Din kalkyl är bara hemlig om offerten säger det.

Lagen om företagshemligheter, paragraf för paragraf

En offert bär ofta mer än ett pris: en kalkyl, en ritning, en lösning du har tänkt ut på plats. Vad som händer när kunden skickar den vidare till en konkurrent avgörs av lagen (2018:558) om företagshemligheter, och svaret beror på tre saker: vad offerten innehåller, vem kunden är och vad du skrev om hemlighållandet. Nedan står reglerna paragraf för paragraf ur lagen i lydelse t.o.m. SFS 2025:1281, ur prop. 2017/18:200 som införde lagen, ur prop. 2024/25:208 som gjorde det straffbart att röja en teknisk företagshemlighet, och ur 19 kap. 3 § och 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för anbud till en kommun. Paragrafer utan lagnamn är lagen om företagshemligheter. Alla källor lästes den 5 oktober 2026, och författningsregistret kontrollerades samma dag: lagen har 2 ändringsposter, den senaste är SFS 2025:1281 som trädde i kraft den 1 januari 2026, och registret visar ingen upphävandepost.

Lagen gäller bara obehöriga angrepp. 1 §: Lagen innehåller bestämmelser om skadestånd, vitesförbud och straff vid obehöriga angrepp på företagshemligheter. 4 § upprepar det: Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter. Ett angrepp är enligt 3 § att någon utan innehavarens samtycke anskaffar, utnyttjar eller röjer hemligheten. Har du själv lämnat ut kalkylen utan förbehåll har du alltså gett samtycke till mer än du kanske tänkt.

En företagshemlighet måste uppfylla fyra villkor. 2 §: Med företagshemlighet avses information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse, som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget, som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla, och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren. Faller ett av villkoren faller skyddet. Ordet offert står noll gånger i lagen, och anbud likaså. Det är innehållet som avgör, inte vad dokumentet kallas.

Din kalkyl är ett affärsförhållande. Begreppet affärs- eller driftförhållanden är brett. Regeringen skrev 2018 att det tar sikte på information om affärshändelser av mer allmänt slag, såsom marknadsundersökningar, marknadsplanering, prissättningskalkyler och planer rörande reklamkampanjer. Timpriset du räknar med, påslaget på materialet och hur du fördelar ställtid är alltså den sortens information lagen kan skydda. Själva totalpriset kunden ser är svårare: det har kunden fått för att jämföra, och utan förbehåll är det inte hemligt för den som fått det.

Den gamla lagen krävde bara att du höll tyst. Före den 1 juli 2018 gällde lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Propositionen återger dess definition: sådan information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom eller henne i konkurrenshänseende. Den nya lagen lade till kravet på rimliga åtgärder, ur EU:s direktiv 2016/943. Att inte sprida något själv räckte förr. Det räcker inte i dag.

Att vara passiv räcker inte. Propositionen är tydlig: En innehavare som är helt passiv i fråga om skyddet för sina företagshemligheter kan inte anses ha vidtagit rimliga åtgärder enligt bestämmelsen. Och vidare: Att innehavaren själv avstår från att sprida informationen är inte tillräckligt. En offert som skickas utan ett ord om hur den får användas har alltså ett svagt skydd, hur mycket arbete som än ligger bakom siffrorna.

Det räcker inte att kunden borde förstå. Den vanligaste tanken är att det väl är självklart att en offert inte ska skickas till konkurrenten. Lagen köper inte det resonemanget. Propositionen: Inte heller är det tillräckligt att de som har tillgång till informationen, t.ex. anställda och parter som innehavaren står i affärsförbindelse med, redan utifrån informationens karaktär borde förstå att den är hemlig. Kravet på aktivitet sätts lågt för sådant som uppenbart är skyddsvärt och högre för sådant som inte ser hemligt ut. En kalkyl ser sällan hemlig ut för en privatperson.

En rad i offerten är en rimlig åtgärd. Hur mycket som krävs beror på omständigheterna, men propositionen säger vad som ofta räcker i en affärsförbindelse: innehavaren kan behöva göra klart för mottagaren vad han eller hon får och inte får göra med informationen. En rad som säger att kalkylen och ritningarna lämnas i förtroende, får användas för att pröva offerten och inte får lämnas till någon annan, är precis det. Den kostar ingenting och flyttar dig från passiv till aktiv.

Med en återkommande kund räcker det att säga det en gång. Propositionen: Vid långvariga affärsförhållanden bör det i många fall kunna godtas att innehavaren endast initialt gör klart vad som gäller i sekretesshänseende mellan parterna. Har du ett ramavtal med en bostadsrättsförening eller en förvaltare kan förbehållet alltså stå i avtalet en gång. Möter du kunden för första gången väger förbehållet i offerten tyngre, för då är det det enda som finns.

