Prata in jobbet, så får offerten raderna om vem som gör det och vad som händer med datumet om någon blir sjuk.
Du har lovat kunden att köket står klart fredagen den 14 maj. Måndagen den 3 maj ringer snickaren klockan sju: feber. Vad du ska betala honom, hur länge, vilka papper du får kräva och när Försäkringskassan tar över avgörs av lagen (1991:1047) om sjuklön. Nedan står paragraferna, med vad de betyder för den som har lovat ett datum. Lagtexten och författningsregistret lästes den 2 november 2026.
| Regeln | Vad som gäller | Var det står |
|---|---|---|
| Sjuklönens storlek | 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner | SjLL 6 § |
| Karensavdraget | 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig vecka | SjLL 6 § |
| Sjuklöneperioden | Den första dag arbetsförmågan är nedsatt och de därpå följande tretton kalenderdagarna | SjLL 7 § |
| Intyg av läkare eller tandläkare | Från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan | SjLL 8 § |
| Anmälan till Försäkringskassan | Inom sju kalenderdagar från sjuklöneperiodens utgång | SjLL 12 § |
| Anställning kortare än en månad | Sjuklön först efter fjorton kalenderdagar i följd | SjLL 3 § |
Lagen gäller den du har anställt, inte dig själv. 1 § första stycket: En arbetstagare har enligt vad som följer av denna lag rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner (sjuklön). Den som driver firman är inte arbetstagare i den. Blir du själv sjuk står svaret i socialförsäkringsbalken, inte här. Snickaren du har anställt är arbetstagare, och det är hans sjukdom lagen handlar om. Ordet kund finns inte i lagen, så vad som händer med datumet måste stå i offerten.
Avtalet kan inte ta bort rätten, och det mesta kan inte ens kollektivavtalet. 2 § första stycket: Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag upphävs eller inskränks är ogiltigt i den delen. Andra stycket öppnar för kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, och då bara för avvikelser från 8 § andra stycket, 9 § och 10 a § första och andra styckena, alltså intyget, försäkran och begäran om intyg från första dagen. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek enligt 6 § första stycket och avdrag enligt andra stycket samma paragraf får också bestämmas på det sättet. Fjorton dagar står inte på listan. En rad i anställningsavtalet om att sjuklön betalas från tredje dagen är utan verkan.
Från första dagen, utom för den du tar in på kortare än en månad. 3 § första stycket: Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad inträder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dag då arbetstagaren varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte. Tar du in en extra snickare på tre veckor för köket har han alltså rätt till sjuklön först från den femtonde kalenderdagen. På en anställning om två veckor hinner rätten aldrig inträda. Andra stycket räknar in tidigare anställningar hos samma arbetsgivare, om tiden mellan anställningarna inte överstiger fjorton kalenderdagar. Den som var hos dig förra månaden börjar inte om från noll.
Sjukdom som sätter ned arbetsförmågan, mätt mot hans vanliga arbete. 4 § första stycket: Sjuklön betalas ut vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Andra stycket: Vid bedömande av om och i vilken utsträckning arbetsförmågan är nedsatt ska det särskilt beaktas om arbetstagaren på grund av sjukdomen är helt eller delvis förhindrad att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete. En snickare med brutet finger kan inte snickra. Att han hade kunnat sitta vid ett skrivbord spelar ingen roll, det är hans vanliga arbete som räknas.
80 procent, minus en femtedel av veckan. 6 § första stycket: För dagar i en sjuklöneperiod enligt 7 § som arbetstagaren gått miste om lön och andra anställningsförmåner till följd av nedsättningen i arbetsförmågan utgör sjuklönen 80 procent av anställningsförmånerna före avdrag enligt andra stycket. Andra stycket: Från sjuklönen ska ett karensavdrag göras. Avdraget ska motsvara 20 procent av den sjuklön som belöper på summan av de anställningsförmåner som arbetstagaren genomsnittligen beräknas få under en vecka. Snickaren har 250 kronor i timmen och 40 timmar i veckan, 10 000 kronor. Sjuklönen för en hel vecka är 80 procent av det, 8 000 kronor, och karensavdraget 20 procent av sjuklönen, 1 600 kronor. Är han sjuk måndag och tisdag, 16 timmar och 4 000 kronor i lön, blir sjuklönen 3 200 kronor minus 1 600 kronor i karensavdrag, alltså 1 600 kronor. Avdraget räknas på en genomsnittlig vecka, inte på dagen han blev sjuk.
