Går firman i konkurs? Staten betalar lagets lön, inte din.

Lönegarantilagen, för den som har anställda

Ett stort jobb på fast pris, en kund som inte betalar slutfakturan, och kassan räcker inte till lönerna den tjugofemte. Går firman i konkurs svarar staten för lagets löner genom lönegarantin. Men garantin har ett tak, en gräns bakåt i tiden och en dörr som är stängd för den som äger firman. Nedan står paragraferna i lönegarantilagen (1992:497) och de lagar den lutar sig mot, med vad de betyder för den som har anställda och lämnar offerter. Lagtexten och författningsregistret lästes den 5 november 2026.

Garantin gäller i tre lägen, och rekonstruktionen är ett av dem. 1 §: Staten svarar enligt denna lag för betalning av arbetstagares fordran (statlig lönegaranti) hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs i Sverige eller i ett annat nordiskt land, som genomgår företagsrekonstruktion, eller som är föremål för ett insolvensförfarande i ett annat EU- eller EES-land. Rekonstruktionen kom in i paragrafen genom lag (2005:273), i kraft den 1 juni 2005. Lagen talar om arbetstagare och arbetsgivare. Orden kund, entreprenör och offert finns inte i den, och inte ordet kronor: varje belopp i lagen är uttryckt i prisbasbelopp.

Bara den lön som har förmånsrätt, och förmånsrätten når tre månader bakåt. 7 § första stycket: Vid konkurs lämnas betalning enligt garantin för sådan fordran på lön eller annan ersättning och på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller 13 § förmånsrättslagen (1970:979). Lönegarantilagen säger inte själv vilken lön som skyddas, den lånar gränsen. 12 § förmånsrättslagen: Förmånsrätten omfattar fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Fordringarna får inte ha intjänats eller, om lönen eller ersättningen ska bestämmas efter särskild beräkningsgrund, inte ha förfallit till betalning tidigare än tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten. Kommer ansökan in måndagen den 3 maj 2027 går gränsen vid onsdagen den 3 februari 2027. Lön som tjänades in före den dagen står utanför både förmånsrätten och garantin. Den som låter laget vänta på lönen i hopp om att slutfakturan ska komma in flyttar inte bara problemet framåt. Varje vecka som går lägger en vecka av lagets lön utanför skyddet.

Semestern räknas för sig. Samma paragraf, fjärde stycket: Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkursansökan omfattas av förmånsrätt för det som står inne för det löpande och det närmast föregående intjänandeåret. Tre månader gäller lönen, två intjänandeår gäller semestern. Sparade dagar som är äldre än så har ingen förmånsrätt, och då betalar garantin dem inte heller.

Taket: fyra prisbasbelopp, och det är beslutsdagen som avgör vilket. 9 § första stycket säger att betalning lämnas för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller när ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion fattas. Prisbasbeloppet är 59 200 kronor för 2026 enligt förordningen (2025:872) och 59 600 kronor för 2027 enligt förordningen (2026:1779). Taket är 236 800 kronor om beslutet fattas i år och 238 400 kronor om det fattas efter nyår. Det gäller per arbetstagare och före skatt: 24 § säger att den utbetalande myndigheten ska verkställa skatteavdrag samt avdrag med belopp som ska innehållas på grund av beslut om utmätning av lön innan pengarna betalas ut.

Åtta månader, hur lång uppsägningstiden än är. 9 § andra stycket: För fordran på lön eller annan ersättning gäller garantin för en sammanlagd anställningstid om högst åtta månader. Tredje stycket: Fordran på ersättning för särskilda kostnader betalas före annan fordran. Utlägg för material och resor som den anställde har haft för firmans räkning går först. Ett exempel: en snickare med 42 000 kronor i månaden har två obetalda löner och fyra månaders uppsägningstid framför sig. Det är sex månader, inom de åtta, och 252 000 kronor. Med 2027 års tak betalar garantin 238 400 kronor, och 13 600 kronor blir över.

Det som blir över taket: förmånsrätt i konkursen, upp till tio prisbasbelopp. 12 a § förmånsrättslagen säger att förmånsrätten för lön gäller för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst tio gånger det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet, med avdrag för det som betalats ut enligt 7 § lönegarantilagen (1992:497). Snickarens 13 600 kronor är fortfarande en fordran med förmånsrätt. Skillnaden är vem som betalar. Garantin betalas av staten vad som än finns i boet. Resten betalas ur boet, om det finns något kvar när fordringarna med bättre rätt har fått sitt.

