Kronofogden kostar 300 kronor. Och det som avgör om det räcker står i offerten.

Betalningsföreläggande, paragraf för paragraf

En faktura som inte betalas kan prövas av Kronofogdemyndigheten för 300 kronor, och om kunden inte säger emot blir prövningen ett utslag med samma verkan som en dom. Nedan står reglerna paragraf för paragraf ur lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning i lydelse t.o.m. SFS 2020:924, med avgifterna ur förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten och förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna i sina gällande lydelser, t.o.m. SFS 2026:1216 respektive SFS 2026:327. Paragrafer utan lagnamn är lagen (1990:746). Alla källor lästes den 23 september 2026, och författningsregistret kontrollerades samma dag: lagen har 33 ändringar, den senaste SFS 2020:924, och ingen upphävandepost.

En obetald faktura kan prövas utan domstol, så länge kunden inte säger emot. Lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning 1 §: Ett yrkande om att någon skall åläggas att fullgöra en förpliktelse får prövas av kronofogdemyndigheten enligt denna lag. 2 § avgränsar vad det får gälla: En ansökan om betalningsföreläggande får avse åläggande för svaranden att betala en penningfordran som är förfallen till betalning, om förlikning är tillåten i saken. Tre villkor alltså. Det ska vara pengar, de ska vara förfallna, och saken ska vara sådan att parterna hade kunnat göra upp om den själva. En hantverkarfaktura uppfyller alla tre så fort förfallodagen har passerat. Det lagen inte kräver är att någon har prövat om kravet är riktigt. Det summariska i förfarandet är att tystnad räcker.

300 kronor, och det blir aldrig dyrare än att gå direkt till tingsrätten. Förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten 1 §: I mål om betalningsföreläggande, betalningsfastställelse ur pant, vanlig handräckning eller särskild handräckning som handläggs enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning tas ansökningsavgift ut med 300 kronor. Det intressanta är vad som händer om kunden bestrider och målet lämnas över till tingsrätten. Då tar domstolen ut en tilläggsavgift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna, och avgiftslistan i bilagan sätter den till 600 kronor för ett småmål och 2 500 kronor för övriga tvistemål. Samma lista sätter ansökningsavgiften för den som går direkt till tingsrätten till 900 kronor i kategori A, där småmålen står, och 2 800 kronor i kategori B. Räkna: 300 plus 600 är 900, och 300 plus 2 500 är 2 800. Tilläggsavgiften är exakt skillnaden. Vägen via Kronofogdemyndigheten kostar alltså lika mycket som den direkta vägen när kunden bestrider, och 300 kronor i stället för 900 eller 2 800 när kunden inte gör det.

Tilläggsavgiften är din, och den kommer efteråt. Förordningen (1987:452) 2 § andra stycket: En tilläggsavgift ska betalas av den som har inlett målet eller ärendet vid Patent- och registreringsverket, Kronofogdemyndigheten eller registreringsmyndigheten. 4 a § säger när: Tilläggsavgiften ska betalas när målet eller ärendet har överlämnats till domstolen. Och lagen om betalningsföreläggande 61 a § andra stycket säger vad det kostar att glömma den: Om ett mål där Kronofogdemyndigheten har meddelat utslag avvisas av tingsrätten på grund av att tilläggsavgiften inte har betalats, ska tingsrätten samtidigt undanröja Kronofogdemyndighetens utslag. Ett utslag du redan hade kan alltså försvinna för en obetald avgift på 600 kronor.

Småmålsgränsen är 29 600 kronor i år, och den mäts inte den dag du ansöker. Rättegångsbalken 1 kap. 3 d § första stycket gäller i tvistemål där förlikning om saken är tillåten, om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Förordningen (2025:872) sätter prisbasbeloppet till 59 200 kronor för år 2026, och hälften är 29 600 kronor. Tredje stycket i samma paragraf har en detalj som gäller just den här vägen: Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning eller som enskilt anspråk i brottmål, avses värdet vid rättens beslut att tvisten ska handläggas som tvistemål. En ansökan i december som tingsrätten tar ställning till i januari mäts mot nästa års belopp. Paragrafen säger också att hänsyn inte ska tas till rättegångskostnaderna, så avgifter och ombudskostnader räknas inte in i värdet.

