Prata in jobbet, så får offerten raderna om semesterveckorna och vad de gör med datumet.
Kunden vill ha altanen klar till midsommar och köket före skolstarten. Du säger ja i april. Sedan kommer frågan som ingen ställde när offerten skrevs: när är laget ledigt? Det avgörs av semesterlagen (1977:480), och den går att läsa ordagrant och planera efter. Nedan står paragraferna, med vad de betyder för den som lovar ett datum. Lagtexten och författningsregistret lästes den 30 oktober 2026.
| Regeln | När den slår till | Var det står |
|---|---|---|
| Tjugofem semesterdagar | Varje semesterår, 1 april till 31 mars | SemL 3 och 4 §§ |
| Fyra veckor på sommaren | Minst fyra veckor under juni-augusti, om inte annat har avtalats | SemL 12 § |
| Förhandla eller samråda | Innan semestern läggs ut | SemL 10 § |
| Besked om semestern | Senast två månader före ledighetens början | SemL 11 § |
| Sjuk under semestern | Dagarna räknas inte som semesterdagar, om den anställda utan dröjsmål begär det | SemL 15 § |
| Sparade dagar och hela årets semester | Minst fem sparade dagar läggs ut i en följd med resten | SemL 21 § |
Lagen gäller dina anställda, inte dig. 1 § första stycket: Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Semesterförmånerna utgörs av semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Du som driver enskild firma är ingen arbetstagare, så lagen säger ingenting om när du själv tar ledigt. Den säger däremot mycket om när din snickare och din lärling är borta.
Tjugofem dagar varje semesterår. 4 § första stycket: En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår. Om anställningen påbörjas efter den 31 augusti under semesteråret, har arbetstagaren rätt till endast fem semesterdagar. Semesteråret är enligt 3 § tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Den som anställs i september har alltså fem semesterdagar fram till och med mars.
Helgerna räknas inte. 3 a § andra stycket: Lördag och söndag räknas inte som semesterdagar annat än i fall som avses i 9 § tredje stycket. Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tjugofem semesterdagar är därför fem hela veckor borta från bygget, och en vecka med midsommarafton på fredagen kostar bara fyra semesterdagar.
Fyra veckor under juni-augusti. 12 §: Om inte annat har avtalats, ska semesterledigheten förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti. Även utan stöd av avtal får en sådan semesterperiod förläggas till annan tid, när särskilda skäl föranleder det. Det är den paragrafen som tömmer byggarbetsplatserna i juli. Vad särskilda skäl är säger paragrafen inte, och en kund som vill ha jobbet klart före augusti nämns ingenstans i den.
Ett avtal får flytta sommaren. 2 a § första stycket: Genom avtal får avvikelse göras från 5, 12, 12 b, 19-21 och 30 a §§, i den utsträckning som framgår av de bestämmelserna. 12 § står i den listan, och paragrafen börjar själv med orden om inte annat har avtalats. En anställd som hellre tar sina fyra veckor i september kan alltså komma överens med dig om det. Skriv ner överenskommelsen, med veckorna.
Men avtalet får inte ta dagarna. 2 §: Ett avtal, som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks, är ogiltigt i den delen. Detta gäller dock inte, om något annat framgår av lagen. Att flytta de fyra veckorna går, eftersom 12 § står i 2 a §. Rätten till tjugofem dagar i 4 § står inte där. Undantaget är den korta anställningen i 5 § första stycket: När det gäller en anställning som avses pågå i högst tre månader och som inte varar längre tid, får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut. I sådant fall har arbetstagaren rätt till semesterersättning.
Först förhandla eller samråda. 10 § andra stycket: Det som föreskrivs om arbetsgivares förhandlingsskyldighet i 11 och 13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet ska tillämpas på motsvarande sätt när det gäller förläggning av sådan semesterledighet som avses i 12 §. Om arbetstagaren inte företräds av en förhandlingsberättigad organisation eller om en sådan organisation inte önskar förhandla, ska arbetsgivaren samråda med arbetstagaren om ledighetens förläggning. Är någon i laget med i ett fackförbund kan du alltså behöva förhandla med förbundet innan sommaren läggs ut. Annars pratar du med var och en.
