Får du tacka nej till en kund? Ja, men inte av sju skäl.

Diskrimineringslagen, för den som lämnar offerter

En kund ringer och vill ha en offert på ett badrum. Du har fullt till hösten, eller så bor hon åtta mil bort, eller så betalade hon inte förra gången. Ingenting i diskrimineringslagen tvingar dig att ta jobbet. Men säger du nej, sätter ett högre pris eller låter bli att svara av ett skäl som har samband med vem kunden är, gäller diskrimineringslagen (2008:567), och den gäller hantverkare lika väl som butiker och restauranger. Nedan står paragraferna, med vad de betyder för den som lämnar offerter. Lagtexten och författningsregistret lästes den 4 november 2026.

Lagen gäller hantverkaren, och propositionen säger det rakt ut. 2 kap. 12 § första stycket: Diskriminering är förbjuden för den som utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten. Vad en tjänst är förklaras i propositionen (2007/08:95), i kommentaren till paragrafen: Med tjänst avses något som någon gör eller utför åt någon annan mot ersättning. Hantverks- och andra arbetsprestationer mot betalning är några exempel. Ordet företag finns inte i lagen, och inte ordet kund. Paragrafen frågar vad du gör, alltså om du tillhandahåller tjänster till allmänheten, inte hur stor firman är eller vilken bolagsform den har.

Sju grunder, och de står uppräknade. 1 kap. 1 §: Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det är sju, och samma sju räknas upp igen i definitionerna i 4 §. 5 § säger vad orden betyder. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ålder: uppnådd levnadslängd. Avståndet till kunden, jobbets storlek, din kalender och kundens betalningshistorik står inte bland grunderna.

Direkt diskriminering: sämre än någon annan i en jämförbar situation. 1 kap. 4 § punkt 1 säger att direkt diskriminering är att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av de sju grunderna. Orden skulle ha behandlats betyder att det inte behövs någon verklig annan kund att jämföra med. Orden avsikt och uppsåt finns inte i paragrafen: det som krävs är ett samband. Propositionen om priset: Regeln innebär att det i princip är otillåtet att tillämpa olika priser eller andra villkor på något sätt som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Ett nej, ett högre pris, en längre väntetid och hårdare betalningsvillkor är alla sätt att behandlas sämre.

Att låta bli att svara är också ett handlande. Propositionen beskriver vad förbuden avser: beslutsfattande, inklusive underlåtenhet att agera eller omotiverat förhalande av beslut eller åtgärder, och därtill faktiskt handlande och trakasserande bemötanden. En offertförfrågan som blir liggande är alltså inte fredad för att du aldrig sa nej. Frågan är fortfarande sambandet: blev den liggande för att du hade fullt, eller för att du såg namnet på avsändaren?

Indirekt diskriminering: regeln som ser neutral ut. 1 kap. 4 § punkt 2 säger att indirekt diskriminering är att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer ur någon av grupperna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ett villkor som gäller alla dina kunder, till exempel att all kontakt sker på svenska, är ett sådant kriterium. Lagen förbjuder det inte rakt av. Den ställer två frågor: vad är syftet, och är medlet lämpligt och nödvändigt för att nå dit? Den som har svaret nedskrivet står stadigare än den som bara alltid har gjort så.

Trakasserier: hur laget uppträder hemma hos kunden. 1 kap. 4 § punkt 4 säger att trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Punkt 5: sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 2 kap. 12 § förbjuder diskriminering, och 4 § räknar båda dit. Det räcker alltså inte att priset var rätt och jobbet blev gjort. En kommentar i kundens kök om hennes ursprung, tro eller kropp kan vara en överträdelse i sig, också när ingen förlorat en krona på den.

Instruktioner: be inte underentreprenören göra det du själv inte får. 1 kap. 4 § punkt 6 säger att instruktioner att diskriminera är order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-5 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Din anställde står i lydnadsförhållande till dig. Plattsättaren du tagit in har åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Säger du åt någon av dem att behandla en viss sorts kunder sämre, räknar 4 § själva instruktionen som en form av diskriminering.

