Prata in jobbet, så får offerten raderna om grannens rätt, marklovet och allén innan någon börjar såga.
Kunden ringer om grannens björk. Grenarna hänger över altanen och rötterna lyfter plattorna vid gränsen. Det låter som ett enkelt jobb med en motorsåg, men tre lagar står mellan offerten och sågen. Jordabalken (1970:994) säger vad kunden själv får ta bort från grannens träd och när grannen först ska få chansen. Plan- och bygglagen (2010:900) säger när fällningen kräver marklov, och den regeln skrevs om den 1 december 2025. Miljöbalken (1998:808) skyddar alléer, och där är det länsstyrelsen som ger dispens. Nedan står paragraferna ordagrant, med vad de betyder för den som offererar. Lagtexterna och författningsregistren lästes den 21 oktober 2026.
| Vad kunden vill | Vad lagen säger | Var det står |
|---|---|---|
| Kapa grenar som hänger in från grannen | Får göras om de medför olägenhet | JB 3 kap. 2 § |
| Kapa en grov rot vid grannens stam | Grannen ska först få göra det själv | JB 3 kap. 2 § |
| Fälla grannens träd | Inte med i paragrafen, som talar om rot eller gren | JB 3 kap. 2 § |
| Gräva rotskärm vid tomtgränsen | Varje skyddsåtgärd som behövs mot skada | JB 3 kap. 3 § |
| Fälla eget träd inom detaljplan | Marklov bara om planen säger det | PBL 9 kap. 47 § |
| Fälla eget träd utanför detaljplan | Marklov bara om områdesbestämmelser säger det | PBL 9 kap. 48 § |
| Fälla ett träd i en allé | Dispens från länsstyrelsen | MB 7 kap. 11 § |
Grundregeln är hänsyn, åt båda hållen. 3 kap. 1 §: Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Paragrafen gäller grannen som låter björken växa fritt, och den gäller kunden som vill kapa allt som sticker in över staketet. Ingen av dem har rätt att strunta i den andra. Resten av kapitlet är vad hänsynen betyder i praktiken.
Grenen och roten får tas bort. 3 kap. 2 § första stycket: Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Två villkor, och båda ska hålla. Grenen eller roten ska tränga in över gränsen, och den ska vålla olägenhet. Löv som blåser in är varken rot eller gren, så 2 § ger ingen rätt att göra något åt dem. En gren som skuggar altanen, skaver mot taket eller fyller hängrännan med barr är det paragrafen handlar om.
Men inte trädet. Paragrafen talar om rot eller gren. Ordet träd står inte i den, och inte heller ordet stam. Rätten gäller det som har trängt in, inte det som står kvar på grannens sida. En gran som lutar in över tomten är fortfarande grannens gran, och att fälla den är grannens beslut. Det är skillnaden mellan ett jobb du kan offerera till din kund och ett jobb du bara kan offerera till grannen.
Rätten är fastighetsägarens. Samma stycke säger fastighetens ägare, och andra stycket lägger till: Om en fastighet är upplåten med tomträtt, skall vad som i första stycket sägs om fastighetens eller områdets ägare i stället gälla tomträttshavaren. Hyresgäst och bostadsrättshavare nämns inte. Ringer en bostadsrättshavare om grenarna över uteplatsen är det föreningen, som äger fastigheten, som har rätten. Den som beställer ska vara den som får beställa.
Grannen ska få chansen först, när det kan göra ont. Samma stycke slutar: Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom. Några kvistar som hänger in över staketet är ingen skada av betydelse. En grov rot nära stammen, som trädet står på, eller en bärande gren som ger kronan dess form kan vara det. Då ska grannen få veta vad som är på gång och få en chans att göra det själv, innan du startar sågen.
Ett brev räcker, och det ska sparas. Paragrafen säger inte hur grannen ska beredas tillfälle eller hur lång tid grannen ska få. Den säger bara att det ska ske. Ett brev eller ett meddelande med vad som ska tas bort, varför och ett datum ger grannen en rimlig chans och kunden ett papper att visa upp om grannen sedan säger att ingen frågade. Be kunden spara det, och skriv i offerten att det är gjort innan arbetet börjar.