I ett småmål är det avgiften du får tillbaka, inte advokatens timmar. Rättegångsbalken 18 kap. 8 a § begränsar vad den vinnande parten får ersättning för i ett mål där 1 kap. 3 d § första stycket tillämpas. Punkt 1 är rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans, punkt 2 är ansökningsavgift eller tilläggsavgift. Tilläggsavgiften står alltså med namn i listan över det motparten kan få betala. Det är ett av skälen till att vägen via Kronofogdemyndigheten inte är en omväg även när kunden bestrider: avgiften du betalade för överlämnandet är av samma slag som den du hade betalat direkt, och den ersätts på samma villkor.

Ansökan ska ha tre uppgifter om fordran, och den tredje är den som glöms. 10 §: Sökanden skall i ansökningen ange sitt yrkande och grunden för det. 11 §: I en ansökan om betalningsföreläggande skall anges fordringens belopp, förfallodagen och den ränta som begärs. Belopp och förfallodag står på fakturan. Räntan är den som faller bort, och andra stycket säger vad det kostar: Framgår det inte av ansökningen från vilken dag räntan yrkas, skall yrkandet anses gälla ränta från den dag då ansökningen delges svaranden. Delgivningen kan ligga månader efter förfallodagen. Den räntan är inte förlorad för att kunden bestred den, utan för att ansökan inte bad om den.

Räntelagens ränta behöver ingen motivering. Allt över den behöver ett avtal. Samma stycke: Begär sökanden dröjsmålsränta på huvudfordringen, behöver grunden för ränteyrkandet anges endast om det avser högre ränta än som följer av räntelagen (1975:635). Grunden är i praktiken ett villkor kunden har godtagit, och det enda ställe där kunden godtar villkor innan arbetet börjar är offerten. Står det ingenting där gäller räntelagens ränta, och den gäller ändå utan att du behöver förklara den. Vill du ha mer ska raden stå i offerten innan kunden tackar ja, inte på fakturan efteråt.

Ett för högt kostnadsyrkande skickar hela ansökan mot tingsrätten. 23 § första stycket: Om det kan antas att sökandens yrkande i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning är ogrundat eller obefogat, ska ansökningen behandlas som om svaranden bestritt den. Andra stycket gör det automatiskt för inkassokostnader: Ett yrkande om ersättning för åtgärder som avses i 2 eller 3 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. eller om ersättning enligt 4 a § samma lag ska alltid antas vara ogrundat eller obefogat, i den mån ersättningen inte kan utgå enligt den lagen. Ordet alltid lämnar inget utrymme för Kronofogdemyndighetens bedömning. Den som lägger på en påminnelseavgift över lagens tak har alltså själv förvandlat ett mål kunden kanske aldrig hade bestritt till ett mål som behandlas som bestritt.

Påminnelseavgiften måste stå i offerten, annars finns den inte. Lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. 2 §: Gäldenären är skyldig att utge ersättning för skriftlig betalningspåminnelse rörande skulden, om avtal därom har träffats senast i samband med skuldens uppkomst. Villkoret ska alltså finnas i avtalet, och för ett hantverksjobb är avtalet den offert kunden tackar ja till. En påminnelseavgift som första gången nämns på påminnelsen är inte avtalad i tid. 4 § sätter taket: sextio kronor för skriftlig betalningspåminnelse, etthundraåttio kronor för krav och etthundrasjuttio kronor för en amorteringsplan, om det inte finns särskilda skäl till annat. 6 § stänger vägen runt taket: Ett avtalsvillkor som innebär att gäldenärens skyldighet att ersätta kostnader som avses i 1 § första stycket utvidgas utöver vad som följer av denna lag är ogiltigt.