Den som möter kunden åt dig räknas som du. 2 kap. 12 § andra stycket: Den som i förhållande till allmänheten företräder den som avses i första stycket ska likställas med denne. Propositionen: Här avses dels anställda, dels andra som inte är anställda hos ägaren. Och: Diskriminering av kunder eller gäster som dessa personer gör sig skyldiga till ska anses vara diskriminering av den som tillhandahåller varan eller tjänsten. Propositionens slutsats: Anspråk på diskrimineringsersättning eller talan i ett mål om diskriminering kan därmed riktas mot den verksamhetsansvarige ägaren eller anordnaren. Det din säljare, din lärling eller din inhyrda montör säger till kunden kan alltså landa hos firman. 5 kap. 2 §, som i andra verksamheter lägger ersättningen på arbetsgivaren när en arbetstagare diskriminerar, räknar upp 2 kap. 9, 10, 11, 13, 14, 15 och 17 §§ men inte 12 §. För varor och tjänster är det likställandet i 12 § som gör jobbet.

Ålder: förbjudet sedan 2013, med fyra undantag. I 2008 års proposition löd tredje stycket i 12 §: Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Åldern kom med genom lag (2012:673), i kraft den 1 januari 2013, som gav lagen 12 b §. Enligt den gäller att förbudet mot åldersdiskriminering i 12 § inte hindrar tillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder, att det inte gäller tillhandahållande av försäkringstjänster, att det inte hindrar nedre åldersgränser på serveringsställen med serveringstillstånd, och att det inte heller hindrar annan särbehandling på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Om rabatten säger propositionen (2011/12:159): Rabatter eller reducerade priser för unga och äldre, t.ex. på olika transportmedel, museer, teatrar, bio och andra kulturevenemang liksom för olika fritidsaktiviteter, som har till syfte att gynna eller underlätta för dessa pga. att de typiskt sett är ekonomiskt svaga, kan normalt undantas med stöd av denna bestämmelse. Exemplen är resor och kultur, inte hantverk, och ordet är normalt. Ger du rabatt efter ålder är det syftet du ska kunna förklara.

Kön: tjänster får skilja sig åt, om syftet håller. 2 kap. 12 a § första stycket: Förbudet mot diskriminering i 12 § som har samband med kön hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika i fråga om tjänster eller bostäder, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Ordet varor står inte i stycket. Provet är detsamma som för åldern och för det neutrala kriteriet: syfte, lämpligt, nödvändigt. Om priset har propositionen redan sagt sitt: Sålunda strider det i princip mot diskrimineringsförbudet att tillämpa olika villkor för kvinnor och män.

Bristande tillgänglighet: den lilla firman är inte undantagen längre. 1 kap. 4 § punkt 3 säger att bristande tillgänglighet är att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse. Propositionen (2016/17:220) om bakgrunden: Den 1 januari 2015 infördes i diskrimineringslagen (2008:567) bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering. Då hade 2 kap. 12 c § fyra undantag, och det tredje löd: för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare. Det togs bort genom lag (2017:1081), i kraft den 1 maj 2018. Samma proposition: Ändringen innebär att även företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, om företaget i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Enmansfirman omfattas alltså sedan dess, och varje mall eller branschtext som säger att små företag är undantagna beskriver lagen som den löd före maj 2018.

Vad som är skäligt: bemötandet, inte ombyggnaden. Tre undantag står kvar i 12 c §. Förbudet mot bristande tillgänglighet gäller inte i fråga om bostäder, inte för privatpersoner, och inte om det i fråga om tillhandahållande av varor och tjänster krävs åtgärder i fråga om fastigheter och byggnadsverk som går utöver de krav på tillgänglighet och användbarhet som har ställts i bygglov eller startbesked. Din lokal behöver alltså inte byggas om längre än bygglovet krävde. Det som återstår är hur du möter kunden. Propositionen (2013/14:198) ger ett exempel från en annan bransch: Personalen på en restaurang kan läsa upp vad som står på menyn som ett alternativ till att tillhandahålla den i alternativt format. Och en gräns: En åtgärd kan anses skälig endast om verksamhetsutövaren har förmåga att bära kostnaden för den. För den som lämnar offerter ligger det nära att läsa upp offerten i telefon, skicka den i ett format som kundens hjälpmedel klarar, eller gå igenom den på plats när kunden ber om det.

