PrataOffert · personalliggaren i offerten

Offert på bygget? Få med liggaren på 2 minuter.

Prata in beställaren, budgeten och vem som ordnar utrustningen, så hamnar personalliggaren, anmälan och ansvaret på var sin rad i offerten.

Handlingen som kan kosta pengar innan någon sett ditt arbete

Personalliggaren är den enda handlingen på bygget som kan kosta pengar innan någon ens har tittat på ditt arbete. Skatteverket kommer oanmält, räknar folk på plats och jämför med liggaren. Stämmer det inte är avgiften bestämd på förhand, oavsett om jobbet är välgjort. Nedan står vad som gäller, paragraf för paragraf. Innehållet i liggaren och bevarandetiden står i skatteförfarandeförordningen (2011:1261), lydelse t.o.m. SFS 2026:1570. Allt det andra står i skatteförfarandelagen (2011:1244), kontrollerad mot gällande lydelse t.o.m. SFS 2026:1305.

Din skyldighet börjar inte när du kör in på tomten. Den börjar när byggherren har ställt fram utrustningen. 39 kap. 11 a § första stycket: den som bedriver byggverksamhet på en byggarbetsplats där byggherren har tillhandahållit utrustning enligt 11 b § ska föra en elektronisk personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten. Villkoret står mitt i meningen och är lätt att läsa förbi: har byggherren inte ställt fram något, har du heller ingen liggare att föra. Det är därför första frågan till beställaren aldrig är vilket system som används, utan om utrustningen finns på plats och vem som svarar för den.

Byggherrens skyldighet har två undantag, och det ena är ett belopp du kan räkna ut. 39 kap. 11 b § första stycket: en byggherre ska tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen. Andra stycket undantar två fall. Punkt 1: skyldigheten gäller inte för en byggherre förrän den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på byggarbetsplatsen kan antas uppgå till mer än fyra prisbasbelopp. Punkt 2: den gäller inte heller för en byggherre som är en fysisk person som inte i näringsverksamhet utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor enligt förordningen (2025:872), alltså går gränsen vid 236 800 kronor det året. Beloppet avser den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på platsen, inte din del av den.

Villakunden är oftast undantagen. Bostadsrättsföreningen är det oftast inte. Undantaget i 11 b § andra stycket 2 är skrivet för privatpersonen som bygger åt sig själv. En bostadsrättsförening, ett fastighetsbolag eller en kommun är ingen fysisk person och faller aldrig in där. Den skillnaden avgör hela raden i din offert: samma stambyte som är liggarfritt hemma hos villaägaren kräver utrustning, anmälan och daglig dokumentation när föreningen är beställare. Skriv därför aldrig samma standardtext till båda.

Är du totalentreprenör kan hela byggherrens paket landa hos dig, men bara på papper. 39 kap. 11 c §: det som sägs i kapitlet om byggherre ska i stället gälla en näringsidkare som har fått i uppdrag att självständigt ansvara för arbetets utförande, om byggherren och näringsidkaren skriftligen har avtalat att byggherrens samtliga skyldigheter enligt 11 b och 12 §§ samt 7 kap. 2 a och 4 §§ ska fullgöras av näringsidkaren vid utförandet av uppdraget. Tre saker i den meningen är värda att stanna vid. Avtalet ska vara skriftligt. Det ska omfatta samtliga skyldigheter, inte några av dem. Och listan innehåller anmälan till Skatteverket, inte bara utrustningen. Tar du på dig det här utan att skriva in vad det kostar har du köpt en administrativ tjänst och gett bort den gratis.

Anmälan ska göras innan bygget börjar, och den ska innehålla två uppgifter. 7 kap. 2 a § första stycket: den som är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan byggverksamheten på byggarbetsplatsen påbörjas. Andra stycket: anmälan ska innehålla uppgift om när byggverksamheten ska påbörjas och var den ska bedrivas. 7 kap. 4 § lägger till klockan för ändringar: om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras, ska den som är registrerad underrätta Skatteverket om ändringen inom två veckor från det att ändringen inträffade. Flyttad byggstart är en sådan ändring, och två veckor går fort när tidplanen glider.