Paragrafen har ändrats en gång. Registret visar en enda ändring av 3 kap. 2 §, lag (1992:1209) från den 1 januari 1993, och paragrafen bär den markören. Ingen senare ändring har rört den. En skrift om grannelagen från de senaste trettio åren beskriver alltså samma paragraf som gäller i dag.
Grävningen vid gränsen. 3 kap. 3 § första stycket: Den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Rotskärmen som ska stoppa grannens rötter, stubbfräsningen intill gränsen och dräneringen längs staketet är grävning på kundens fastighet. Paragrafen säger också vart ersättningen hör: Bestämmelser om ersättning för skador till följd av grävning eller liknande arbete finns i 32 kap. miljöbalken.
Ibland får skyddet ske på grannens sida. 3 kap. 4 §: Åtgärder för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete får vidtas på annans fastighet, om det är nödvändigt för att undvika oskälig kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas. Villkoret är högt ställt: nödvändigt, och oskälig kostnad eller synnerlig olägenhet. Samma paragraf: Om det begärs, skall säkerhet enligt vad som sägs i 2 kap. utsökningsbalken ställas hos länsstyrelsen för ersättningen innan arbetet börjar.
Ingen allmän rätt att gå in hos grannen. Ordet tillträde står i jordabalkens tredje kapitel bara i 7 §, och den paragrafen gäller den som äger en del av en sådan anläggning som avses i 5 § och behöver göra byggnadsarbete på sin del av anläggningen, alltså en anläggning där minst en del hör till en tredimensionell fastighet. För en vanlig villatomt ger kapitlet rätt att vidta åtgärder på annans fastighet bara i 4 §, om skyddsåtgärder vid grävning. Ska skyliften stå på grannens gräsmatta medan du kapar grenarna, behövs grannens ja.
Altanen som hamnade på fel sida. 3 kap. 12 § första stycket börjar: Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Skyddet gäller inte den som byggde in på grannens mark med avsikt eller av grov vårdslöshet, och inte heller en köpare som kände till det. Andra stycket: Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom.
Mät gränsen före stolpen. Paragrafen räddar en altan som redan står, men grannen har rätt till ersättning och kunden har ett grannfel som följer med huset. Det billigaste är att aldrig hamna där. Ska plattläggningen, altanen eller rotskärmen ligga tätt intill gränsen, skriv i offerten vem som pekar ut gränsen och att den är utmätt eller utpekad av kunden innan arbetet börjar.
Marklov för trädfällning: regeln är ny. Registret visar att lag (2025:974) upphävde hela nionde kapitlet i plan- och bygglagen och satte in ett nytt, från den 1 december 2025. Propositionen beskriver den gamla regeln: Vidare krävs det enligt nuvarande 9 kap. 12 § plan- och bygglagen marklov för trädfällning, skogsplantering och markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet om kommunen i en detaljplan har bestämt att det krävs. En vägledning eller en checklista som hänvisar till 9 kap. 12 § pekar alltså på en paragraf som inte längre handlar om trädfällning.
Inom detaljplan: bara om planen säger det. 9 kap. 47 §: I ett område som omfattas av en detaljplan krävs det marklov för, och sedan punkterna 2 och 3: 2. åtgärder som i detaljplanen omfattas av krav på marklov, eller 3. åtgärder som i detaljplanen regleras med stöd av 4 kap. 10 § och är a) trädfällning. Och 4 kap. 10 § lyder: I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge. Har planen varken ett krav på marklov eller en bestämmelse om vegetationen, krävs inget marklov för att fälla trädet.
Propositionen säger det rakt ut. Om det nya kravet skriver regeringen: Förslaget innebär således att det endast krävs marklov för trädfällning, skogsplantering och markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet om kommunen har infört särskilda skyddsbestämmelser i en detaljplan. Och nästa mening: Om det saknas sådana bestämmelser är åtgärderna inte marklovspliktiga. Detaljplanen är alltså det första du läser, inte det sista. Den finns hos kommunen och ofta i kommunens kartsida på nätet.
