Prata in jobbet, så får offerten raderna om vem som gör vad och vem som svarar för vem.
Du har lovat kunden att badrummet står klart i maj och tar in en plattsättare med två anställda för att hinna. I april betalar han inte ut deras lön. Måndagen den 3 maj ligger ett brev hos dig: en av dem kräver pengarna av dig. Om han får rätt, hur fort du måste betala, hur långt bakåt kravet når och vad du får tillbaka avgörs av lagen (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar. Nedan står paragraferna, med vad de betyder för den som anlitar en underentreprenör, och för den som är en. Lagtexten och författningsregistret lästes den 3 november 2026.
| Regeln | Vad som gäller | Var det står |
|---|---|---|
| Vem som svarar först | Uppdragsgivaren: den entreprenör som anlitade arbetsgivaren som underentreprenör | EAL 3 och 7 §§ |
| Vem som svarar sist | Huvudentreprenören: den som har avtalet med den ursprungliga beställaren | EAL 3 och 8 §§ |
| När ansvaret inträder | Sju helgfria vardagar efter en skriftlig underrättelse | EAL 10 och 11 §§ |
| Hur långt bakåt kravet når | Lön som förfallit högst tre månader före underrättelsen | EAL 14 § |
| Vad du får tillbaka | Allt du betalat, inklusive skatt och avgifter, av arbetsgivaren | EAL 16 § |
| Var lagen gäller | Bygg- och anläggningsverksamhet i Sverige | EAL 2 § |
Lagen handlar om lön till någon annans anställda. 1 §: Denna lag innehåller bestämmelser om en entreprenörs ansvar för lön till en arbetstagare hos en underentreprenör. Det är hela poängen. Dina egna anställda har sin lön enligt anställningsavtalet. Plattsättarens anställda har sin lön av plattsättaren, och ändå kan den landa hos dig. Lagen är orörd sedan den trädde i kraft den 1 januari 2019: ingen paragraf bär någon ändringsmarkör, och författningsregistret har ingen ändringspost.
Bara på bygget, men hela bygget. 2 §: Ansvaret enligt denna lag gäller vid en bygg- och anläggningsverksamhet i Sverige, vid vilken en byggnad eller en anläggning uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs. Nybygge, renovering, underhåll, ombyggnad och rivning står alla i paragrafen. En städfirma eller en flyttfirma omfattas inte, en rivningsfirma gör det. Orden konsument och privatperson finns inte i lagen, och inte ordet kund. Paragrafen frågar vad som görs, inte vem som beställt det.
Tre roller, och du kan ha två av dem samtidigt. 3 § definierar orden. Huvudentreprenör: den entreprenör som enligt ett avtal med den ursprungliga beställaren av entreprenaden ansvarar för att det arbete som omfattas av avtalet blir utfört, om inte entreprenören i stället är att anse som uppdragsgivare. Uppdragsgivare: den entreprenör som har anlitat arbetsgivaren, där arbetstagaren vars lönefordran ansvaret gäller är eller har varit anställd, som underentreprenör för att utföra arbete som omfattas av avtalet mellan huvudentreprenören och den ursprungliga beställaren. Entreprenaden: det arbete som omfattas av avtalet mellan huvudentreprenören och den ursprungliga beställaren. Har du avtalet med villaägaren och anlitar plattsättaren direkt är du uppdragsgivare, för det är du som anlitade arbetsgivaren, och orden om inte entreprenören i stället är att anse som uppdragsgivare gör att det då inte finns någon huvudentreprenör ovanför dig. Är du i stället anlitad av en större firma och tar in plattsättaren under dig, är du uppdragsgivare och den större firman huvudentreprenör. Och är det du som är plattsättaren, är det din uppdragsgivare som får kravet, och sedan kräver dig.