Tio karensavdrag på tolv månader, sedan inga fler. 6 § tredje stycket: Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna till följd av bestämmelserna i andra stycket fått avdrag från sjuklönen vid tio tillfällen, ska avdrag för ytterligare sjuklöneperioder inte göras. Den som är hemma ofta slipper avdraget från elfte gången. Fjärde stycket pekar på 15 §, som tar bort avdraget helt vid särskilt högriskskydd.
Fjorton kalenderdagar, räknat från första sjukdagen. 7 § första stycket: Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. Och sist i stycket: En sjuklöneperiod som börjat löpa bryts om anställningen upphör. Blir snickaren sjuk måndagen den 3 maj tar sjuklöneperioden slut söndagen den 16 maj. Lördag och söndag räknas, det är kalenderdagar. Från den 17 maj står inte sjuklönelagen för hans ersättning längre. Vad som gäller då står i socialförsäkringsbalken.
Blir han sjuk igen inom fem dagar fortsätter samma period. 7 § tredje stycket: Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats ska sjuklöneperioden omfatta endast så många dagar att den tillsammans med en sjuklöneperiod hos samma arbetsgivare under den tidigare sjukperioden utgör fjorton kalenderdagar. Inget ytterligare karensavdrag enligt 6 § ska då heller göras. Kommer han tillbaka på onsdagen och är hemma igen på fredagen har det gått två dagar: resten av de fjorton dagarna löper vidare, utan nytt karensavdrag.
Ingen sjuklön för tiden innan han ringde. 8 § första stycket: Sjuklön ska inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen ska dock avse sådana förmåner från och med den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbetstagaren varit förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört. Den som hör av sig på onsdagen efter att ha varit borta sedan måndag får sjuklön från onsdagen, om han inte kan visa att han var förhindrad.
Intyg från sjunde kalenderdagen efter anmälan. 8 § andra stycket: Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Ordet läkarintyg finns inte i lagen, den säger intyg av läkare eller tandläkare, och intyget behöver inte säga vad han har. Sjukanmälan måndagen den 3 maj: utan intyg är du inte skyldig att betala sjuklön för tiden från och med måndagen den 10 maj.
Skriftlig försäkran innan pengarna. 9 §: Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han eller hon har varit sjuk och i vilken omfattning som arbetsförmågan har varit nedsatt på grund av sjukdomen samt om han eller hon då omfattades av bestämmelserna i 37 kap. 3 § socialförsäkringsbalken. Försäkran behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan arbetstagaren har lämnat försäkran. Ett papper, eller ett mejl, med vilka dagar och hur mycket. Utan det behöver du inte betala ut något.
Intyg från första dagen: skriftligt, med särskilda skäl, högst ett år. 10 a § första stycket: En arbetsgivare får, om det finns särskilda skäl för det, begära att arbetstagaren genom intyg av läkare eller tandläkare styrker nedsättningen av arbetsförmågan från och med en tidigare dag i sjukperioden enligt 10 § första stycket 1 eller från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod enligt 10 § första stycket 2. En begäran som gäller kommande sjukperioder får inte avse längre tid än ett år. Och: Arbetsgivarens begäran ska vara skriftlig. Andra stycket: Har arbetstagaren utan godtagbart skäl underlåtit att lämna ett intyg i enlighet med begäran enligt första stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön för den del av den aktuella sjuklöneperioden för vilken det saknas sådant intyg. Enligt 10 § kan också Försäkringskassan ålägga honom samma sak, självmant eller på framställning av arbetsgivaren. Rätten försvann den 7 april 2020 genom lag (2020:190), under pandemin, och kom tillbaka den 1 oktober 2021 genom lag (2020:191).
Efter fjorton dagar: anmäl till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar, annars böter. 12 § första stycket: Arbetsgivaren ska till Försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperioden och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan ska göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt. Anmälan ska innehålla ditt organisationsnummer, hans personnummer och det datum när sjuklöneperioden började. 19 § första stycket: En arbetsgivare som inte fullgör sin skyldighet enligt 12 § döms till böter. Tog sjuklöneperioden slut söndagen den 16 maj ska anmälan vara gjord senast söndagen den 23 maj.
Ingen ny period förrän han har jobbat en dag. 4 a §: En arbetsgivare är inte skyldig att betala ut sjuklön vid sjukdom 2. om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete under minst en dag hos arbetsgivaren efter det att sjuklön för en hel sjuklöneperiod har betalats ut av arbetsgivaren. Har du betalat fjorton dagar och han försöker en halv dag på bygget innan han går hem igen, börjar ingen ny sjuklöneperiod hos dig.
Två fall där du slipper. 5 §: En arbetsgivare är inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren 1. ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft, eller 2. medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön. Paragrafen är orörd sedan 1991. Slagsmålet på krogen räknas bara om det blev en dom.