Avtalet kan inte skriva bort lagen. 1 kap. 3 §: Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen. 5 kap. 3 § första stycket: Om någon diskrimineras genom en bestämmelse i ett individuellt avtal eller i ett kollektivavtal på ett sätt som är förbjudet enligt denna lag, ska bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Andra stycket: Om någon diskrimineras genom uppsägning av ett avtal eller genom en annan sådan rättshandling, ska rättshandlingen förklaras ogiltig om den som diskriminerats begär det. Ett villkor i offerten kan alltså jämkas, och en uppsägning av ett serviceavtal kan förklaras ogiltig. Det är kunden som väljer om hon begär det.

Ersättningen gäller kränkningen, och lagen nämner inget belopp. 5 kap. 1 § första stycket: Den som bryter mot förbuden mot diskriminering eller repressalier eller som inte uppfyller sina skyldigheter att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller sexuella trakasserier enligt denna lag ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär. När ersättningen bestäms ska särskilt syftet att motverka sådana överträdelser av lagen beaktas. Ersättningen ska betalas till den som kränkts av överträdelsen. Tredje stycket: Om det finns särskilda skäl kan ersättningen sättas ned helt eller delvis. Ordet kronor finns inte i lagen, och inget tak. Andra stycket, om ersättning för förlust, gäller bara en arbetsgivare som bryter mot 2 kap. 1 § första stycket eller 18 §. Kunden behöver alltså inte visa att nejet kostade henne något. Kränkningen räcker, och beloppet sätts med syftet att motverka fler överträdelser.

Bevisbördan vänder när kunden visat tillräckligt. 6 kap. 3 §: Om den som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit. Propositionen: Bevisregeln är uppdelad i ett första led där bevisbördan åvilar käranden och ett andra led där bevisbördan övergått på svaranden. Och: För att undgå skyldighet att betala ersättning måste svaranden motbevisa presumtionen. Visar kunden att grannen fick en offert samma vecka på samma slags jobb och hon inte fick någon, är det du som ska visa varför. Det går om skälet finns nedskrivet: ett svar samma dag om att du har fullt till september, en prislista som gäller alla, en kalender. Det går sämre om skälet ska rekonstrueras två år senare.

Två år att väcka talan, i vanlig domstol. 6 kap. 6 § första stycket: Annan talan än som avses i 4 § ska väckas inom två år från det att den påtalade handlingen företogs eller en skyldighet senast skulle ha fullgjorts. I annat fall är rätten till talan förlorad. 4 § gäller arbetslivet, så för kunden är fristen två år. Tackade du nej tisdagen den 15 juni 2027 ska talan vara väckt senast fredagen den 15 juni 2029. Andra stycket: Om talan rör en person som var under 18 år när handlingen företogs eller skyldigheten senast skulle ha fullgjorts räknas tidsfristen enligt första stycket från den dag då personen fyllde 18 år. 6 kap. 1 § andra stycket säger att mål om 2 kap. 12 § ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. Tingsrätten alltså, inte Arbetsdomstolen, och ni får förlikas.

Du kan vinna och ändå få betala din egen advokat. Huvudregeln står i 18 kap. 1 § rättegångsbalken: Part, som tappar målet, skall ersätta motparten hans rättegångskostnad. Diskrimineringslagen öppnar ett undantag. 6 kap. 7 § första stycket: I mål enligt 1 § andra stycket kan det förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Detta gäller dock inte när Diskrimineringsombudsmannen för talan för en enskild enligt 2 §. Förlorar kunden kan domstolen alltså låta henne slippa dina kostnader, om hon hade skälig anledning att pröva saken. Ett nej utan skäl är det som ger en sådan anledning.