Avtalet kan inte ta bort ansvaret, men kollektivavtalet kan ersätta det. 4 §: Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det inskränker arbetstagarens rättigheter enligt denna lag, om inte annat följer av 5 §. En rad i underentreprenörsavtalet om att du inte svarar för hans löner binder hans anställda inte alls. 5 § första stycket: Lagens bestämmelser gäller inte för en uppdragsgivare eller en huvudentreprenör om uppdragsgivaren är bunden av ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, reglerar ansvaret för arbetstagares lönefordringar i entreprenadkedjor, innebär ett skydd som för arbetstagaren i det enskilda fallet är likvärdigt med skyddet enligt lagen, och är förenligt med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU. Andra stycket: Lagens bestämmelser gäller inte heller för en huvudentreprenör som är bunden av ett sådant kollektivavtal. Alla fyra punkterna måste vara uppfyllda, och det är uppdragsgivarens avtal som räknas. Då gäller kollektivavtalets ordning i stället, inte ingen ordning alls.
Tre paragrafer får du avtala om, mellan företag. 6 §: Bestämmelserna om invändningar, regress och huvudentreprenörens skyldighet att meddela uppdragsgivaren i 15-17 §§ gäller inte om något annat följer av avtal, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller någon annan sedvänja som måste anses bindande för parterna. Det som rör arbetstagaren är tvingande. Det som rör hur du och plattsättaren gör upp i efterhand, invändningarna, regressen och meddelandet, får ni skriva om i avtalet. Det är där en rad i underentreprenörsavtalet gör nytta.
Uppdragsgivaren svarar så snart han blivit underrättad. 7 §: En uppdragsgivare, som har underrättats om att den som är eller har varit anlitad för att genomföra ett entreprenadavtal inte har betalat lön till en arbetstagare, ansvarar för lönefordran under de förutsättningar som anges i 10, 11, 13 och 14 §§. Fyra villkor, var sin paragraf: tiden, formen, vilka löner och hur långt bakåt. Inget krav på att plattsättaren ska vara i konkurs, inget krav på att arbetstagaren först ska ha stämt honom. Underrättelsen räcker.
Huvudentreprenören svarar när uppdragsgivaren inte betalar, eller inte går att nå. 8 §: Huvudentreprenören ansvarar för betalning av lönefordran under de förutsättningar som anges i 9-14 §§, om uppdragsgivaren inte betalar inom fjorton helgfria vardagar från det att uppdragsgivaren har fått en underrättelse om lönefordran i enlighet med 11 §, eller uppdragsgivaren inte kan nås för en underrättelse, trots att arbetstagaren, eller en arbetstagarorganisation som arbetstagaren är medlem i, har begärt information av huvudentreprenören om uppdragsgivaren enligt 18 §. 9 §: För att huvudentreprenören ska bli ansvarig enligt 8 § 1 krävs att arbetstagaren, eller en arbetstagarorganisation som arbetstagaren är medlem i, underrättar huvudentreprenören i enlighet med 11 och 12 §§ om lönefordran inom sex månader från det att uppdragsgivaren underrättades. Är du den större firman med avtalet mot beställaren är det alltså inte över för att du aldrig anlitade plattsättaren. Betalar den som anlitade honom inte, kommer kravet ett steg upp.
Sju helgfria vardagar, och Kristi himmelsfärdsdag räknas inte. 10 §: Betalningsansvar inträder sju helgfria vardagar efter det att den som ansvaret avser har fått en underrättelse i enlighet med 11 och 12 §§ om lönefordran från arbetstagaren eller från en arbetstagarorganisation som arbetstagaren är medlem i. Vad helgfria vardagar är står inte i lagen utan i propositionen (2017/18:214), i kommentaren till 8 §: Med helgfria vardagar avses alla dagar utom lördagar, söndagar, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton, jämför 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Vilka dagar som är allmänna helgdagar står i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, och där står Kristi himmelsfärdsdag som sjätte torsdagen efter påskdagen. Får du underrättelsen måndagen den 3 maj 2027 räknas tisdag, onsdag och fredag den första veckan, för torsdagen den 6 maj är Kristi himmelsfärdsdag, och sedan måndag till torsdag veckan därpå. Ansvaret inträder torsdagen den 13 maj. Fram till dess har du tid att få plattsättaren att betala själv.