Ersättningen för höga sjuklönekostnader är borta sedan 2024. 17 §: Har upphävts genom lag (2024:400). Så står det i lagtexten, och likadant för 17 a till 17 e §§. Lagen (2024:400) trädde i kraft den 1 juli 2024, och enligt dess övergångsbestämmelser gällde ersättningen sista gången för kostnader som redovisats för januari till juni 2024, med högst 125 000 kronor. Propositionen bakom heter Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör (2023/24:83). Det som för en liten firma tidigare kom tillbaka på skattekontot stannar nu i sjuklönen.
Särskilt högriskskydd: inget karensavdrag, och kostnaden tillbaka. 13 § första stycket: Försäkringskassan får, efter skriftlig ansökan, besluta om särskilt högriskskydd för en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt 24-28 kap. socialförsäkringsbalken. Villkoret är en sjukdom som under en tolvmånadersperiod kan antas medföra ett större antal sjukperioder, eller medför risk för en eller flera längre sjukperioder. 15 § första stycket: Om ett beslut enligt 13 § första stycket 1 eller andra stycket första meningen gäller för arbetsgivaren betalas sjuklön ut till arbetstagaren utan sådant avdrag som avses i 6 § andra stycket. 16 § första stycket: En arbetsgivare hos vilken ett beslut enligt 13 § gäller har rätt till ersättning av Försäkringskassan för de kostnader för sjuklön som han har haft för arbetstagaren enligt denna lag. Tredje stycket: Ersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden. Det är han som ansöker om skyddet, inte du. Men det är du som ansöker om pengarna.
Det du får veta stannar hos dig. 18 § första stycket: Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom intyg av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats arbetsgivaren på grund av denna lag, eller genom försäkran som avses i 9 § fått kännedom om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen röja vad han eller hon sålunda fått veta. 19 § andra stycket pekar på brottsbalken för den som bryter mot det. Kunden som undrar varför snickaren inte kom får veta att han är sjuk, inte vad han har.
Tvist om sjuklönen: Försäkringskassan kan betala, och kräva dig sedan. 20 §: Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan Försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser ska utges av Försäkringskassan. 21 § kräver sannolika skäl, och: Ersättning lämnas inte för sjuklön som har förfallit till betalning tidigare än tre månader före ansökningsmånaden. 23 § sätter taket till en trehundrasextiofemtedel av 80 procent av en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till 10,0 prisbasbelopp, med prisbasbeloppet 59 200 kronor för 2026 blir det 592 000 kronor om året och 1 297 kronor om dagen. 24 § första stycket: I den utsträckning som ersättning enligt 20 § har utbetalats inträder Försäkringskassan i arbetstagarens rätt enligt denna lag mot arbetsgivaren. Själva tvisten går enligt 27 § första stycket enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, och enligt andra stycket ska Försäkringskassan på begäran yttra sig om arbetsförmågan är nedsatt.
Tre rader i offerten. Vem som gör jobbet, och att laget kan ändras. Vad som händer med datumet om någon blir sjuk, och vem som tar över. Och att priset inte beror på vem som håller i hammaren. Lagen nämner arbetsgivaren, arbetstagaren och Försäkringskassan, aldrig kunden, så raderna om datumet måste stå i offerten. Då har kunden fått veta det där, inte i ett samtal måndagen den 3 maj.
Beskriv jobbet, när kunden vill ha det klart och vilka som ska göra det, som du skulle säga det.
Offerten får raderna om laget, starten och vad som händer med datumet om någon blir sjuk.
Kunden vet vad som gäller innan telefonen ringer.
Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.
Vad lagen kräver, av vem, och när.
| Vad som gäller | När | Var det står |
|---|---|---|
| Sjukanmälan till dig | Ingen sjuklön för tid innan anmälan, om han inte var förhindrad | SjLL 8 § |
| Intyg av läkare eller tandläkare | Från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan | SjLL 8 § |
| Skriftlig försäkran | Innan sjuklönen betalas ut | SjLL 9 § |
| Din skriftliga begäran om intyg från första dagen | Vid särskilda skäl, för kommande sjukperioder högst ett år | SjLL 10 a § |
| Återinsjuknande | Inom fem dagar: samma sjuklöneperiod, inget nytt karensavdrag | SjLL 7 § |
| Karensavdrag | Högst tio tillfällen på tolv månader | SjLL 6 § |
| Anmälan till Försäkringskassan | Inom sju kalenderdagar från sjuklöneperiodens utgång | SjLL 12 § |
| Ersättning till den anställde vid tvist | Inte för sjuklön som förfallit tidigare än tre månader före ansökningsmånaden | SjLL 21 § |
| Ersättning till dig vid särskilt högriskskydd | Inte för längre tid tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden | SjLL 16 § |
SjLL betyder lagen (1991:1047) om sjuklön, ändrad senast genom lag (2025:938), i kraft den 1 december 2025. Den ändringen rör 26 §, om Försäkringskassans handläggning, och ingen av paragraferna här. De paragrafer som citeras här ändrades senast 2022.