Mot ett företag finns 450 kronor till, men de räknas av. 4 a § samma lag: Om en borgenär i ett förhållande mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhet har rätt till dröjsmålsränta till följd av att en fordran på betalning för en vara eller tjänst inte har betalats i tid, har borgenären också rätt till en förseningsersättning. Förseningsersättning ska betalas med fyrahundrafemtio kronor. Den kräver inget avtal, till skillnad från påminnelseavgiften. Men 5 § andra stycket räknar av: har borgenären rätt till förseningsersättning är gäldenären skyldig att betala ersättning för påminnelser och krav endast till den del den sammanlagda ersättningen för åtgärderna överstiger förseningsersättningen. Och eftersom 23 § i lagen om betalningsföreläggande räknar upp just 4 a §, blir ett yrkande om förseningsersättning mot en privatperson ogrundat per automatik.

Ditt eget arbete med ansökan är värt 380 kronor, om du ber om dem. 17 §: Om sökanden begär ersättning för kostnader med anledning av målet, skall han ange detta i ansökningen och samtidigt uppge vilka kostnaderna är. 46 §: Om ett utslag meddelas ska Kronofogdemyndigheten i utslaget bestämma att svaranden ska ersätta sökandens kostnader i målet, om inte sökanden har inlett förfarandet i onödan. 48 § sätter nivån: ersättningen får avse sökandens eget arbete med anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde, ska bestämmas till skäligt belopp och får endast om det finns särskilda skäl bestämmas till högre belopp än 380 kronor i mål om betalningsföreläggande och 420 kronor i mål om handräckning. Tredje stycket lägger till avgifterna: I mål som anges i första stycket får ersättning dessutom avse ansöknings- och expeditionsavgifter samt registreringsbevis, om sådant bevis har behövts. 50 § stänger listan, och ingen annan kostnadsersättning får fastställas i målet hos Kronofogdemyndigheten.

Inlett i onödan är en verklig risk, och den handlar om det du gjorde före ansökan. Undantaget i 46 § är kort: om inte sökanden har inlett förfarandet i onödan. Lagen definierar inte orden. Men läs det bredvid preskriptionslagen (1981:130) 5 § punkt 2, som låter ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran avbryta preskriptionen, och bredvid 2 § lagen om inkassokostnader, som förutsätter att påminnelsen är skriftlig. Det lagarna tillsammans förutsätter är att kunden har fått veta om skulden skriftligt innan myndigheten kopplas in. En påminnelse med datum är billig att skicka och svår att bestrida.

Klockan hos kunden startar vid delgivningen, inte när du skickar. 25 §: Tar kronofogdemyndigheten upp ansökningen, skall svaranden föreläggas att till myndigheten yttra sig inom viss tid från det att ansökningen delgavs honom. Tiden får inte utan särskilda skäl bestämmas till mer än två veckor. 29 § säger hur: Föreläggandet ska delges svaranden i enlighet med vad som enligt rättegångsbalken gäller för delgivning av stämning i tvistemål. Samma paragraf säger att kungörelsedelgivning i ett vanligt mål om betalningsföreläggande inte får användas; den får bara ske i mål om särskild handräckning och när betalningen ska tas ur pantsatt egendom. Lyckas delgivningen inte får myndigheten enligt 30 § erbjuda dig att sköta den själv, och paragrafen slutar: Antar sökanden inte erbjudandet, skall ansökningen avvisas. Adressen i offerten är värd mer än den ser ut.