Skriftligt, med sju uppgifter, annars är det ingen underrättelse. 11 §: En underrättelse om en lönefordran ska vara skriftlig och innehålla följande uppgifter: arbetstagarens namn, den obetalda lönefordrans storlek, respektive lönebelopps förfallodag, det arbete och den tidsperiod som lönefordran avser, när krav på betalning har framställts mot arbetsgivaren eller varför detta inte har skett, hur betalningen kan göras, och arbetsgivaren och, om uppgifterna är tillgängliga, dennes namn och kontaktuppgifter. Ett telefonsamtal startar ingen frist. Ett brev eller ett mejl utan beloppet eller utan förfallodagen gör det inte heller, för 7 och 10 §§ kräver en underrättelse i enlighet med 11 §. 12 §: Av en underrättelse till huvudentreprenören ska dessutom följande framgå: att uppdragsgivaren har underrättats om lönefordran, eller varför detta inte har skett, och uppdragsgivarens namn och kontaktuppgifter, om uppgifterna är tillgängliga. Läs brevet mot listan innan du räknar dagar.
Bara förfallen lön för arbete i just den här entreprenaden. 13 § första stycket: Ansvaret omfattar lönefordringar som har förfallit till betalning och som avser arbetstagarens arbete för arbetsgivarens räkning i entreprenaden. Andra stycket: Ansvaret gäller inte lönefordringar som arbetstagaren har fått ersättning för på annat sätt. Lön för plattsättarens andra jobb, hos andra kunder, ligger utanför. Lön som ännu inte förfallit ligger utanför. Och har han redan fått pengarna någon annanstans ifrån ligger de utanför.
Tre månader bakåt, räknat från underrättelsen. 14 § första stycket: En uppdragsgivares ansvar omfattar inte lönefordringar som har förfallit till betalning mer än tre månader före det att uppdragsgivaren fick en underrättelse enligt 11 §. Andra stycket: En huvudentreprenörs ansvar omfattar inte lönefordringar som har förfallit till betalning mer än tre månader före det att uppdragsgivaren underrättades i fall enligt 8 § 1 eller före det att huvudentreprenören underrättades i fall enligt 8 § 2. Underrättelse den 3 maj 2027: lön som förföll före den 3 februari 2027 kan ingen kräva av dig enligt denna lag, hur länge plattsättaren än har låtit bli att betala. Och för huvudentreprenören räknas månaderna från den dag uppdragsgivaren fick brevet, inte från den dag huvudentreprenören själv fick det.
Du får säga allt som arbetsgivaren hade fått säga. 15 §: En uppdragsgivare eller en huvudentreprenör får mot en arbetstagares krav på betalning enligt denna lag framställa samma invändningar som arbetsgivaren får göra. Har plattsättaren redan betalat hälften, var arbetstagaren inte på bygget de dagarna, eller stämmer inte timlönen, får du säga det. Men inte mer än han: att du själv inte fått betalt av villaägaren är ingen invändning mot hans anställdas lön.
Allt du betalar får du kräva tillbaka, med skatt och avgifter. 16 § första stycket: Arbetsgivaren ska ersätta en huvudentreprenör eller en uppdragsgivare som har betalat en lönefordran enligt denna lag. Motsvarande skyldighet gäller även för en uppdragsgivare i förhållande till en huvudentreprenör. Andra stycket: Arbetsgivarens eller uppdragsgivarens ansvar enligt första stycket omfattar även skatt och avgifter till det allmänna. Regressen går nedåt i kedjan: huvudentreprenören kräver uppdragsgivaren eller arbetsgivaren, uppdragsgivaren kräver arbetsgivaren. Rätten att kräva finns i lagen. Pengarna finns bara om plattsättaren har några, och det är den risken 7 § lägger på dig, innan du skrivit under med honom.