Sedan bestämmer du, och säger det i tid. 11 § första stycket: Om det inte går att komma överens om hur semesterledighet ska förläggas, bestämmer arbetsgivaren om förläggningen, om inte något annat har avtalats. Andra stycket: Har beslut om förläggning av semesterledigheten träffats på något annat sätt än genom överenskommelse med en arbetstagare eller dennes företrädare, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen ska lämnas senast två månader före ledighetens början. Om det finns särskilda skäl, får den lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början. Börjar ledigheten den 13 juli ska beskedet alltså vara lämnat senast den 13 maj.
Det är därför offerten i april avgör juli. Lovar du i april att altanen är klar den 10 juli, och laget ännu inte har fått besked om sommaren, hinner du lägga lagets fyra veckor från den 13 juli och ändå ge beskedet två månader före. Fyra veckor från den 13 juli tar slut den 9 augusti, inom juni-augusti. Kommer samma fråga i juni, när semestern redan är bestämd och meddelad, är det kundens datum som får flytta, eller laget som får komma överens med dig om andra veckor.
Sjuk på semestern ger dagar tillbaka. 15 §: Om det under semesterledigheten infaller en eller flera dagar då arbetstagaren inte hade kunnat arbeta på grund av sjukdom eller arbetsskada, eller en eller flera dagar som är semesterlönegrundande enligt 17 a och 17 b §§ ska, om arbetstagaren utan dröjsmål begär det, sådana dagar inte räknas som semesterdagar. I sådant fall ska de semesterdagar som återstår förläggas i ett sammanhang, om arbetstagaren inte medger annat. Den som blir sjuk andra semesterveckan kan alltså komma tillbaka med dagar kvar, som ska tas ut i ett sammanhang. Räkna med det i hösten.
Sparade dagar. 18 § första stycket: En arbetstagare, som under ett semesterår har rätt till mer än tjugo semesterdagar med lön, får spara en eller flera sådana överskjutande dagar till ett senare semesterår. Andra stycket: En sparad semesterdag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades, om inte annat följer av 20 § andra stycket. Och 20 § första stycket: Sparade semesterdagar ska förläggas till det semesterår som arbetstagaren väljer. Med tjugofem dagar om året och tjugo som golv går det att spara fem dagar om året, och efter fem år är det tjugofem sparade dagar.
Två månaders varsel åt andra hållet. 19 § första stycket: En arbetstagare som vill ta ut sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt, ska meddela arbetsgivaren detta senast två månader i förväg. Samma frist som du har när du lägger ut semestern, fast åt andra hållet. Ett meddelande i maj kan alltså betyda en ledig vecka i juli.
Sex veckor i sträck. 21 §: Önskar en arbetstagare samtidigt få ut minst fem sparade semesterdagar, ska dessa och hela semesterledigheten för semesteråret läggas ut i en följd, om inte annat har avtalats. Det är hela årets semester som dras med, inte bara sommarens fyra veckor. Tjugofem dagar plus fem sparade är trettio dagar, och det är sex veckor borta i ett svep.
Inte under uppsägningstiden. 14 § första stycket: Semesterledighet får inte utan arbetstagarens medgivande förläggas till uppsägningstid. Tredje stycket: Första och andra styckena gäller inte om uppsägningstiden överstiger sex månader. Den som har sagt upp sig och har en månad kvar går alltså inte att skicka på semester mitt i jobbet utan att den själv säger ja.
Semesterlönen hör till kalkylen. 16 b § första stycket: Semesterlön enligt procentregeln utgör tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i en anställning under intjänandeåret. Den regeln gäller enligt 16 § andra stycket bland annat för den som har lön som inte är bestämd per vecka eller månad, alltså timlön. För månadslön gäller som huvudregel sammalöneregeln, och 16 a § andra stycket säger: Semestertillägget för varje betald semesterdag är för veckoavlönade arbetstagare 1,82 procent av veckolönen och för månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen. Semestern kostar alltså även när ingen är på bygget, och det är timpriset i offerten som bär den.
Att bryta mot lagen kostar mer än semesterlönen. 32 § första stycket: Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall till arbetstagaren utge, förutom den semesterlön eller semesterersättning vartill arbetstagaren kan vara berättigad, ersättning för uppkommen skada. Andra stycket: Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tagas även till arbetstagarens intresse av att erhålla semesterledighet och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Fristen står i 33 §: En arbetstagare som vill begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt denna lag ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha fått den förmån som begäran gäller. En sommar som uteblev för att ett jobb drog över är alltså en sak lagen räknar med.