Kunden behöver bara skriva nej. Sedan har du fyra veckor. 31 §: Om svaranden vill bestrida ansökningen, skall han göra det skriftligen. Lagen kräver ingen motivering för att bestridandet ska verka, även om 26 § uppmanar kunden att ange skälen. 33 § tredje stycket lägger till en variant: En invändning om skiljeavtal skall behandlas som ett bestridande. När kunden har bestritt vänder sig lagen till dig, och 34 § sätter fristen: Hans begäran skall ha kommit in till kronofogdemyndigheten inom fyra veckor från den dag då underrättelsen sändes till honom. 37 § säger vad tystnad från din sida betyder: Om sökanden inte i rätt tid har begärt att målet skall överlämnas till tingsrätt, skall målet, eller den del av målet som svaranden har bestritt, avskrivas. Fristen räknas från dagen underrättelsen sändes. Ett brev som legat en vecka i en brevlåda på ett bygge har redan ätit en fjärdedel av den.

Beviset ska med i samma brev som begäran, och det är offerten. 35 §: I sin begäran om överlämnande skall sökanden ange de omständigheter och bevis som han vill åberopa i rättegången vid tingsrätten. Han skall samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som han åberopar. Ordet samtidigt gör det till en fråga om vad du har i pärmen den dag underrättelsen kommer. Den accepterade offerten visar vad som beställdes och till vilket pris. Ändringarna, bekräftade skriftligt, visar varför fakturan blev högre. Fakturan visar förfallodagen. Det som bara sades i telefon går inte att ge in samtidigt med någonting.

Ingen tid går förlorad på vägen, för talan anses väckt när ansökan kom in. 60 §: I mål som har överlämnats till tingsrätt med stöd av 36 § eller efter ansökan om återvinning skall talan anses väckt när ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning kom in till kronofogdemyndigheten. De av sökanden ingivna handlingarna skall anses som stämningsansökan. Samma paragraf: Har kronofogdemyndigheten meddelat utslag, skall detta anses som tredskodom. Och preskriptionslagen (1981:130) 5 § punkt 3 räknar upp Kronofogdemyndigheten med namn bland de ställen där preskription avbryts: preskription avbryts genom att borgenären väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller i skiljeförfarande. Ansökan är alltså både det billigaste steget och det steg som låser fast datumet.

Svarar kunden inte blir det utslag, och utslaget verkställs utan att du ber om det. 42 §: Har i mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning svaranden inte i rätt tid bestritt ansökningen, ska Kronofogdemyndigheten snarast meddela utslag i enlighet med ansökningen. 45 §: Av 2 kap. 1 § utsökningsbalken följer att kronofogdemyndigheten självmant verkställer utslaget, om inte sökanden har angett att verkställighet inte skall ske. Hänvisningen håller: utsökningsbalken 2 kap. 1 § skrevs om genom lag (2021:790), och andra stycket lyder nu: Ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden i målet har angett att verkställighet inte ska ske. En ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades. Vill du inte att kundens lön eller bil ska utmätas ska det alltså stå i ansökan från början, för 16 § kräver det: Om sökanden inte vill att ett kommande utslag i målet skall verkställas eller om han har några särskilda yrkanden i fråga om verkställigheten, skall han ange detta i ansökningen.

Verkställigheten kostar 600 kronor till, och de kan landa hos dig. Förordningen (1992:1094) 6 §: Grundavgiften är 600 kronor, om inte något annat följer av paragrafens senare stycken. Grundavgiften tas ut för varje exekutionstitel enligt 5 §, och utgångspunkten är att gäldenären betalar den. Men 4 § tredje stycket säger vem som betalar när det inte går: Kronofogdemyndigheten ska under målets handläggning begära att sökanden betalar de kostnader som uppkommit, om de inte har kunnat tas ut av svaranden. En kund utan tillgångar kan alltså kosta dig 300 kronor för utslaget och 600 kronor för försöket att driva in det. Utslaget har du kvar, och det kan verkställas igen när kunden får tillgångar.

