PrataOffert · Kassaregister

Kort eller Swish på plats? Då gäller kassaregistret, inte fakturan.

Prata in jobbet, så får offerten betalningssättet utskrivet, och du vet före första kronan om kassaregistret gäller just det jobbet.

Skatteförfarandelagen 39 kap., för den som offererar

Många hantverkare tar betalt på plats när jobbet är klart: kort i terminalen eller Swish på mobilen. Det är bekvämt för kunden, men det är också exakt den försäljning som kravet på kassaregister gäller. Reglerna står inte längre i lagen om kassaregister från 2007, den upphörde vid utgången av 2011. De står i skatteförfarandelagen (2011:1244), 39 kap. 4 till 10 §§. Orden hantverkare, offert, faktura och Swish står noll gånger i lagen. Kontant betalning står tre gånger och förklaras inte. Ändå avgör lagen tre saker du behöver veta innan du skriver raden om betalning i offerten: vilken betalning som räknas, var gränsen för obetydlig omfattning går i kronor, och vad det kostar att ha fel. Nedan står paragraferna ordagrant, med vad de betyder för den som offererar. Lagtexten, förordningen och författningsregistret lästes den 13 oktober 2026.

Så betalar kundenKassaregister?Var det står
Faktura efter utfört arbeteNej, kravet gäller kontant betalning och kontokort39 kap. 4 §
Kort eller Swish på platsJa, om försäljningen inte är obetydlig39 kap. 4 och 5 §§
Kontanter på platsJa, om försäljningen inte är obetydlig39 kap. 4 och 5 §§
Kontantfaktura skriven när du får betaltNej enligt Skatteverket, om fakturan följer bokföringslagenSkatteverkets vägledning
Högst fyra prisbasbelopp om året kontant och kortNej, obetydlig omfattning39 kap. 5 § andra stycket

Lagen alla googlar är upphävd. Lagen (2007:592) om kassaregister m.m. finns kvar på nätet och citeras fortfarande, men punkt 21 i skatteförfarandelagens övergångsbestämmelser säger att lagen (2007:592) om kassaregister m.m. ska upphöra att gälla vid utgången av 2011. Sedan den 1 januari 2012 bor kravet i 39 kap. skatteförfarandelagen, kontrollen i 42 kap. och avgiften i 50 kap. Det är de paragraferna som citeras här.

Vem som ska ha ett kassaregister. 39 kap. 4 §: Den som i näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort ska använda kassaregister. Kravet hänger alltså på hur kunden betalar, inte på vad du säljer eller hur stort företaget är. En enskild firma som tar kort omfattas lika mycket som en butikskedja.

Vad ett kassaregister är. 39 kap. 2 §: kassaregister: kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande apparatur för registrering av försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort. En kortterminal är inte ett kassaregister i sig. Terminalen tar betalningen, kassaregistret registrerar försäljningen och skriver kvittot, och enligt 8 § ska det vara certifierat.

Faktura är inte kontant betalning. Lagen definierar inte kontant betalning, och ordet faktura står inte i den. Skatteverkets vägledning är däremot tydlig: kassaregisterkravet gäller inte fakturerad försäljning. Den som fakturerar hela eller delar av sin försäljning behöver inte registrera den fakturerade delen i ett kassaregister. Raden i offerten om betalning mot faktura är alltså den enklaste vägen förbi hela kapitlet, för just det jobbet.

Swish räknas som kort. Ordet Swish står noll gånger i lagen. Skatteverket skriver i sin vägledning att ett kassaregister ska kunna registrera olika typer av betalningar: kontanter, konto- och kreditkort, presentkort, kuponger och elektroniska betalningstjänster som Swish. Den som tar Swish på plats är i Skatteverkets ögon i samma läge som den som tar kort. Att betalningen syns i Swish-appen ersätter inte registreringen i ett kassaregister.