Sjuklön, 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner för de dagar han går miste om, enligt 6 §, under sjuklöneperioden i 7 §: den första sjukdagen och de därpå följande tretton kalenderdagarna. Från sjuklönen görs ett karensavdrag på 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig vecka.
Har han 10 000 kronor i veckan är sjuklönen för en vecka 8 000 kronor och avdraget 20 procent av det, 1 600 kronor, enligt 6 § andra stycket. Avdraget är lika stort oavsett vilken dag han blev sjuk.
Fjorton kalenderdagar: den första sjukdagen och de därpå följande tretton, enligt 7 §. Helgen räknas. Sjuk måndagen den 3 maj betyder sjuklön till och med söndagen den 16 maj.
Nej. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad inträder rätten först när han tillträtt och sedan varit anställd fjorton kalenderdagar i följd, enligt 3 §. Tidigare anställningar hos dig räknas med om glappet inte överstiger fjorton kalenderdagar.
Om det finns särskilda skäl, och begäran ska vara skriftlig, enligt 10 a §. Den får gälla kommande sjukperioder i högst ett år. Lämnar han inget intyg utan godtagbart skäl behöver du inte betala sjuklön för den delen av perioden.
Från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan, enligt 8 § andra stycket. Intyget behöver inte säga vilken sjukdom han har.
Nej, inte om han kunde ha ringt. Sjuklön ska inte avse tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet, enligt 8 § första stycket. Var han förhindrad och anmälde omedelbart när hindret upphörde betalas sjuklön från den dag sjukdomsfallet inträffade.
Ja, en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt, enligt 9 §. Du är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan han har lämnat den.
Nej, inte om den nya sjukperioden börjar inom fem dagar från att den förra avslutades. Då fortsätter samma sjuklöneperiod tills den tillsammans med den förra utgör fjorton kalenderdagar, utan nytt karensavdrag, enligt 7 § tredje stycket.
Ja. Har han fått avdrag vid tio tillfällen under de senaste tolv månaderna ska inget avdrag göras för ytterligare sjuklöneperioder, enligt 6 § tredje stycket.
Fortsätter sjukperioden och anställningen efter sjuklöneperiodens utgång ska du anmäla sjukdomsfallet till Försäkringskassan inom sju kalenderdagar, enligt 12 §. Gör du inte det döms du till böter enligt 19 §. Vad han får sedan står i socialförsäkringsbalken, inte i sjuklönelagen.
Nej. Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag upphävs eller inskränks är ogiltigt i den delen, enligt 2 §. Kollektivavtal får bara avvika från intyget, försäkran, begäran om intyg från första dagen och den närmare beräkningen av sjuklön och karensavdrag.
Inte längre. Ersättningen för höga sjuklönekostnader i 17 § upphävdes genom lag (2024:400) från den 1 juli 2024. Kvar är ersättningen enligt 16 § när Försäkringskassan beslutat om särskilt högriskskydd för den anställde.
Ett beslut av Försäkringskassan, efter den anställdes skriftliga ansökan, för den som har en sjukdom som kan antas ge ett större antal sjukperioder eller en eller flera längre, enligt 13 §. Då betalas sjuklön utan karensavdrag enligt 15 §, och du får kostnaden tillbaka enligt 16 §, dock inte för längre tid tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden.
Nej. Den som genom intyg eller försäkran fått kännedom om en enskilds hälsotillstånd får inte obehörigen röja det, enligt 18 §. Att han är sjuk räcker.
Tvisten handläggs enligt lagen om rättegången i arbetstvister, enligt 27 §. Under tiden kan Försäkringskassan på hans ansökan betala ersättning för den omtvistade tiden enligt 20 §, om det finns sannolika skäl, och sedan kräva dig enligt 24 §.
Den ändrades senast den 1 december 2025 genom lag (2025:938), i 26 § om Försäkringskassans handläggning. I riksdagen fanns den 2 november 2026 ingen proposition som rör lagen efter 2023/24:83, som blev lag (2024:400).
Vem som gör jobbet och att laget kan ändras, vad som händer med datumet om någon blir sjuk och vem som tar över, och att priset inte beror på vem som håller i hammaren.