Offerten är en affärsförbindelse innan kunden har sagt ja. 6 §: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos en näringsidkare eller en forskningsinstitution som han eller hon i förtroende har fått del av i samband med en affärsförbindelse med näringsidkaren eller forskningsinstitutionen, ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet. Affärsförbindelsen kräver inget avtal. Propositionen 2018: Ofta består affärsförbindelsen i en avtalsrelation mellan näringsidkaren och den som har fått del av företagshemligheten. Det är dock inte ett krav att ett bindande avtal har ingåtts. Redan under ett förhandlingsskede kan mottagaren ha fått del av en företagshemlighet på ett sådant sätt att ett förtroendeförhållande får anses föreligga. Offerten är just ett förhandlingsskede.

Oaktsamhet räcker för skadestånd. Kunden behöver inte ha velat skada dig. 6 § gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper hemligheten. En inköpare som vidarebefordrar din kalkyl till tre andra firmor för att få ner priset har knappast gjort det av misstag, men även slarv omfattas. Ansvaret ligger dessutom på företaget: Det finns ett skadeståndsansvar för den som är part i en affärsförbindelse även om det är en anställd hos denne som har missbrukat förtroendet.

Privatkunden är det svaga fallet. Propositionen: Med parter i affärsförbindelser avses i första hand näringsidkare. En generalentreprenör, en fastighetsförvaltare eller en bostadsrättsförening som köper i sin verksamhet är den typiska motparten. Ordet konsument står noll gånger i lagen, och ordet kund likaså. Att en villaägare visar din offert för grannen eller för en annan hantverkare är därför svårt att angripa, och det är ännu svårare om offerten inte säger något om hemlighållande. Skydda det som verkligen är värt något genom att inte lägga det i offerten till en privatperson: ge priset, behåll kalkylen.

Skadeståndet ska inte göra stölden lönsam. 11 §: När storleken på skadeståndet enligt 5-10 §§ bestäms ska hänsyn tas även till intresset hos innehavaren av företagshemligheten av att den inte obehörigen angrips och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Propositionen återger utgångspunkten från 1988: skadeståndet inte får bli så lågt att det blir ekonomiskt lönsammare att obehörigen utnyttja någon annans företagshemlighet än att på ett legitimt sätt förvärva hemligheten. Om det är skäligt kan skadeståndet enligt samma paragraf sättas ned eller helt falla bort.

Det din montör har lärt sig är inte din hemlighet. 2 § andra stycket: Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått vid normal yrkesutövning är inte en företagshemlighet. Hur man lägger ett tätskikt, vilka leverantörer som levererar i tid och hur lång tid ett badrum tar följer med den som slutar. Det som kan vara skyddat är det dokumenterade: kalkylmallen, prislistan från grossisten, kundregistret.

När den anställde har slutat krävs synnerliga skäl. 7 §: En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han eller hon fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han eller hon insåg eller borde ha insett att den inte fick avslöjas ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet. Andra stycket: Om ett utnyttjande eller röjande har ägt rum sedan anställningen upphört gäller ansvaret enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl. Propositionen ger exemplet som når domstolarna: Ett exempel är att en f.d. anställd olovligen använder sig av den tidigare arbetsgivarens kundregister för att starta en konkurrerande verksamhet. Vill du ha ett starkare skydd efter anställningen behöver det stå i anställningsavtalet.

Sedan 1 januari 2026 kan ett röjande vara ett brott. Lagen (2025:1281) införde 26 a §. Propositionen sammanfattar: Propositionens förslag är att det ska vara straffbart även för den som har lovlig tillgång till en företagshemlighet, t.ex. genom sin anställning, att olovligen utnyttja eller röja företagshemligheten. Paragrafen gäller den som fått del av hemligheten till följd av anställning eller i samband med en affärsförbindelse med en näringsidkare, och straffet är böter eller fängelse i högst två år. Före 2026 gällde straffen bara den som olovligen skaffade sig tillgång, genom företagsspioneri i 26 §, och den som tog emot det som skaffats så, i 27 §. Den som fått offerten av dig kunde bara bli skadeståndsskyldig.

Straffet gäller bara tekniska hemligheter, inte priset. 26 a § första stycket 1 kräver information som är ägnad att användas i produktionen av en vara, utförandet av en tjänst eller utvecklingen av en vara eller tjänst (teknisk företagshemlighet). Propositionen drar gränsen uttryckligen: En företagshemlighet som avser information som endast ger upplysningar om innehavarens affärsmässiga förhållanden, som exempelvis priskalkyler, marknadsundersökningar och kundlistor, är inte sådan företagshemlig information som omfattas av bestämmelsen. Kalkylen är alltså skyddad med skadestånd, men den som röjer den begår inget brott.

Ritningen och lösningen kan vara tekniska. Propositionen räknar upp: En teknisk företagshemlighet kan exempelvis vara ritningar, recept, källkoder, datorprogram, algoritmer, AI, forskningsresultat eller forskningsunderlag, tekniska förebilder eller andra modeller samt annan teknisk information om uppfinningar, produkter eller tjänster. Och: Informationen behöver inte vara avancerad eller värdefull för att omfattas av bestämmelsen. En egen detaljlösning för en genomföring, ett egenutvecklat sätt att torka ut en grund eller en ritning du har gjort åt en företagskund kan alltså falla under 26 a §, om den i övrigt uppfyller kraven i 2 §.