Kontantfakturan är Skatteverkets egen utväg. Skatteverket skriver att ett alternativ till kassaregister är att skriva en kontantfaktura samtidigt som du får betalt. Villkoret är att fakturan uppfyller bokföringslagens krav på en verifikation. Enligt 5 kap. 7 § bokföringslagen ska den innefatta uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör, och ett verifikationsnummer. Skatteverket anser att kontantfakturan ska ha löpnummer. Och 5 kap. 2 § sätter tiden: Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag.

Gränsen heter obetydlig omfattning, och den står i kronor. 39 kap. 5 § första stycket 1 undantar den som bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort. Andra stycket säger vad det betyder: Vid bedömningen enligt första stycket 1 av om det är fråga om försäljning i obetydlig omfattning ska det särskilt beaktas om försäljningen normalt uppgår till eller kan antas komma att uppgå till sammanlagt högst fyra prisbasbelopp under ett beskattningsår. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor enligt förordning (2025:872), så gränsen går vid 236 800 kronor. För 2027 är beloppet 59 600 kronor enligt förordning (2026:1779), och gränsen blir 238 400 kronor.

Gränsen räknas på kort och kontanter, inte på omsättningen. Det som ska rymmas under fyra prisbasbelopp är försäljningen mot kontant betalning eller kontokort. Jobben du fakturerar räknas inte in. En firma som omsätter två miljoner men bara tar kort för småjobb på hundra tusen om året ligger under gränsen. Beloppet räknas med moms: regeringen skriver i prop. 2016/17:49 att med försäljning avses det belopp som kunden betalar, dvs. inklusive mervärdesskatt.

Siffran stod inte i lagen förrän 2014. Fyra prisbasbelopp var från början bara ett uttalande i förarbetena och Skatteverkets bedömning. Genom lag (2013:1081), i kraft den 2 januari 2014, skrevs andra stycket in i 5 §. Propositionen heter Undantag från kassaregisterkrav vid obetydlig omfattning (prop. 2013/14:22), och den säger också något som säsongshantverkare har nytta av: Någon uppräkning av en säsongsbaserad försäljning till årsvis försäljning ska därmed inte göras. Den som tar kort tre månader om året bedöms på de tre månaderna.

Två verksamheter i samma firma bedöms var för sig. 39 kap. 6 §: Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ ska självständiga verksamheter inom ramen för en näringsverksamhet bedömas var för sig. Driver du både en verkstad med disk och en hantverkstjänst ute hos kund kan den ena behöva kassaregister medan den andra ligger under gränsen.

Distans- och hemförsäljning är undantagen. 39 kap. 5 § första stycket 4 undantar den som säljer varor eller tjänster genom distansavtal eller hemförsäljningsavtal. Lagen har egna definitioner i 2 §. Distansavtal: avtal som ingås inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans, om kommunikationen uteslutande sker på distans. Hemförsäljningsavtal: avtal som ingås vid ett hembesök eller under en av näringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanför dennes fasta försäljningsställe.

Ordet hemförsäljningsavtal finns bara kvar här. Konsumentlagen hette tidigare distans- och hemförsäljningslagen. Den 13 juni 2014 fick den namnet lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, och ordet hemförsäljningsavtal försvann ur dess paragrafer. Före den dagen pekade skatteförfarandelagen på sådana distansavtal eller hemförsäljningsavtal som avses i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59). Samma dag fick 39 kap. 2 § i stället egna definitioner, genom lag (2014:18). Den som läser den gamla konsumentlagen för att förstå undantaget läser alltså fel lag.

Undantaget hänger på avtalet, inte på var du tar betalt. Ett avtal som ingås vid ett hembesök är ett hemförsäljningsavtal enligt lagens egen definition. En offert som kunden tackar ja till i mejlen, efter att du varit där och mätt, är ingen av dem. Hur Skatteverket bedömer en hantverkare som kommer överens vid köksbordet och tar kort när jobbet är klart säger lagtexten inte. Det är ett skäl till att skriva betalning mot faktura i offerten: då behöver frågan aldrig ställas.