Huvudentreprenören måste säga till inom sju helgfria vardagar, annars är regressen borta. 17 § första stycket: En huvudentreprenör som har underrättats om en lönefordran efter det att uppdragsgivaren inte har betalat enligt 8 § 1 ska inom sju helgfria vardagar från det att huvudentreprenören fick underrättelsen överlämna eller sända ett meddelande till uppdragsgivaren om detta på ett ändamålsenligt sätt. Andra stycket: En huvudentreprenör som inte gör detta har inte någon regressrätt mot uppdragsgivaren. Samma frist som betalningsansvaret i 10 §. Den som sitter högst upp och får brevet har alltså sju helgfria vardagar på sig både att betala och att meddela den som anlitade arbetsgivaren, och glömmer han det andra förlorar han rätten att kräva den uppdragsgivaren. Kvar är då bara kravet mot arbetsgivaren enligt 16 §.
Fem helgfria vardagar att svara på vem som är vem i kedjan. 18 §: En arbetsgivare, en uppdragsgivare och en huvudentreprenör är skyldig att på begäran antingen av en arbetstagare som inte har fått lön enligt en lönefordran som har förfallit till betalning eller av en arbetstagarorganisation som arbetstagaren är medlem i överlämna eller sända följande information om övriga aktörer som omfattas av informationsskyldigheten: namn, kontaktuppgifter, och organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer, om ett sådant nummer finns. Och: Den informationsskyldige ska överlämna eller sända informationen på ett ändamålsenligt sätt till den som har begärt den senast fem helgfria vardagar från det att denne har fått en skriftlig begäran om information. Kommer begäran måndagen den 3 maj 2027 ska svaret vara lämnat senast tisdagen den 11 maj. 19 § första stycket: En arbetsgivare, en uppdragsgivare och en huvudentreprenör som bryter mot 18 § ska betala skadestånd till arbetstagaren för den förlust som uppkommer och för den kränkning som lagbrottet innebär. Andra stycket: Om det är skäligt får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort. Att tiga om vem som anlitade vem kostar alltså pengar, också för den som inte är skyldig en krona i lön.
Tvisten går som en arbetstvist, och du räknas som arbetsgivare i den. 20 § första stycket: Mål mellan en arbetstagare på den ena sidan och en arbetsgivare, en uppdragsgivare eller en huvudentreprenör på den andra sidan om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Andra stycket: I sådana mål ska uppdragsgivaren och huvudentreprenören anses som arbetsgivare. Tredje stycket: Ett mål som avses i första stycket får tas upp av svensk domstol även när det rör en utstationerad arbetstagares krav. 21 §: I mål som avses i 20 § första stycket tillämpas 64 § första stycket, 65 och 66 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet när det gäller den tid inom vilken förhandling ska begäras eller talan väckas. Om någon förhandling inte begärs eller talan inte väcks inom den föreskrivna tiden, är rätten till förhandling respektive talan förlorad. Det är arbetstagaren som har de fristerna att hålla. Men det är du som sitter på arbetsgivarens stol i rättssalen, för någon annans anställda.
Avtal från före 2019 går fria. Övergångsbestämmelserna: Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019. Bestämmelserna i denna lag tillämpas inte på fordringar till följd av entreprenadavtal som den ursprungliga beställaren av entreprenaden har ingått före ikraftträdandet. Det är beställarens avtal med huvudentreprenören som avgör, inte ditt avtal med plattsättaren. Sju år senare är det få bygg kvar som skrevs före 2019.