Tre rader i offerten. Vilka veckor laget är ledigt, och om jobbet ligger i juni-augusti. Vem som gör jobbet om det drar över in i semestern. Och vad som händer med datumet om det gör det. Då vet kunden redan i offerten att juli inte är en vanlig månad, och du har räknat med det i stället för att förklara det i augusti.
Beskriv jobbet, när kunden vill ha det klart och vilka veckor laget är ledigt, som du skulle säga det.
Offerten får raderna om semesterveckorna och vad de gör med datumet.
Kunden vet redan i april vad juli betyder.
Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.
Vad lagen kräver, av vem, och när.
| Vad som gäller | När | Var det står |
|---|---|---|
| Besked om semesterns förläggning | Senast två månader före, vid särskilda skäl om möjligt minst en månad före | SemL 11 § |
| Sparade dagar utan sammanhang | Den anställda meddelar senast två månader i förväg | SemL 19 § |
| Sparad semesterdag läggs ut | Inom fem år från utgången av semesteråret då den sparades | SemL 18 § |
| Talan om semesterlön eller skadestånd | Inom två år från utgången av semesteråret | SemL 33 § |
| Semesteråret | Från och med 1 april till och med 31 mars | SemL 3 § |
SemL betyder semesterlagen (1977:480), ändrad senast genom lag (2014:424). De paragrafer som citeras här ändrades senast 2014.
Nej, inte för din egen ledighet. Enligt 1 § är det arbetstagare som har rätt till semesterförmåner, och den som driver enskild firma är ingen arbetstagare. Lagen gäller dina anställda.
Tjugofem semesterdagar varje semesterår, enligt 4 §. Påbörjas anställningen efter den 31 augusti under semesteråret är det endast fem semesterdagar.
Den 1 april. Semesteråret är tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år, enligt 3 §.
Nej, utom i fall som avses i 9 § tredje stycket. Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton, enligt 3 a §.
Om inte annat har avtalats ska semesterledigheten förläggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti, enligt 12 §. Även utan avtal får perioden läggas till annan tid när särskilda skäl föranleder det.
Ja, genom avtal. Enligt 2 a § får avvikelse göras från bland annat 12 § genom avtal, och 12 § gäller själv bara om inte annat har avtalats.
Nej, som huvudregel. Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt lagen inskränks är ogiltigt i den delen, enligt 2 §. Undantaget är en anställning som avses pågå i högst tre månader: då får det enligt 5 § avtalas att semesterledigheten inte läggs ut, och arbetstagaren har i stället rätt till semesterersättning.
Om det inte går att komma överens bestämmer arbetsgivaren, om inte något annat har avtalats, enligt 11 §. Dessförinnan ska arbetsgivaren förhandla eller samråda enligt 10 §.
Underrättelsen ska lämnas senast två månader före ledighetens början. Om det finns särskilda skäl får den lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början, enligt 11 §.
Om arbetstagaren utan dröjsmål begär det räknas sjukdagarna inte som semesterdagar, och de semesterdagar som återstår ska förläggas i ett sammanhang om arbetstagaren inte medger annat, enligt 15 §.
De dagar med semesterlön som överstiger tjugo under ett semesterår får sparas, enligt 18 §. En sparad dag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades.
Den som vill ta ut sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt ska meddela arbetsgivaren senast två månader i förväg, enligt 19 §, om inte annat har avtalats.
Önskar en arbetstagare samtidigt få ut minst fem sparade semesterdagar ska dessa och hela semesterledigheten för semesteråret läggas ut i en följd, om inte annat har avtalats, enligt 21 §. Tjugofem dagar plus fem är trettio, alltså sex veckor.
Enligt procentregeln i 16 b §: tolv procent av arbetstagarens förfallna lön i anställningen under intjänandeåret. Regeln gäller enligt 16 § andra stycket för lön som inte är bestämd per vecka eller månad.
Inte utan arbetstagarens medgivande, enligt 14 §. Det gäller inte om uppsägningstiden överstiger sex månader.
Utöver semesterlönen eller semesterersättningen ska arbetsgivaren ersätta uppkommen skada, och hänsyn tas även till arbetstagarens intresse av att erhålla semesterledighet, enligt 32 §.
Talan ska väckas inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha fått förmånen, enligt 33 §. Annars är rätten till talan förlorad.
Vilka veckor laget är ledigt och om jobbet ligger i juni-augusti, vem som gör jobbet om det drar över in i semestern, och vad som händer med datumet om det gör det.