Uppsägningslönen: lagens uppsägningstid, inte avtalets. 7 a § första stycket: Betalning enligt garantin lämnas också för fordran på uppsägningslön för tid efter en månad från konkursbeslutet. Andra stycket: Fordran på uppsägningslön omfattas av garantin längst för uppsägningstid som beräknats enligt 11 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Den paragrafen ger en minsta uppsägningstid av en månad och som längst sex månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år. Har arbetsledaren tolv månaders uppsägningstid i sitt avtal är det ändå lagens trappa som garantin räknar med.

Den som inte söker jobb får ingen uppsägningslön ur garantin. Samma stycke i 7 a §: uppsägningslön för tid då arbetstagaren inte arbetar omfattas endast om arbetstagaren kan visa att han eller hon har anmält sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. Och: För uppsägningstid omfattar garantin endast lön eller ersättning som överstiger inkomst vilken arbetstagaren under den tid lönen eller ersättningen avser har haft av egen rörelse eller har förvärvat eller borde ha kunnat förvärva i en annan anställning. Orden borde ha kunnat betyder att det inte räcker att tacka nej till ett jobb. 10 § säger att den som har inkomster från en annan anställning under uppsägningstiden skall upplysa förvaltaren eller rekonstruktören om inkomsterna, och 25 § kräver en försäkran på heder och samvete om sina anställnings- och avlöningsförhållanden under uppsägningstiden innan något betalas ut. Säg det till laget samma dag som beslutet kommer: anmäl er på Arbetsförmedlingen i dag, inte om en månad.

Ägaren står utanför, och det är förmånsrättslagen som stänger dörren. 12 § sjätte stycket förmånsrättslagen: Om konkursgäldenären är näringsidkare, ska en arbetstagare som själv eller tillsammans med nära anförvanter senare än sex månader före konkursansökningen har ägt en väsentlig andel av företaget och som haft ett betydande inflytande över dess verksamhet inte ha förmånsrätt enligt denna paragraf för lön eller pension. Utan förmånsrätt ger 7 § lönegarantilagen ingenting, och 7 a § tredje stycket säger samma sak om uppsägningslönen: Betalning enligt garantin lämnas dock inte till sådan arbetstagare som avses i 12 § sjätte stycket förmånsrättslagen (1970:979). Paragrafen ställer två krav, och båda ska vara uppfyllda: ägandet, eget eller tillsammans med nära anförvanter, och inflytandet. Ordet procent finns inte i den. Och den ser bakåt: med en ansökan den 3 maj 2027 räcker det att ha ägt andelen någon gång efter tisdagen den 3 november 2026. Att skriva över aktierna veckan före konkursen ändrar ingenting. Den som har avstått sin egen lön i tre månader för att laget ska få sin har alltså ingen garanti att hämta den ur.

Oskälig lön och lön till närstående. 7 b §: Betalning enligt garantin lämnas inte vid konkurs eller företagsrekonstruktion för sådan del av fordran på lön eller pension som enligt 5 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) inte får göras gällande i konkurs. Den paragrafen stoppar lön i den mån fordringen uppenbart överstiger vad som kan anses skäligt med hänsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt. För den som är närstående till gäldenären gäller dessutom en gräns i tiden: inte i något fall för längre tid tillbaka än ett år innan konkursansökningen kom in till tingsrätten.

Anställningen som byggde på garantin ersätts inte. 9 b §: En lönefordran ersätts inte om det finns grundad anledning att anta att en av förutsättningarna för den anställning eller det anställningsvillkor på vilket fordran grundar sig har varit att den skulle betalas helt eller delvis genom lönegarantin. En löneförhöjning månaden före konkursen, eller en nyanställd i en firma som redan saknar pengar till lönerna, är det paragrafen är skriven för. Det räcker med grundad anledning att anta. Och 3 §: Om arbetsgivaren tidigare har varit försatt i konkurs, betalas inte fordringar som har gjorts eller hade kunnat göras gällande i den konkursen.