Allt ska registreras, och kunden ska erbjudas kvittot. 39 kap. 7 §: All försäljning och annan löpande användning av ett kassaregister ska registreras i kassaregistret. Andra stycket: Vid varje försäljning ska ett av kassaregistret framställt kvitto tas fram och erbjudas kunden. Kvittot behöver inte tas emot, men det ska tas fram. Skatteverket skriver samtidigt att den som inte är skyldig att ha ett tillverkardeklarerat kassaregister inte heller är skyldig att erbjuda kvitto.

Vad som ska stå på kvittot. Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2014:9) 7 kap. 1 § räknar upp vad ett kassakvitto minst ska innehålla: företagets namn och organisationsnummer eller personnummer, den adress där försäljning sker, datum och klockslag för försäljningen, löpnummer för kassakvitto ur en obruten stigande nummerserie, kassabeteckning, artikelnamn och antal varor som sålts, benämning på tjänster och antal tjänster som sålts, belopp inklusive moms, momsen och dess fördelning på skattesatser, betalningsmedel, kontrollenhetens tillverkningsnummer och uppgiften elektroniskt kassakvitto om kvittot är elektroniskt.

Certifierat betyder certifierat av någon annan. 39 kap. 8 § andra stycket: Kassaregistret ska vara certifierat. Skatteförfarandeförordningen (2011:1261) 9 kap. 2 § säger av vem: det ska certifieras av ett organ som är ackrediterat för uppgiften. Första stycket i 8 § kräver dessutom att registret visar alla registreringar som har gjorts och programmeringar och inställningar som utgör behandlingshistorik enligt bokföringslagen (1999:1078). En app du själv valt för att skriva kvitton uppfyller inte det, hur bra den än är.

Registret ska anmälas, och ändringar inom två veckor. 7 kap. 1 § 8 säger att Skatteverket ska registrera den som är skyldig att använda kassaregister. 7 kap. 3 §: Om den som ska anmäla sig för registrering är skyldig att använda kassaregister, ska anmälan innehålla uppgift om de kassaregister som finns i verksamheten. Och 4 §: ändras en uppgift ska den som är registrerad underrätta Skatteverket om ändringen inom två veckor från det att ändringen inträffade. Byter du kassasystem är det en sådan ändring.

Skatteverket får inte göra kontrollbesök i kundens kök. 42 kap. 6 §: Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister fullgör sina eventuella skyldigheter. Verket får vid ett sådant besök göra kundräkning, kontrollköp, kvittokontroll och kassainventering. Andra stycket sätter gränsen: Kontrollbesöket får bara genomföras i verksamhetslokaler som allmänheten har tillträde till. Det är butiken och verkstaden, inte kundens hem.

Tillsynen når dig ändå. 42 kap. 3 §: Skatteverket utövar tillsyn över att den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister har kassaregister och att kassaregister som används i en verksamhet uppfyller föreskrivna krav. Enligt 4 § har verket rätt att få tillträde till verksamhetslokaler där den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister bedriver verksamhet, och enligt 5 § ska du på begäran lämna handlingar och upplysningar. Orden kan antas vara skyldig betyder att tillsynen inte väntar på att du själv säger att du omfattas.

Vad det kostar att ha fel. 50 kap. 1 § tar ut kontrollavgift av den som är skyldig att använda kassaregister men inte fullgör denna skyldighet, och av den som inte har lämnat uppgift om de kassaregister som finns i verksamheten enligt 7 kap. 3 och 4 §§. 2 §: Kontrollavgiften enligt 1 § är 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle. Upprepas överträdelsen inom ett år från beslutet ska avgiften i stället vara 25 000 kronor. Beloppen gäller sedan den 1 januari 2016 genom lag (2015:768). Ett oanmält register kostar alltså lika mycket som inget register.

Journalminnet får raderas efter två månader, om det inte är bokföring. Skatteförfarandeförordningen 9 kap. 4 §: uppgifter på kontrollremsa, i journalminne eller på tömningskvitto ska bevaras under två månader efter utgången av den kalendermånad då uppgifterna registrerades i kassaregistret. Det gäller dock inte om uppgifterna utgör räkenskapsinformation enligt bokföringslagen (1999:1078). Z-dagrapporten är räkenskapsinformation och följer bokföringslagens sju år, journalen i sig gör det inte.

