en gång var ett undantag för husbyggnation är i dag huvudregeln för allt.
Vid monteringen, inte vid leveransen. 4 kap. 14 § första stycket andra meningen: Om näringsidkaren har åtagit sig att som ett led i att fullgöra köpet installera varan, gäller ansvaret för fel från när installationen har utförts av näringsidkaren eller av någon annan för dennes räkning. Levererar du köket i mars och monterar i september börjar de tre åren i september. Den gamla lagen räknade i stället från att köparen tagit emot varan.
Orden finns inte längre i lagen. Gamla konsumentköplagen hade en egen paragraf om dem, 17 §: Även om en vara har sålts i befintligt skick eller med ett liknande allmänt förbehåll, skall den anses felaktig, om den är i sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta. I nya lagen förekommer ordet befintligt noll gånger. Det som gäller i stället är 4 kap. 6 §: En vara som avviker från vad som anges i 2 eller 4 § ska inte anses felaktig, om näringsidkaren vid köpet har informerat konsumenten om avvikelsen och konsumenten uttryckligen och separat har godkänt den. Ett allmänt förbehåll i det finstilta är alltså inte samma sak som ett separat godkännande av en namngiven avvikelse.
Det beror på anvisningarna. 4 kap. 9 §: En vara som avviker från vad som anges i 1 eller 2 § till följd av bristande installation av varan ska anses felaktig, om den har installerats av konsumenten eller någon för dennes räkning och avvikelsen beror på de anvisningar som har tillhandahållits av näringsidkaren. Den gamla lagens motsvarighet, 16 a §, gällde bara installation utförd av säljaren eller av någon annan för dennes räkning. Kundens egen montering kom in i lagtexten först 2022.
Ja, om den redan var monterad när felet visade sig. 5 kap. 6 § andra stycket: Om det behövs för avhjälpande eller omleverans ska näringsidkaren ta bort den felaktiga varan och installera en felfri vara eller bära kostnaden för borttagandet och installationen. Denna skyldighet gäller dock endast om varan hade installerats innan felet visade sig och på ett sätt som var förenligt med dess art och ändamål. Orden ta bort finns inte i den gamla lagen.
Frågan ställs numera tvärtom mot förr. Nya lagen, 5 kap. 10 § första stycket: Konsumenten får inte häva köpet om näringsidkaren visar att felet är ringa. Gamla lagen, 29 §: Köparen får häva köpet, om felet är av väsentlig betydelse för honom. Förr skulle köparen visa att felet var stort. Nu ska säljaren visa att det är litet.
Nej, inte om felet är allvarligt. 5 kap. 8 § första stycket sista meningen: Om felet med hänsyn till varans karaktär och omständigheterna i övrigt är allvarligt, har konsumenten rätt till prisavdrag eller hävning utan föregående försök till avhjälpande eller omleverans. I övriga fall har du kvar rätten att laga eller leverera om enligt 5 kap. 5 §.
Inte för varan, men för det du har lagt ner. 7 kap. 3 §: Om konsumenten avbeställer varan innan den har avlämnats, har näringsidkaren inte rätt att hålla fast vid köpet och kräva betalning. I stället får näringsidkaren kräva skadestånd enligt 7 och 8 §§. Ersättningen täcker särskilda kostnader för att ingå och fullgöra avtalet, särskilda kostnader till följd av avbeställningen och förlust i övrigt med ett skäligt belopp.
Ja, och det är den enda regeln på sidan som handlar om själva offerten. 7 kap. 8 § första stycket: Näringsidkaren har inte rätt till ersättning enligt 7 § om konsumenten avbeställer en vara innan näringsidkaren har accepterat ett anbud som konsumenten har lämnat till näringsidkaren. Har kunden lagt beställningen och du ännu inte svarat ja, kan hon dra sig ur utan kostnad. Har du lämnat offerten och kunden accepterat den, finns ett avtal.
Ja, om den är skälig. 7 kap. 7 § andra stycket: Näringsidkaren får förbehålla sig en på förhand bestämd ersättning vid hävning eller avbeställning, om den är skälig med hänsyn till vad som normalt kan antas tillkomma en näringsidkare som ersättning enligt första stycket. Sätts den för högt faller den på 1 kap. 10 §: Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne.
Inte i konsumentköplagen. Regeln står i konsumenttjänstlagen 36 § andra stycket: Har näringsidkaren lämnat en ungefärlig prisuppgift får det uppgivna priset dock inte överskridas med mer än 15 procent, såvida inte någon annan prisgräns har avtalats eller näringsidkaren har rätt till pristillägg enligt 38 §. Orden ungefärlig och 15 procent förekommer noll gånger i konsumentköplagen. Vilken lag affären faller under avgör alltså om taket finns.
7 kap. 1 §: Om ett bestämt pris inte följer av avtalet, ska konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet och omständigheterna i övrigt. Formuleringen liknar konsumenttjänstlagens 36 § första stycke, men den räknar upp varans egenskaper i stället för tjänstens art, omfattning och utförande.
2 kap. 2 § första stycket: Om tiden för avlämnande av varan inte följer av avtalet, ska avlämnandet ske utan onödigt dröjsmål och senast 30 dagar efter det att avtalet ingicks. Den gränsen finns inte i konsumenttjänstlagen, där tiden i stället bedöms efter vad som är skäligt.
Ja, om inte något annat har avtalats. 1 kap. 3 § andra stycket: Vid köp av en vara med digitala delar ingår det digitala innehållet eller den digitala tjänsten i köpet av varan, om något annat inte har avtalats. Det gäller även i fall då det digitala innehållet eller den digitala tjänsten tillhandahålls av någon annan än näringsidkaren. En vara med digitala delar definieras i 1 kap. 2 § som en lös sak som är integrerad eller sammankopplad med ett digitalt innehåll eller en digital tjänst på ett sådant sätt att avsaknaden av det digitala innehållet eller den digitala tjänsten gör att varan inte kan användas på det sätt som är avsett.
4 kap. 4 § första stycket: För en vara med digitala delar ska näringsidkaren se till att konsumenten informeras om och tillhandahålls säkerhetsuppdateringar och andra nödvändiga uppdateringar. Andra stycket sätter tiden: Vid kontinuerligt tillhandahållande av ett digitalt innehåll eller en digital tjänst under en period gäller skyldigheten under tre år efter det att varan med digitala delar avlämnades eller den längre tid som avtalet löper. Installerar kunden inte uppdateringen kan 4 kap. 8 § befria dig, men bara om du har informerat om att den finns och om följderna av att hoppa över den.
Det kan riktas bakåt i kedjan. 8 kap. 5 § första stycket: Om näringsidkaren är på obestånd, har upphört med sin näringsverksamhet eller inte kan anträffas, har konsumenten rätt att rikta anspråk på grund av fel på varan mot en näringsidkare i tidigare säljled som har överlåtit varan för vidareförsäljning. Bristande reklamation i tidigare led är utan betydelse för konsumentens rätt.
Den gamla. Övergångsbestämmelserna till 2022:260, punkt 3 och 4: Genom lagen upphävs konsumentköplagen (1990:932). Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för avtal som omfattas av den lagen och som har ingåtts före ikraftträdandet. Lagen trädde i kraft den 1 maj 2022. Tre svenska lagar har hetat konsumentköplagen: 1973:877, 1990:932 och 2022:260, så en mall som skriver namnet utan SFS-nummer pekar inte entydigt på någon av dem.