Den anställde kan själv begära firman i konkurs, och garantin betalar kostnaden. 8 §: Om någon på grund av en fordran som omfattas av garantin har ansökt om att gäldenären ska försättas i konkurs, lämnas betalning även för kostnaden för det. Lydelsen är från lag (2025:800), i kraft den 1 juli 2026, och övergångsbestämmelsen säger att den äldre lydelsen gäller för en konkurs som har beslutats före ikraftträdandet. Lägg ihop det med tremånadersgränsen. Den som inte har fått lön har ett skäl att ansöka snabbt, och ansökan kostar honom ingenting om fordran omfattas. En utebliven lön är alltså inte en skuld som kan vänta.

Förvaltaren beslutar, Skatteverket betalar. 16 §: Vid konkurs där bevakning inte förekommer och vid företagsrekonstruktion, skall förvaltaren eller rekonstruktören snarast pröva och meddela beslut i frågan om en fordran skall betalas enligt garantin. Enligt 17 § ska han eller hon samma dag som beslutet meddelas sända en underrättelse om beslutets innehåll till den utbetalande myndigheten, och 19 §: Kopia av ett beslut enligt 16 eller 18 § skall samma dag som beslutet meddelades sändas till arbetstagaren och den myndighet som har tillsyn över förvaltningen i konkurser. Lagen nämner inte vem som betalar. 6 a §: Den myndighet som regeringen bestämmer betalar ut garantibelopp (utbetalande myndighet). Svaret står i lönegarantiförordningen (2024:1329), 6 §: Skatteverket är utbetalande myndighet enligt lönegarantilagen (1992:497).

Den gamla förordningen är upphävd, och länsstyrelsen betalar inte längre. Övergångsbestämmelserna till den nya förordningen: Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2025. Genom förordningen upphävs lönegarantiförordningen (1992:501). I den upphävda stod det i 1 §: Utbetalande myndighet enligt lönegarantilagen (1992:497) är de länsstyrelser som framgår av denna förordning. Den gamla förordningen gäller fortfarande för konkurser som beslutades före den 1 februari 2025. För alla andra är varje blankett, mall och personalhandbok som skickar den anställde till länsstyrelsen skriven efter en förordning som inte gäller. Ordet länsstyrelse finns inte i lönegarantilagen.

Pengarna kommer efter en kontroll. 23 § första stycket: Garantibelopp får inte betalas ut innan arbetstagarens fordran har förfallit till betalning. 23 a §, ny genom lag (2024:1327) den 1 februari 2025: Innan ett garantibelopp betalas ut ska den utbetalande myndigheten skyndsamt kontrollera ett beslut eller en underrättelse om lönegaranti från en förvaltare, en rekonstruktör eller tillsynsmyndigheten i syfte att motverka felaktiga utbetalningar. Kontrollen görs mot åtta slag av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, bland dem registrering för skatter och avgifter och en juridisk persons ägarförhållanden och företrädare. Listan fick sin nuvarande lydelse genom lag (2026:135), i kraft den 2 april 2026. Sista stycket: En sådan kontroll som avses i första och andra styckena ska också göras efter det att ett garantibelopp har betalats ut, om det finns skäl för det. Arbetsgivardeklarationer som inte stämmer med lönerna förvaltaren räknar fram är något som märks, och det är laget som får vänta.

Tre veckor att stämma staten, och du kan förlora utan att betala motpartens kostnader. 29 § säger att en arbetstagare som är missnöjd med förvaltarens eller rekonstruktörens beslut får väcka talan mot staten inom tre veckor från det att han eller hon fick del av beslutet. Fick snickaren del av beslutet tisdagen den 1 juni 2027 ska talan vara väckt senast tisdagen den 22 juni 2027. 30 § ger tillsynsmyndigheten samma tre veckor åt andra hållet, och 32 § säger att talan skall väckas vid den tingsrätt som handlägger konkursärendet eller ärendet om företagsrekonstruktion. 33 §: I mål enligt 29 och 30 §§ får det beslutas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad, även om arbetstagaren har förlorat målet.