Även för brottet räcker förhandlingen. Prop. 2024/25:208 säger att uttrycket affärsförbindelse har samma innebörd i 26 a § som i 6 §: Det måste inte finnas något bindande avtal mellan parterna för att det ska vara fråga om en affärsförbindelse. För brottet krävs uppsåt, men kravet är lågt: Det är tillräckligt med likgiltighetsuppsåt. Och straffansvaret träffar personen som röjer, inte företaget. Skadeståndet träffar företaget.

Ringa fall är straffria. 26 a § fjärde stycket: I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om gärningen begåtts efter att en anställning har upphört. Grovt brott ger fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Den skalan är inte ny: den stod för grovt företagsspioneri redan i 2018 års lag, och lagen (2025:1281) skrev bara om meningen i 26 §. Försök och förberedelse är straffbara enligt 26 b §.

Ett brott ger ett större skadestånd. 5 §: Den som gör sig skyldig till brott enligt 26, 26 a eller 27 § ska ersätta den skada som uppkommer genom brottet eller genom att företagshemligheten på något annat sätt utnyttjas eller röjs. Ansvaret omfattar alltså också skadan av vad andra gör med hemligheten i senare led, inte bara den egna gärningen. Det är skillnaden mot 6 §, som bara gäller skadan genom förfarandet.

Missförhållanden får avslöjas. 4 § andra stycket: Som ett obehörigt angrepp anses aldrig att någon angriper en företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en myndighet eller ett annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott med fängelse i straffskalan, eller kan anses utgöra något annat missförhållande och offentliggörandet eller avslöjandet sker till skydd för allmänintresset. En kalkyl som visar fusk med arbetsmiljön eller skatten är alltså inte skyddad mot en anmälan.

Domstolen kan stoppa användningen med vite. 12 §: Rätten får vid vite förbjuda den som har angripit en företagshemlighet att fortsätta angripa företagshemligheten. Enligt 14 § kan förbudet beslutas redan innan målet är avgjort, om det finns sannolika skäl för att en företagshemlighet har angripits och det skäligen kan befaras att motparten genom att fortsätta angreppet förringar värdet av företagshemligheten. Enligt 17 § kan rätten besluta att handlingar som innefattar hemligheten ska lämnas tillbaka till dig.

Fem år bakåt för skadan, fem år från kännedom för förbudet. 24 §: En talan om skadestånd enligt denna lag får endast avse skada som har uppkommit under de fem senaste åren innan talan väcktes. För förbud gäller en annan klocka: talan ska väckas inom fem år från det att innehavaren fått kännedom eller borde ha fått kännedom om det angrepp eller nära förestående angrepp på en företagshemlighet som talan grundas på. Spara offerten med förbehållet, för det är beviset på den rimliga åtgärden.

Anbudet till kommunen är hemligt till tilldelningen. 19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen: i ett ärende om upphandling får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, en region eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts. Fram till dess kan ingen konkurrent få ut ditt pris.

Efter tilldelningen krävs en särskild anledning. Den paragraf som skyddar en leverantörs affärsförhållanden hos en myndighet är 31 kap. 16 §. Sekretessen gäller bara om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Det är ett rakt skaderekvisit: utgångspunkten är att uppgiften är offentlig. För avtalsvillkoren finns ett tak: Beträffande en handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts. Skriv i anbudet vilka delar du vill ha skyddade och varför, för det är din särskilda anledning.

Lagen är kort och nästan orörd. Lagen har 31 paragrafer, 28 numrerade och tre med bokstav, alla tre från 2026. Registret visar 2 ändringsposter, och 23 av de 31 paragraferna står kvar i 2018 års lydelse, bland dem 2 § om vad som är en företagshemlighet och 6 § om affärsförbindelser. Ordet ska står 29 gånger och skall ingen gång. Ordet affärsförbindelse står två gånger: i 6 § om skadestånd och i 26 a § om straff.

Sex rader i offerten när den bär något värt att skydda. Skriv att kalkylen, ritningarna och de tekniska lösningarna lämnas i förtroende och bara får användas för att pröva offerten. Skriv att offerten inte får lämnas till någon annan utan ditt samtycke. Skilj priset kunden behöver från kalkylen bakom det, och skicka bara kalkylen till den som behöver den. Märk ritningar och detaljlösningar med ditt namn och datum. Skriv i ett anbud till en kommun vilka uppgifter du vill ha sekretess för och vilken skada ett röjande skulle orsaka. Och spara offerten, för förbehållet är beviset på att du gjorde det lagen kräver.

Byggd för hur just du offererar

Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.

Företagskund eller privatkund, sex frågor

Mittkolumnen gäller en kund som köper i sin verksamhet, högerkolumnen en privatperson som köper till sitt hem.

Ett anbud till en kommun följer offentlighets- och sekretesslagen: hemligt till tilldelningen enligt 19 kap. 3 §, sedan offentligt om det inte finns särskild anledning enligt 31 kap. 16 §.

Vanliga frågor

Offert-motorn för fler yrken