Undantag går att söka, men inte för väder eller el. 39 kap. 9 §: Skatteverket får i enskilda fall besluta om undantag om behovet av tillförlitligt underlag för skattekontroll kan tillgodoses på annat sätt, eller om en viss skyldighet är oskälig. Ett beslut om undantag får förenas med villkor. Skatteverket skriver att du inte kan bli undantagen för att försäljningen sker utomhus och under svåra väderförhållanden eller för att det saknas el på försäljningsplatsen.

Torghandeln förlorade sitt undantag 2014. Den som säljer på marknader och mässor hade tidigare ett eget undantag. Regeringen skriver i prop. 2016/17:49: Från den 1 januari 2014 är det tidigare undantaget från skyldighet att använda kassaregister för torg- och marknadshandel borttaget. Hantverkaren som tar kort i montern på hemmamässan är sedan dess i samma läge som i verkstaden, under samma gräns på fyra prisbasbelopp.

Tre rader i offerten. Betalningssättet: mot faktura med förfallodag, eller kort på plats. Tar du kort eller Swish: att kunden får ett kvitto ur ett certifierat kassaregister. Och momsen specificerad, för den ska stå både på fakturan och på kvittot. Skriver du faktura är kassaregistret ingen fråga för det jobbet, och det är därför raden hör hemma i offerten och inte i efterhand.

Du pratar

Beskriv jobbet och hur du vill få betalt, så som du skulle säga det till kunden.

AI:n skriver

Offerten får betalningssättet utskrivet: faktura med förfallodag eller kort på plats med kvitto.

Du skickar

Kunden vet hur betalningen går, och du vet före första kronan om kassaregistret gäller jobbet.

Byggd för hur just du offererar

Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.

Vad som ändrats, och vad som gäller 2027

Mittkolumnen är läget före ändringen, högerkolumnen läget från ändringens dag.

Det härFöreFrån
Gränsen fyra prisbasbeloppBara i förarbetena och Skatteverkets bedömningI lagen, 39 kap. 5 § andra stycket, från 2 januari 2014
Distans- och hemförsäljning i 39 kap. 5 §Hänvisning till distans- och hemförsäljningslagen (2005:59)Egna definitioner i 39 kap. 2 §, från 13 juni 2014
Kontrollavgiften i 50 kap. 2 §Lägre belopp12 500 kronor, 25 000 kronor inom ett år, från 1 januari 2016
Fyra prisbasbelopp i kronor236 800 kronor år 2026238 400 kronor år 2027

39 kap. 5 § ändrades senast genom lag (2022:1673) från den 1 januari 2023, en följdändring om automatspel. 4, 6, 7, 8 och 10 §§ är orörda sedan lagen trädde i kraft 2012, och det är även 7 kap. 3 och 4 §§ och 42 kap. 6 §. Kontrollavgiften i 50 kap. 2 § ändrades senast genom lag (2015:768). Registret visade den 13 oktober 2026 ingen beslutad ändring som rör sidans paragrafer.

Vanliga frågor

Måste jag ha kassaregister om jag bara fakturerar?

Nej. Kravet i 39 kap. 4 § skatteförfarandelagen gäller den som säljer mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort. Skatteverket skriver att kassaregisterkravet inte gäller fakturerad försäljning.

Räknas Swish som kontant betalning?

Lagen nämner inte Swish. Skatteverket likställer elektroniska betalningstjänster som Swish med kortbetalning, och kräver att kassaregistret kan registrera dem. Tar du Swish på plats är du i samma läge som den som tar kort.

Hur mycket får jag ta kontant och med kort innan kassaregister krävs?

Högst fyra prisbasbelopp under ett beskattningsår, enligt 39 kap. 5 § andra stycket. För 2026 är det 236 800 kronor inklusive moms, för 2027 blir det 238 400 kronor.

Räknas fakturerade jobb in i fyra prisbasbelopp?

Nej. Gränsen gäller försäljningen mot kontant betalning eller kontokort. Det du fakturerar räknas inte in, hur stort det än är.

Vad är en kontantfaktura?