Staten tar över lagets fordran, men inte dess förmånsrätt. 28 § första stycket: I fråga om utbetalat garantibelopp inträder staten i arbetstagarens rätt mot konkursgäldenären eller gäldenären vid företagsrekonstruktion. Staten inträder dock inte i arbetstagarens rätt enligt 12 eller 13 § förmånsrättslagen (1970:979). Den andra meningen kom genom lag (2008:995), i kraft den 1 januari 2009. Skulden försvinner inte när staten har betalat. Den byter borgenär, och statens krav står utan löneförmånsrätten. För dig som är leverantör eller underentreprenör i någon annans konkurs betyder det att statens krav för utbetald lönegaranti inte går före ditt på den grunden.

Fel belopp ska tillbaka. 34 §: Om någon genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt har orsakat att garantibelopp har betalats ut obehörigt eller med för högt belopp, skall återbetalning ske av vad som har betalats för mycket. Andra stycket lägger samma skyldighet på den som tagit emot för mycket och skäligen hade bort inse detta. 35 § gäller när konkursbeslutet upphävs: då skall den som tagit emot betalningen betala tillbaka beloppet. 36 §: Om det finns särskilda skäl, får återbetalningsskyldighet enligt 34 och 35 §§ efterskänkas helt eller delvis.

Rekonstruktionen: samma garanti, och ibland betalas den två gånger. 7 § andra stycket: Vid företagsrekonstruktion lämnas betalning enligt garantin för fordran på lön eller annan ersättning och på pension som skulle haft förmånsrätt enligt 12 eller 13 § förmånsrättslagen om arbetsgivaren i stället hade försatts i konkurs. Taket och de åtta månaderna i 9 § gäller rekonstruktionen också. Regeringens skrivelse 2026/27:15 från den 3 november 2026, om Riksrevisionens granskning av statens hantering av insolvensförfaranden, beskriver vad som händer när rekonstruktionen inte håller: För staten innebär misslyckade rekonstruktioner också en kostnad i form av att lönegarantin många gånger betalas ut vid två tillfällen, först under rekonstruktionen och därefter under konkursen. Samma skrivelse anger storleken: utbetalad lönegaranti uppgick år 2024 till 2,9 miljarder kronor.

Entreprenörsansvaret och lönegarantin nämner inte varandra. Tar du in en underentreprenör som inte betalar sina anställda kan lönen landa hos dig enligt lagen (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar. Går underentreprenören i konkurs har hans anställda dessutom lönegarantin. Orden lönegaranti och konkurs finns inte i lagen om entreprenörsansvar, och ordet entreprenör finns inte i lönegarantilagen. Ingen av lagarna säger alltså att den anställde måste gå till garantin först. Räkna inte med att staten har tagit kravet innan det når dig.

Lagen ändras ofta, och den senast utfärdade ändringen är inte den som trädde i kraft sist. Författningsregistret hade den 5 november 2026 tjugo ändringsposter. Den senast utfärdade, lag (2026:135), gäller 23 a § och trädde i kraft den 2 april 2026. Lag (2025:800) är äldre men trädde i kraft senare, den 1 juli 2026, med ny lydelse av 8 och 15 §§. I riksdagens dokumentlista var skrivelsen 2026/27:15 den 5 november 2026 den nyaste träffen på lönegarantilagen bland propositioner och skrivelser. Den innehåller inget lagförslag, och den säger själv: Statens hantering av lönegarantin ingår inte i granskningen.

Tre rader i offerten som håller lönerna betalda. Lönegarantin är lagets skydd när det redan har gått fel. Det som håller firman borta från den är kassan, och kassan bestäms i offerten. En betalningsplan i etapper, så att kundens pengar kommer i samma takt som lönerna går ut. En förfallodag på varje etapp, så att en utebliven betalning syns efter tio dagar och inte efter tre månader. Och en rad om att arbetet får stanna när en etapp inte är betald. Ordet offert finns inte i lönegarantilagen. Men det är i offerten det avgörs om lönen den tjugofemte hänger på en enda slutfaktura.

Byggd för hur just du offererar

Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.

Datumen i lönegarantilagen

När reglerna kom, och hur länge ett beslut kan prövas.

LGL betyder lönegarantilagen (1992:497), i kraft den 1 juli 1992 och ändrad tjugo gånger, senast genom lag (2026:135). FRL betyder förmånsrättslagen (1970:979). Datumen är ikraftdagarna i författningsregistret. Exemplen på sidan utgår från en konkursansökan måndagen den 3 maj 2027.

Vanliga frågor

Offert-motorn för fler yrken