Utanför detaljplan: områdesbestämmelserna. 9 kap. 48 §: I ett område som inte omfattas av en detaljplan krävs det marklov för schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering, om 1. åtgärden ska genomföras i ett sådant område som avses i 4 kap. 42 § första stycket 4 a, och 2. åtgärden i områdesbestämmelser omfattas av krav på marklov eller bestämmelser enligt 4 kap. 42 § första stycket 4 a. Båda villkoren ska hålla. På landet utan områdesbestämmelser kräver plan- och bygglagen inget marklov för att fälla ett träd. Propositionen påminner om att trädfällning även kan behöva prövas enligt skogsvårdslagen (1979:429) och miljöbalken, och den prövningen ersätts inte av att marklov saknas.
När stormen kommer före lovet. 9 kap. 50 §: Trots 47 och 48 §§ krävs det inte marklov om markåtgärden omfattas av ett bygglov eller är nödvändig för att följa ett föreläggande enligt 11 kap. Propositionen ger ett exempel: att kommunen har förelagt fastighetsägaren att fälla ett träd, t.ex. för att undvika allvarliga olyckor vid stormskador. Ett träd som ska bort för att huset ska byggas kan rymmas i bygglovet. För ett träd som bara ska bort gäller 47 eller 48 §.
Allén är skyddad i hela landet. Miljöbalken 7 kap. 11 § andra stycket: Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl, får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Förordningen (1998:1252) om områdesskydd säger i 5 § första stycket: Sådana mark- eller vattenområden som anges i bilaga 1 utgör biotopskyddsområden enligt 7 kap. 11 § första stycket 1 miljöbalken. Ingen myndighet behöver alltså ha beslutat något om just den allén. Skyddet gäller direkt.
Vad en allé är, enligt förordningen. Bilaga 1 punkt 1: Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd. Lövträd, planterade, minst fem, i rad, längs en väg eller i öppet landskap. Fem björkar i rad längs uppfarten till en gård kan vara en allé. Fem granar är det inte, för gran är inget lövträd.
Länsstyrelsen ger dispensen. Förordningen 5 § andra stycket: Länsstyrelsen prövar frågor om dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken som avser sådana biotopskyddsområden. Det är alltså inte kommunen och inte byggnadsnämnden. Ett marklov från kommunen ersätter inte dispensen, och en dispens ersätter inte marklovet. Ett träd i en allé inom en detaljplan med vegetationsbestämmelse kan behöva båda.
Undantaget vid husen är ett bedömningsfall. Förordningen 8 §: Bestämmelserna i 5-7 a §§ gäller inte mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse. Vad omedelbar anslutning betyder står inte i paragrafen. Det är länsstyrelsen som avgör det i det enskilda fallet, och den som gissar fel har fällt ett skyddat träd. Står de fem lindarna längs uppfarten men slutar vid husknuten, fråga länsstyrelsen innan offerten skickas, inte efter.
Tre rader i offerten. Vem som beställer och att det är fastighetens ägare, och vid grenar eller rötter från grannen om grannen har fått tillfälle att göra jobbet själv. Att detaljplanen är läst och om den kräver marklov, eller att kunden har kontrollerat det. Och om träden står i en rad som kan vara en allé, med en rad om att dispens från länsstyrelsen krävs eller inte krävs. Då vet kunden vad offerten bygger på, och du vet att sågen inte startar på någon annans beslut.
Beskriv träden, var de står och vems tomt grenarna kommer från, som du skulle säga det på plats.
Offerten får raderna om beställaren, grannens chans att göra det själv, marklovet och allén.
Kunden ser vad som är kontrollerat, innan någon står med sågen vid staketet.
Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.
Vad lagen kräver, och när.