Vad som faktiskt ska stå i liggaren står inte i lagen, utan i förordningen. 9 kap. 5 § första stycket skatteförfarandeförordningen (2011:1261) räknar upp tre poster: näringsidkarens namn och personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer eller motsvarande utländska nummer, sedan namn och personnummer, samordningsnummer eller motsvarande utländska nummer för personer som är verksamma i näringsverksamheten, och till sist tidpunkten då respektive persons arbetspass påbörjas och avslutas. Andra stycket sätter takten: uppgifterna om personer och tider ska avse varje verksamhetsdag och ska dokumenteras i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas. Det är den raden som gör efterhandsifyllnad olaglig, inte bara olämplig.

Liggaren ska sparas långt efter att bygget är rivet ur minnet. 9 kap. 5 § tredje stycket: uppgifterna ska bevaras under två år efter utgången av det kalenderår då det för näringsverksamheten gällande beskattningsåret har gått ut. För ett bygge under kalenderåret 2026 med kalenderår som beskattningsår betyder det att uppgifterna ska finnas kvar till utgången av 2028. Använder du en molntjänst är det värt att veta vad som händer med data den dag du slutar betala för den, för lagen frågar efter uppgifterna, inte efter abonnemanget.

Ingen lag nämner något varumärke. Ordet ID06 finns inte i skatteförfarandelagen och inte i skatteförfarandeförordningen. Det är kontrollerat maskinellt i båda författningarnas fulltext. Lagen kräver en elektronisk personalliggare och 9 kap. 6 § i förordningen säger att Skatteverket får meddela föreskrifter om hur en personalliggare ska vara utformad och om hur den ska föras. Att beställaren kräver ett visst system är vanligt och ofta rimligt, men det är ett avtalskrav från beställaren, inte ett lagkrav. Skillnaden spelar roll när kravet dyker upp först efter att priset är satt, för då är det en ändring av leveransen och inte något du redan lovat.

Två personer ska inte in i liggaren, och det är lagtext. 39 kap. 11 a § andra stycket skatteförfarandelagen: personer som under kortare tid bara lastar eller lossar material, varor eller hjälpmedel ska inte dokumenteras i personalliggaren. Undantaget är smalt. Det gäller kortare tid, det gäller bara lastning eller lossning, och det faller så snart chauffören hjälper till med något annat på plats. Grossistleveransen är alltså inte ett hål i liggaren, men den snickare som råkar bära in gips på vägen till sitt eget arbetspass är det inte heller.

Byggherren får läsa din liggare. Det står i klartext. 39 kap. 12 § andra stycket: byggherren ska hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket på byggarbetsplatsen, och den som bedriver byggverksamhet ska hålla sin personalliggare tillgänglig för Skatteverket och byggherren på byggarbetsplatsen. Din beställare har alltså en lagstadgad rätt att se vilka av dina anställda som varit på plats och när. Det är värt att nämna i offerten i stället för att låta det komma som en överraskning mitt i ett bygge, och det är ett argument för att hålla liggaren i ordning även när ingen kontroll är i sikte.

Kontrollbesöket är oanmält, och det får gå rakt in på arbetsplatsen. 42 kap. 8 § första stycket: Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare eller tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras fullgör sina eventuella skyldigheter. Andra stycket: kontrollbesök får bara genomföras i verksamhetslokaler eller på byggarbetsplatser, och kontrollbesök på en byggarbetsplats får dock inte genomföras i en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Enligt 42 kap. 10 § behöver den som ska kontrolleras inte underrättas om beslutet före besöket. Renoverar du en bebodd lägenhet är själva lägenheten alltså fredad, men byggarbetsplatsen i övrigt är det inte.