DO kan föra kundens talan, och får fråga ut dig först. 6 kap. 2 § första stycket: Diskrimineringsombudsmannen, eller en ideell förening som enligt sina stadgar har att ta till vara sina medlemmars intressen och som inte är en sådan arbetstagarorganisation som avses i tredje stycket, får som part föra talan för en enskild som medger det. 4 kap. 1 §: Diskrimineringsombudsmannen ska utöva tillsyn över att denna lag följs. Ombudsmannen ska i första hand försöka få dem som omfattas av lagen att frivilligt följa den. 4 kap. 3 § gör dig skyldig att på begäran lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan ha betydelse för tillsynen, ge tillträde till lokalerna och komma till överläggningar med ombudsmannen. 4 §: Den som inte rättar sig efter en begäran enligt 3 § får av Diskrimineringsombudsmannen föreläggas att vid vite fullgöra sin skyldighet. Ett beslut om vitesföreläggande får överklagas hos Nämnden mot diskriminering. Ett brev från DO är alltså inget man lägger åt sidan.

Straffa inte den som klagade. 2 kap. 19 § säger att den som påstås ha handlat i strid med bland annat 12 § inte får utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon anmält eller påtalat ett sådant handlande, medverkat i en utredning enligt lagen, eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier från den som påstås ha diskriminerat. Paragrafen talar om den som påstås ha handlat i strid med lagen, så förbudet gäller vare sig det första påståendet håller eller inte. Har kunden anmält dig och du därefter vägrar göra garantiarbetet, är vägran en egen sak med egen ersättning enligt 5 kap. 1 §.

Det lagen inte rör: annonsen, privatpersonen och den slutna kretsen. Propositionen: Hur en annons eller annat liknande meddelande utformas träffas däremot inte i sig av förbudet. Orden utanför privat- och familjelivet i 12 § undantar privatpersonen som säljer sin soffa, men propositionen sätter gränsen: Den som erbjuder varor eller tjänster till allmänheten vid mer än enstaka tillfällen eller som kan sägas bedriva en mer stadigvarande verksamhet kan inte åberopa undantagsregeln. Och till allmänheten betyder enligt propositionen att erbjudandet riktas till allmänheten i betydelsen en obestämd krets av personer. En firma med hemsida och telefonnummer erbjuder sig till en obestämd krets.

Lagen ändras, men inte i de här delarna. Författningsregistret hade den 4 november 2026 sjutton ändringsposter. Den senaste, lag (2025:736), rör 2 kap. 6 § om utbildning och träder i kraft den 1 juli 2028. Den senaste som rör en paragraf på den här sidan är lag (2024:242), som gav 1 kap. 5 § dess nuvarande lydelse den 1 juli 2025. 2 kap. 12 § är orörd sedan lag (2012:483). I riksdagen var propositionen Tid för undervisningsuppdraget (2025/26:196) från den 17 mars 2026 den nyaste som innehåller ett förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen. Det förslaget står i en bilaga med utredningens lagtext och gäller 2 kap. 7 § om utbildning. Regeringens egna tre lagförslag i propositionen gäller skollagen.

Tre rader i offerten, och en i svaret när du tackar nej. Samma prisgrund för alla: timpris, materialpåslag och resekostnad som gäller oavsett vem som frågar. Vem som utför jobbet, eftersom den som möter kunden åt dig räknas som du. Hur kunden når dig om hon behöver offerten uppläst eller i ett annat format. Och när du tackar nej: skälet, i en mening, samma dag. Ordet offert finns inte i diskrimineringslagen. Men det är offerten och svaret som två år senare visar att skälet var kalendern.

Byggd för hur just du offererar

Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.

Datumen i diskrimineringslagen

När reglerna kom, och hur länge ett nej kan prövas.

DL betyder diskrimineringslagen (2008:567), i kraft den 1 januari 2009 och ändrad sjutton gånger, senast genom lag (2025:736). Datumen är ikraftdagarna i författningsregistret. Exemplet på sidan utgår från att du tackade nej tisdagen den 15 juni 2027.

Vanliga frågor

Offert-motorn för fler yrken