Inhyrd personal: lagen är oklar, och en utredning vill ändra den. Ordet uthyrd finns inte i lagen, och inte bemanningsföretag. Utredningen Översyn av entreprenörsansvaret, SOU 2023:26, överlämnad den 31 maj 2023, skriver: Ordalydelsen i flera paragrafer i entreprenörsansvarslagen talar för att arbetstagare som hyrs in för att arbeta i en bygg- eller anläggningsentreprenad i dag inte omfattas av lagens skydd. Och: I betänkandet föreslås mot denna bakgrund lagändringar som innebär att uthyrda arbetstagares lön tydligt omfattas av entreprenörsansvaret. I riksdagen fanns den 3 november 2026 ingen proposition med entreprenörsansvar i titeln efter 2017/18:214, som blev lagen, och författningsregistret visar ingen ändring. Hyr du in folk från ett bemanningsföretag gäller alltså lagens ord som de står, och de nämner bara underentreprenörer.
Regeringens tanke: kontrollera den du anlitar. Propositionen säger varför ansvaret ligger på dig och inte på beställaren: Enligt regeringens mening bör dock ett entreprenörsansvar leda till att entreprenörer utför bättre kontroller av underentreprenörer och till att transparensen i entreprenadkedjan ökar. Det är den enda försäkringen lagen erbjuder. Registreringen för F-skatt, kollektivavtalet, referenserna och ett underentreprenörsavtal som skriver ut regressen enligt 6 § är det du kontrollerar innan du skriver under, inte efter brevet den 3 maj.
Tre rader i offerten. Vem som gör jobbet, med namn på underentreprenören när det är bestämt. Att du svarar för arbetet mot kunden, och att underentreprenören svarar för sina anställda. Och att laget kan ändras utan att priset ändras. Lagen nämner huvudentreprenören, uppdragsgivaren, arbetsgivaren och arbetstagaren, aldrig kunden, så raderna om vem som gör vad måste stå i offerten.
Beskriv jobbet, vem som gör vilken del och när kunden vill ha det klart, som du skulle säga det.
Offerten får raderna om underentreprenören, vem som svarar för vad och att laget kan ändras.
Kunden vet vem som står bakom varje del av jobbet innan någon frågar.
Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.
Vad lagen kräver, av vem, och när.
| Vad som gäller | När | Var det står |
|---|---|---|
| Betalningsansvaret inträder | Sju helgfria vardagar efter underrättelsen | EAL 10 § |
| Kravet kan gå vidare till huvudentreprenören | När uppdragsgivaren inte betalat inom fjorton helgfria vardagar | EAL 8 § |
| Arbetstagaren underrättar huvudentreprenören | Inom sex månader från det att uppdragsgivaren underrättades | EAL 9 § |
| Hur gammal lön som omfattas | Förfallen högst tre månader före underrättelsen | EAL 14 § |
| Huvudentreprenören meddelar uppdragsgivaren | Inom sju helgfria vardagar, annars ingen regressrätt | EAL 17 § |
| Information om vem som är vem i kedjan | Senast fem helgfria vardagar efter skriftlig begäran | EAL 18 § |
| Underrättelsens form | Skriftlig, med sju uppgifter | EAL 11 § |
| Avtal som undantas | Entreprenadavtal som beställaren ingått före den 1 januari 2019 | EAL övergångsbestämmelserna |
EAL betyder lagen (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar, i kraft den 1 januari 2019 och aldrig ändrad. Helgfria vardagar är enligt propositionen alla dagar utom lördagar, söndagar, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Exemplen på sidan utgår från att underrättelsen kommer måndagen den 3 maj 2027, med Kristi himmelsfärdsdag torsdagen den 6 maj.
Ja, om du är uppdragsgivare enligt 3 §, alltså den entreprenör som anlitade honom som underentreprenör i en bygg- och anläggningsentreprenad. Enligt 7 § ansvarar du för lönefordran när du har underrättats, under villkoren i 10, 11, 13 och 14 §§.
Betalningsansvaret inträder sju helgfria vardagar efter det att du fått en skriftlig underrättelse enligt 11 §, enligt 10 §. Får du den måndagen den 3 maj 2027 inträder ansvaret torsdagen den 13 maj, för Kristi himmelsfärdsdag den 6 maj och helgerna räknas inte.
Lagen förklarar inte ordet, men propositionen gör det: alla dagar utom lördagar, söndagar, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Vilka dagar som är allmänna helgdagar står i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar.