Vid besöket får de fråga folk vem de jobbar åt. 42 kap. 8 a §: Skatteverket får vid kontrollbesök begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet, och verket får vid kontrollbesök på en byggarbetsplats även fråga en sådan person för vilken näringsidkares räkning han eller hon utför arbetsuppgifter. De uppgifter som lämnas får stämmas av mot personalliggaren. Kontrollen jämför alltså inte papper mot papper, utan människor mot papper. Den som står där utan legitimation är ett problem även när liggaren i övrigt är korrekt förd.

Avgiften är ingen uppskattning. Den är två tal och en multiplikation. 50 kap. 4 § första stycket: kontrollavgiften enligt 3 § 1 och 2 är 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle, och 2 500 kronor för varje person som vid kontrollen är verksam och inte är dokumenterad i en tillgänglig personalliggare. Andra stycket: har Skatteverket tidigare tagit ut en kontrollavgift enligt 3 § 1 eller 2 och ska en ny tas ut för en överträdelse inom ett år från den dag då beslutet meddelades, ska avgiften enligt första stycket 1 i stället vara 25 000 kronor. Fyra odokumenterade personer vid ett första besök blir alltså 12 500 plus fyra gånger 2 500, det vill säga 22 500 kronor. Samma fyra vid ett andra besök inom ett år blir 25 000 plus 10 000, alltså 35 000 kronor.

Den dyraste enskilda posten är inte liggaren, utan anmälan du glömde. 50 kap. 3 § 3: kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid kontrollbesök finner att den som är skyldig att dokumentera identifikationsuppgifter i en personalliggare eller tillhandahålla utrustning inte har lämnat uppgift enligt 7 kap. 2 a § om när byggverksamheten ska påbörjas och var den ska bedrivas. 50 kap. 4 § tredje stycket: kontrollavgiften enligt 3 § 3 är 25 000 kronor. Det är ett fast belopp, dubbelt så högt som grundavgiften för själva liggaren, och det utlöses av en anmälan som tar några minuter att göra. Har du tagit över byggherrens skyldigheter enligt 11 c § är det din anmälan.

Två ventiler finns, och en av dem ger dig tid att laga felet. 50 kap. 5 §: kontrollavgift får inte tas ut för en överträdelse som omfattas av ett vitesföreläggande. 50 kap. 6 §: om en kontrollavgift har beslutats enligt 1 eller 3 §, ska den som beslutet gäller avhjälpa bristen inom skälig tid, och under denna tid får en ny kontrollavgift inte tas ut för samma brist. Utöver det finns 51 kap. 1 §, som säger att Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från en särskild avgift om det är oskäligt att avgiften tas ut med fullt belopp, bland annat om avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiviteten. Ingen av ventilerna är något att planera efter, men den första betyder att du inte blir dubbelt straffad och den andra att fönstret efter ett beslut ska användas till att laga, inte till att överklaga först.

Reglerna är tolv år gamla och har stått still medan lagen omkring dem har ändrats. Alla paragrafer om personalliggare på byggarbetsplatser bär noten Lag (2014:1474). Den lagen trädde i kraft den 1 januari 2016 och tillämpades första gången på byggarbetsplatser där byggverksamheten påbörjas efter den 31 december 2015. Själva skatteförfarandelagen står i dag på lydelsen t.o.m. SFS 2026:1305 och förordningen på t.o.m. SFS 2026:1570, alltså har texten runt omkring ändrats många gånger utan att dessa paragrafer rörts. Det är goda nyheter för din offertmall: den här delen av regelverket är stabil. Beloppen i 50 kap. 4 § bär dock noten Lag (2015:769), och prisbasbeloppsgränsen i 11 b § räknas om varje år, så kontrollera siffran 236 800 kronor mot årets förordning innan du skriver in den i ett avtal.

Du pratar

Säg vem beställaren är, ungefär vad hela bygget kostar och vem som ordnar utrustningen.