En faktura du skriver samtidigt som du får betalt. Skatteverket godtar den i stället för kassaregister om den uppfyller bokföringslagens krav på en verifikation i 5 kap. 7 §, har löpnummer och bokförs senast påföljande arbetsdag enligt 5 kap. 2 §.

Är min kortterminal ett kassaregister?

Nej. Terminalen tar betalningen. Kassaregistret registrerar försäljningen och ska enligt 39 kap. 8 § vara certifierat, av ett ackrediterat organ enligt 9 kap. 2 § skatteförfarandeförordningen.

Måste jag erbjuda kvitto?

Har du kassaregister: ja, vid varje försäljning ska ett kvitto tas fram och erbjudas kunden enligt 39 kap. 7 §. Skatteverket skriver att den som inte är skyldig att ha kassaregister inte heller är skyldig att erbjuda kvitto, men att en företagskund ändå behöver underlag för sin bokföring och moms.

Vad ska stå på kassakvittot?

Minst det som SKVFS 2014:9 7 kap. 1 § räknar upp: företagets namn och organisationsnummer, adressen där försäljning sker, datum och klockslag, löpnummer, kassabeteckning, varor och tjänster med antal, belopp inklusive moms, momsen, betalningsmedel och kontrollenhetens tillverkningsnummer.

Får Skatteverket göra kontrollbesök hos min kund?

Nej. Enligt 42 kap. 6 § andra stycket får kontrollbesöket bara genomföras i verksamhetslokaler som allmänheten har tillträde till. Tillsynen enligt 42 kap. 3 till 5 §§ gäller däremot även den som bara kan antas vara skyldig, och ger verket tillträde till dina verksamhetslokaler.

Vad kostar det att sakna kassaregister?

Kontrollavgiften är 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle enligt 50 kap. 2 §. Sker en ny överträdelse inom ett år från beslutet är avgiften 25 000 kronor.

Måste jag anmäla kassaregistret till Skatteverket?

Ja. Enligt 7 kap. 3 § ska anmälan för registrering innehålla uppgift om de kassaregister som finns i verksamheten, och enligt 4 § ska ändringar anmälas inom två veckor. Utebliven anmälan ger kontrollavgift enligt 50 kap. 1 § 2.

Gäller lagen om kassaregister från 2007 fortfarande?

Nej. Lagen (2007:592) om kassaregister m.m. upphörde att gälla vid utgången av 2011. Reglerna står sedan den 1 januari 2012 i 39 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).

Jag kommer överens med kunden hemma hos hen. Är det hemförsäljning?

Ett avtal som ingås vid ett hembesök är ett hemförsäljningsavtal enligt definitionen i 39 kap. 2 §, och sådan försäljning är undantagen enligt 5 § första stycket 4. Hur gränsen dras för en hantverkare som tar kort när jobbet är klart säger lagen inte. Skriver du betalning mot faktura behöver frågan inte ställas.

Jag tar bara kort under säsongen. Räknas det upp till ett helt år?

Nej. Propositionen bakom andra stycket i 39 kap. 5 § säger att någon uppräkning av en säsongsbaserad försäljning till årsvis försäljning inte ska göras. Du bedöms på vad du faktiskt säljer under beskattningsåret.

Kan jag få undantag från kassaregister?

Skatteverket får enligt 39 kap. 9 § besluta om undantag i enskilda fall om behovet av tillförlitligt underlag kan tillgodoses på annat sätt eller om en skyldighet är oskälig. Dåligt väder eller avsaknad av el räcker inte, enligt Skatteverket.

Hur länge måste journalminnet sparas?

Två månader efter utgången av den kalendermånad då uppgifterna registrerades, enligt 9 kap. 4 § skatteförfarandeförordningen. Utgör uppgifterna räkenskapsinformation gäller i stället bokföringslagen.

Vad ska stå i offerten om betalning?

Betalningssättet, med förfallodag om du fakturerar. Tar du kort eller Swish på plats: att kunden får ett kvitto ur ett certifierat kassaregister. Och momsen specificerad. Då är frågan om kassaregister avgjord innan jobbet börjar.

Offert-motorn för fler yrken