Kunden har en månad att ångra sig, och först därefter är utslaget en dom. 52 §: Är svaranden missnöjd med ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning, får han ansöka om återvinning. 53 §: Återvinning skall sökas skriftligen. Ansökningen skall ha kommit in till kronofogdemyndigheten inom en månad från dagen för utslaget. Söker kunden i tid lämnas målet till tingsrätten enligt 54 §, och tilläggsavgiften tas då ut på samma sätt som när du själv begärt överlämnande. Sedan tiden för återvinning löpt ut får utslaget rättskraft enligt 64 §, i enlighet med vad som gäller för en lagakraftvunnen tvistemålsdom. Du har själv en annan frist åt andra hållet. 55 §: är sökanden i ett mål om betalningsföreläggande missnöjd med ett utslag får sökanden överklaga utslaget hos tingsrätten inom tre veckor från dagen för utslaget.

Lagens senaste ändring har aldrig trätt i kraft. Författningsregistret hos Regeringskansliet räknar 33 ändringar i lagen (1990:746). Den sista är lag (2020:924), och dess omfattning är en enda rad: upph. 61 b §. Registret anger inget ikraftträdande för den, och i den konsoliderade lagtexten står 61 b § kvar med anteckningen att den upphör att gälla den dag som regeringen bestämmer. Paragrafen gäller alltså fortfarande, och den säger att 42 kap. 2 § tredje stycket rättegångsbalken om egenhändigt undertecknande inte ska tillämpas när en elektroniskt inlämnad ansökan lämnas över till tingsrätten. Den som slår upp lagen och ser Ändrad: t.o.m. SFS 2020:924 i huvudet läser en ändring som finns i tryck men inte i kraft.

Två tredjedelar av lagen talar fortfarande 1990 års språk. I själva lagtexten, räknat före övergångsbestämmelserna, står ordet skall 65 gånger och ordet ska 31 gånger. Myndighetens namn står med liten bokstav, kronofogdemyndigheten, 20 gånger och med stor bokstav 17 gånger. Ordet är ingen stilfråga. Varje paragraf som bär en ändringsanteckning från 2008 eller senare och använder något av orden säger ska, aldrig skall. Varje paragraf som saknar ändringsanteckning och använder något av orden säger skall. Fristerna i 25, 34, 37 och 53 §§ säger alla skall. Beloppen i 48 § säger ska. Fristerna du lever efter står alltså i text som inte har rörts sedan 1990, och beloppen i text som skrevs om inför 2014.

Fem rader i offerten gör hela ansökan till en avskrift. Ingenting av det ovan kräver en jurist. Det kräver att uppgifterna finns innan kunden slutar svara. En rad med kundens fullständiga namn och personnummer eller organisationsnummer, eftersom 18 § hänvisar till 33 kap. 1 § rättegångsbalken och den paragrafen kräver just det. En rad med betalningsvillkoret i dagar, eftersom 11 § kräver förfallodagen. En rad om dröjsmålsräntan och från vilken dag den löper, eftersom 11 § andra stycket annars räknar från delgivningen. En rad om påminnelseavgiften, eftersom 2 § lagen (1981:739) kräver att den avtalats senast när skulden uppstår. Och kundens skriftliga ja, eftersom 35 § kräver att beviset ges in samtidigt med begäran om överlämnande. Med de fem raderna är ansökan till Kronofogdemyndigheten en avskrift av offerten.

Byggd för hur just du offererar

Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa första offerten gratis, ingen registrering.

Tio rader, och vad lagen säger om dem

Vänsterkolumnen är raden som bör stå i offerten, i ansökan eller i din egen kalender, mittkolumnen lagrummet som avgör saken, högerkolumnen följden. Lagrum utan lagnamn är lagen (1990:746). RB är rättegångsbalken och UB utsökningsbalken.

Notera raderna tre och fem. Båda handlar om pengar som inte går att kräva i efterhand om de inte skrevs in från början. Räntan utan startdag börjar löpa först vid delgivningen enligt 11 §, och en påminnelseavgift som inte avtalats när skulden uppstod gör enligt 23 § hela ansökan till ett bestritt mål.

Vanliga frågor

Offert-motorn för fler yrken