| Vad som krävs | När | Var det står |
|---|---|---|
| Olägenhet för fastighetens ägare | För att kapa rot eller gren som trängt in | JB 3 kap. 2 § |
| Grannen får tillfälle att göra det själv | Om åtgärden kan befaras medföra skada av betydelse | JB 3 kap. 2 § |
| Ersättning för skada och intrång | Skyddsåtgärd på annans fastighet vid grävning | JB 3 kap. 4 § |
| Marklov | Planen kräver det, eller reglerar vegetationen | PBL 9 kap. 47 § |
| Inget marklov | Åtgärden omfattas av ett bygglov, eller följer ett föreläggande | PBL 9 kap. 50 § |
| Dispens från länsstyrelsen | Åtgärd som kan skada naturmiljön i en allé | MB 7 kap. 11 § |
Registret visade den 21 oktober 2026 etthundrasextiofyra ändringsposter för jordabalken. Bara lag (1992:1209) från den 1 januari 1993 rör 3 kap. 2 §, och ingen post rör 3 kap. 1 §. Plan- och bygglagen har sjuttionio poster, och lag (2025:974) satte in det nya nionde kapitlet från den 1 december 2025; ingen senare post rör 9 kap. 47, 48 eller 50 §§. Miljöbalkens 7 kap. 11 § ändrades senast genom lag (2009:1322). Förordningen (1998:1252) har trettio poster, och bilaga 1 ändrades senast genom förordning (2007:849).
Ja, om grenarna tränger in på fastigheten och medför olägenhet för fastighetens ägare, enligt 3 kap. 2 § jordabalken. Kan det befaras medföra skada av betydelse för grannen, ska grannen först få tillfälle att göra det själv.
Ja. 3 kap. 2 § jordabalken gäller rot eller gren som tränger in från området intill, med samma villkor.
Nej. Paragrafen ger rätt att ta bort roten eller grenen som trängt in, inte trädet. Att fälla trädet är grannens beslut.
Fastighetens ägare, och vid tomträtt tomträttshavaren, enligt 3 kap. 2 §. Hyresgäst och bostadsrättshavare nämns inte i paragrafen.
Paragrafen säger inte hur. Ett brev eller meddelande med vad som ska tas bort, varför och ett datum ger grannen en chans och kunden ett papper att visa upp.
Paragrafen definierar det inte. En grov rot nära stammen eller en bärande gren kan vara det, några kvistar över staketet är det knappast.
Nej. Registret visar en enda ändring av 3 kap. 2 §, lag (1992:1209) från den 1 januari 1993.
Bara med grannens ja. Jordabalkens tredje kapitel ger rätt att vidta skyddsåtgärder vid grävning på annans fastighet i 4 §, och ordet tillträde står bara i 7 §, som gäller tredimensionella anläggningar.
Den som gräver ska vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastigheter, enligt 3 kap. 3 § jordabalken. Ersättning för skador regleras i 32 kap. miljöbalken.
Är borttagandet förenat med betydande kostnad eller olägenhet behöver ägaren inte avträda marken förrän anläggningen tas bort eller blir obrukbar, utom vid avsikt eller grov vårdslöshet, och grannen har rätt till ersättning, enligt 3 kap. 12 § jordabalken.
Inom detaljplan bara om planen kräver marklov eller reglerar vegetationen med stöd av 4 kap. 10 §, enligt 9 kap. 47 § plan- och bygglagen. Utanför detaljplan bara om områdesbestämmelser säger det, enligt 48 §.
Inte längre. Hela nionde kapitlet ersattes genom lag (2025:974) från den 1 december 2025, och regeln om trädfällning står nu i 9 kap. 47 och 48 §§.
Nej, inte om markåtgärden omfattas av ett bygglov, enligt 9 kap. 50 §. Detsamma gäller om fällningen är nödvändig för att följa ett föreläggande enligt 11 kap.
Hos kommunen, ofta på kommunens kartsida på nätet. Leta efter bestämmelser om vegetation, trädfällning eller krav på marklov.
Lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad som består av minst fem träd längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap, till övervägande del vuxna träd, enligt bilaga 1 till förordningen (1998:1252).
Länsstyrelsen, enligt 5 § andra stycket förordningen (1998:1252). Dispens får ges om det finns särskilda skäl, enligt 7 kap. 11 § miljöbalken.
Bestämmelserna gäller inte mark- eller vattenområden i omedelbar anslutning till bebyggelse, enligt 8 § förordningen. Var gränsen går avgörs i det enskilda fallet, så fråga länsstyrelsen först.
Nej. Marklovet prövas av kommunen och dispensen från biotopskyddet av länsstyrelsen. Det ena ersätter inte det andra.
Vem som beställer och att det är fastighetens ägare, om grannen fått tillfälle att göra jobbet själv, om detaljplanen kräver marklov och om träden kan vara en allé som kräver dispens.