AI:n skriver

Liggaren, anmälan, gränsen på fyra prisbasbelopp och vem som bär ansvaret hamnar på var sin rad.

Du skickar

Granska och skicka, medan du fortfarande står kvar hos kunden.

Byggd för hur just du offererar

Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa första offerten gratis, ingen registrering.

Vem som bär vilken skyldighet

Fallet: stambyte åt en bostadsrättsförening, hela byggverksamheten på platsen beräknad till 3 200 000 kronor. Föreningen är ingen fysisk person, och beloppet ligger långt över fyra prisbasbelopp, så båda undantagen i 39 kap. 11 b § andra stycket är stängda.

SkyldighetLagrumVem som bär den
Utrustning för elektronisk personalliggare på platsen39 kap. 11 b §Byggherren. Gäller först när kostnaden för byggverksamheten på platsen kan antas överstiga fyra prisbasbelopp, och aldrig för en fysisk person utanför näringsverksamhet
Anmälan till Skatteverket innan bygget börjar7 kap. 2 a §Byggherren. Ska ange när byggverksamheten ska påbörjas och var den ska bedrivas. Ändring anmäls inom två veckor (7 kap. 4 §)
Att föra den egna elektroniska personalliggaren39 kap. 11 a §Du som bedriver byggverksamhet, men först när byggherren har tillhandahållit utrustningen enligt 11 b §
Att hålla liggaren tillgänglig på arbetsplatsen39 kap. 12 §Byggherren mot Skatteverket. Du mot både Skatteverket och byggherren
Överflyttning av byggherrens samtliga skyldigheter39 kap. 11 c §Möjlig till en näringsidkare som självständigt ansvarar för utförandet, men bara genom skriftligt avtal och bara för samtliga skyldigheter
Innehåll, tidpunkter och bevarande i två år9 kap. 5 § förordningen (2011:1261)Den som för liggaren. Dokumentation i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas

Fyra prisbasbelopp är 236 800 kronor för 2026, räknat på prisbasbeloppet 59 200 kronor i förordningen (2025:872). Föreningen ska alltså ställa fram utrustningen och anmäla arbetsplatsen innan arbetet börjar, och din liggarplikt börjar när utrustningen står där. Kommer Skatteverket på besök och fyra av dina personer saknas i liggaren blir avgiften 12 500 kronor plus fyra gånger 2 500 kronor, alltså 22 500 kronor, och hade föreningen dessutom missat anmälan tillkommer 25 000 kronor på deras sida. Har ni i stället skrivit ett avtal enligt 11 c § om att du tar byggherrens samtliga skyldigheter är den sista posten din.

Vanliga frågor

När måste jag föra personalliggare på ett bygge?

När byggherren har tillhandahållit utrustningen. Enligt 39 kap. 11 a § första stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) ska den som bedriver byggverksamhet på en byggarbetsplats där byggherren har tillhandahållit utrustning enligt 11 b § föra en elektronisk personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten. Har byggherren inte ställt fram någon utrustning finns det ingen liggare att föra.

Vem ska ordna utrustningen, och när slipper man?

Byggherren. Enligt 39 kap. 11 b § första stycket ska en byggherre tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen. Skyldigheten gäller inte för en byggherre förrän den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på byggarbetsplatsen kan antas uppgå till mer än fyra prisbasbelopp, och inte heller för en byggherre som är en fysisk person som inte i näringsverksamhet utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

Hur mycket är fyra prisbasbelopp?

För 2026 är prisbasbeloppet 59 200 kronor enligt förordningen (2025:872) om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2026, som säger att prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6-8 §§ socialförsäkringsbalken ska vara 59 200 kronor respektive 60 500 kronor för år 2026. Fyra prisbasbelopp blir därmed 236 800 kronor för 2026. Gränsen avser den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på byggarbetsplatsen, inte enbart din egen del, och beloppet ändras varje år.

Kan jag som entreprenör ta över byggherrens skyldigheter?