Nej. Underrättelsen ska vara skriftlig och innehålla de sju uppgifterna i 11 §: namn, belopp, förfallodag, arbete och tidsperiod, när krav framställts mot arbetsgivaren, hur betalningen kan göras, och arbetsgivarens namn och kontaktuppgifter om de är tillgängliga. Utan det börjar inga sju helgfria vardagar löpa.
Lön som förfallit till betalning högst tre månader före den dag du fick underrättelsen, enligt 14 §. Fick du den den 3 maj 2027 ligger lön som förföll före den 3 februari 2027 utanför ansvaret.
Nej. Ansvaret omfattar lönefordringar som avser arbetstagarens arbete för arbetsgivarens räkning i entreprenaden, enligt 13 §, och inte lön han redan fått ersättning för på annat sätt.
Arbetsgivaren ska ersätta den som har betalat enligt lagen, och ansvaret omfattar även skatt och avgifter till det allmänna, enligt 16 §. Rätten finns i lagen. Om plattsättaren har pengar att betala med är en annan fråga.
Ja, om uppdragsgivaren inte betalar inom fjorton helgfria vardagar från det att han underrättades, eller inte går att nå trots att information begärts av dig enligt 18 §, enligt 8 §. Arbetstagaren måste då underrätta dig inom sex månader från det att uppdragsgivaren underrättades, enligt 9 §, och ditt ansvar inträder sju helgfria vardagar efter din underrättelse.
Inom sju helgfria vardagar överlämna eller sända ett meddelande till uppdragsgivaren om underrättelsen, enligt 17 §. Gör du inte det har du ingen regressrätt mot uppdragsgivaren, bara mot arbetsgivaren enligt 16 §.
Inte mot hans anställda. Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det inskränker arbetstagarens rättigheter enligt lagen, enligt 4 §. Det ni får avtala om är invändningarna, regressen och meddelandeskyldigheten i 15-17 §§, enligt 6 §.
Är uppdragsgivaren bunden av ett kollektivavtal som uppfyller alla fyra punkterna i 5 § gäller lagen inte för uppdragsgivaren och inte för huvudentreprenören. Då gäller kollektivavtalets ordning för entreprenadkedjor i stället.
Han kräver dig enligt 16 §, för lönen och för skatt och avgifter till det allmänna. Kravet går dessutom i en arbetstvist där han enligt 20 § räknas som arbetsgivare.
Samma invändningar som arbetsgivaren får göra, enligt 15 §: att lönen redan är betald, att timmarna inte stämmer, att arbetet inte var i entreprenaden. Att du själv inte fått betalt av kunden är ingen invändning.
Ja, en arbetstagare som inte fått förfallen lön, eller hans fackförbund, har rätt till namn, kontaktuppgifter och organisationsnummer för de andra i kedjan, senast fem helgfria vardagar efter en skriftlig begäran, enligt 18 §. Den som inte svarar ska betala skadestånd enligt 19 §.
Lagen frågar vad som görs, inte vem som beställt. Enligt 2 § gäller ansvaret vid bygg- och anläggningsverksamhet i Sverige där en byggnad eller anläggning uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs. Orden konsument och privatperson finns inte i lagen.
Orden uthyrd och bemanningsföretag finns inte i lagen. Utredningen SOU 2023:26 skriver att ordalydelsen talar för att inhyrda inte omfattas i dag och föreslår att uthyrda arbetstagares lön tydligt ska omfattas. Ingen proposition hade lagts den 3 november 2026.
Den har aldrig ändrats sedan den trädde i kraft den 1 januari 2019. Författningsregistret bar den 3 november 2026 ingen ändringspost, och ingen proposition med entreprenörsansvar i titeln fanns i riksdagen efter 2017/18:214.
Vem som gör jobbet, med namn på underentreprenören när det är bestämt, att du svarar för arbetet mot kunden och underentreprenören för sina anställda, och att laget kan ändras utan att priset ändras.