Ja, men bara skriftligt och bara helt. Enligt 39 kap. 11 c § ska det som sägs i kapitlet om byggherre i stället gälla en näringsidkare som har fått i uppdrag att självständigt ansvara för arbetets utförande, om byggherren och näringsidkaren skriftligen har avtalat att byggherrens samtliga skyldigheter enligt 11 b och 12 §§ samt 7 kap. 2 a och 4 §§ ska fullgöras av näringsidkaren vid utförandet av uppdraget. I paketet ingår alltså både utrustningen, tillgängligheten och anmälan till Skatteverket.

Vad kostar det om liggaren inte stämmer?

Enligt 50 kap. 4 § första stycket är kontrollavgiften 12 500 kronor för varje kontrolltillfälle, och 2 500 kronor för varje person som vid kontrollen är verksam och inte är dokumenterad i en tillgänglig personalliggare. Har Skatteverket tidigare tagit ut en kontrollavgift och ska en ny tas ut för en överträdelse inom ett år från beslutet, ska avgiften enligt första stycket 1 i stället vara 25 000 kronor. Fyra odokumenterade personer vid ett första besök ger alltså 22 500 kronor.

Vad kostar det att glömma anmälan om byggarbetsplatsen?

25 000 kronor. Enligt 50 kap. 3 § 3 ska kontrollavgift tas ut om Skatteverket vid kontrollbesök finner att den som är skyldig att dokumentera identifikationsuppgifter eller tillhandahålla utrustning inte har lämnat uppgift enligt 7 kap. 2 a § om när byggverksamheten ska påbörjas och var den ska bedrivas, och enligt 50 kap. 4 § tredje stycket är kontrollavgiften enligt 3 § 3 just 25 000 kronor. Anmälan ska göras innan byggverksamheten på byggarbetsplatsen påbörjas.

Vad ska stå i personalliggaren, och hur ofta?

Enligt 9 kap. 5 § första stycket skatteförfarandeförordningen (2011:1261) ska liggaren innehålla näringsidkarens namn och identitetsnummer, namn och personnummer, samordningsnummer eller motsvarande utländska nummer för personer som är verksamma i näringsverksamheten, samt tidpunkten då respektive persons arbetspass påbörjas och avslutas. Enligt andra stycket ska uppgifterna om personer och tider avse varje verksamhetsdag och dokumenteras i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas. Att fylla i veckan på fredagen uppfyller alltså inte kravet.

Hur länge måste uppgifterna sparas?

Enligt 9 kap. 5 § tredje stycket skatteförfarandeförordningen (2011:1261) ska uppgifterna bevaras under två år efter utgången av det kalenderår då det för näringsverksamheten gällande beskattningsåret har gått ut. För ett bygge under 2026, med kalenderåret som beskattningsår, innebär det att uppgifterna ska finnas kvar till utgången av 2028.

Måste jag använda ID06?

Inte enligt lagen. Ordet ID06 förekommer varken i skatteförfarandelagen (2011:1244) eller i skatteförfarandeförordningen (2011:1261). Lagen kräver en elektronisk personalliggare, och enligt 9 kap. 6 § förordningen får Skatteverket meddela föreskrifter om hur en personalliggare ska vara utformad och om hur den ska föras. Kräver beställaren ett bestämt system är det ett avtalsvillkor mellan er, inte ett lagkrav, och det bör därför stå i offerten om det påverkar din tid eller dina kostnader.

Vem behöver inte skrivas in i liggaren?

Enligt 39 kap. 11 a § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) ska personer som under kortare tid bara lastar eller lossar material, varor eller hjälpmedel inte dokumenteras i personalliggaren. Undantaget gäller alltså kortare tid och enbart lastning eller lossning. Vid ett kontrollbesök får Skatteverket enligt 42 kap. 8 a § begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet och på en byggarbetsplats även fråga för vilken näringsidkares räkning personen arbetar, och de uppgifterna får stämmas av mot liggaren.

Offert-motorn för fler yrken