Till kommunen är din offert ett anbud. Lagen säger vad det ska innehålla.

Lagen om offentlig upphandling, paragraf för paragraf

När kunden är en kommun, en region eller ett kommunalt bolag är offerten inte längre en offert. Lagen kallar den ett anbud, och den bestämmer hur kunden får fråga, hur länge den måste vänta och vad du kan göra när du förlorar. Nedan står reglerna paragraf för paragraf ur lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU, i lydelse t.o.m. SFS 2026:880, och ur tillkännagivandet (2026:245) om tröskelvärden. Paragrafer utan lagnamn är LOU. Alla källor lästes den 26 september 2026, och författningsregistret kontrollerades samma dag: lagen har ändrats 18 gånger, senast genom SFS 2026:880, som trädde i kraft den 1 juli 2026.

Ordet offert står inte en enda gång i lagen. Ordet anbud står överallt. I LOU står ord som börjar på anbud 387 gånger. Ordet offert står noll gånger. Det är ingen petitess. När en kommun ber dig om ett pris är det ett anbud i lagens mening, även när det sker med ett mejl och ett telefonsamtal. 19 a kap. 10 § talar om de leverantörer som har lämnat anbud i direktupphandlingen. Lagen säger också vad den gäller, i 1 kap. 2 §: Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Ett renoverat omklädningsrum, en ny ventilation i skolan eller en målad förskola är alltså upphandling, och din offert är ett anbud i den.

Kunden behöver inte vara ett kommunkontor. Lagen räknar bredare. 1 kap. 22 §: Med upphandlande myndighet avses en statlig eller kommunal myndighet. Andra stycket jämställer bland annat ett offentligt styrt organ enligt 18 §, alltså en juridisk person som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och som till exempel till största delen finansieras av en kommun eller har en styrelse där kommunen utsett mer än halva antalet ledamöter. Ett kommunalt bolag kan alltså vara en upphandlande myndighet. Om just det bolaget är det avgörs av de villkoren, inte av namnet. Står det direktupphandling eller LOU i förfrågan har kunden själv svarat på frågan. Och 1 kap. 16 § säger vem du är: Med leverantör avses den som på marknaden tillhandahåller varor eller tjänster eller utför byggentreprenader.

Under 700 000 kronor får kunden fråga dig direkt, utan annons. 19 a kap. 1 §: Med direktupphandling avses ett förfarande för tilldelning av kontrakt eller ingående av ramavtal utan krav på att den upphandlande myndigheten först ska informera om sin avsikt att upphandla genom en annons om anbudsinfordran. 2 §: Direktupphandling får användas om värdet av upphandlingen beräknas understiga 700 000 kronor. Beloppet står i lagen som ett fast belopp i kronor. Första meningen skiljer inte på varor, tjänster och byggentreprenader, så gränsen är densamma för ett takbyte, en städtjänst och en leverans av möbler. Bara de sociala och andra särskilda tjänsterna i bilaga 2 har en egen gräns i paragrafens andra mening. Ett jobb under gränsen kan alltså börja med ett mejl från kunden och sluta med ett avtal, utan att någon annons publicerats.

Värdet räknas utan moms, och optionerna räknas som om de utnyttjats. Vid direktupphandling gäller enligt 19 a kap. 1 § andra stycket även 5 kap., som styr hur värdet räknas. 5 kap. 3 § säger: Värdet ska bestämmas exklusive mervärdesskatt. Samma paragraf: När värdet bestäms ska options- och förlängningsklausuler som anges i något av upphandlingsdokumenten inbegripas som om de hade utnyttjats. Ett jobb på 600 000 kronor med en option på ytterligare 150 000 kronor är alltså värt 750 000 kronor, och då räcker inte direktupphandlingen. Och 5 kap. 7 a §: En upphandling får inte delas upp i avsikt att kringgå bestämmelserna i 19 kap. Att dela jobbet i två fakturor för att hamna under gränsen är kundens förbud, men det är ditt kontrakt som kan förklaras ogiltigt.

Lagen säger inte hur många offerter kunden ska ta in. Kundens egna riktlinjer gör det. 19 a kap. 15 §: En upphandlande myndighet ska besluta om riktlinjer för direktupphandling. Lagen själv anger inget antal leverantörer som ska tillfrågas. 19 a kap. 10 § räknar tvärtom med att det ibland är en enda, eftersom plikten att underrätta gäller en myndighet som har begärt in anbud från fler än en leverantör. Hur många offerter just din kommun tar in, och från vilket belopp, står alltså i kommunens riktlinjer. 8 § ställer grundkravet: myndigheten ska behandla leverantörer lika och genomföra upphandlingen på ett öppet sätt. Den som vill in hos en kommun gör klokt i att läsa riktlinjerna, för det är där sådana gränser står, om kommunen har bestämt några.

Förlorar du en direktupphandling får du veta det skriftligt, men kunden behöver inte vänta. 19 a kap. 10 §: En upphandlande myndighet som har begärt in anbud från fler än en leverantör ska snarast möjligt underrätta de leverantörer som har lämnat anbud i direktupphandlingen om sitt beslut att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal. Underrättelsen ska vara skriftlig. Andra stycket är det som skiljer sig från en annonserad upphandling: Underrättelsen utlöser inte någon avtalsspärr enligt 20 kap. 1 §. Kommunen får alltså skriva avtal med vinnaren samma dag, om den inte har annonserat sin avsikt enligt 19 a kap. 9 §, för då gäller tio dagars spärr enligt 20 kap. 3 §. Och 20 kap. 6 § andra stycket: En upphandling får inte överprövas efter det att avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör. Beskedet kommer, men det kommer ofta när saken redan är avgjord.

Över 100 000 kronor ska kunden dokumentera, och handlingarna sparas i fyra år. 19 a kap. 11 §: En upphandlande myndighet ska löpande dokumentera genomförandet av en direktupphandling om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att myndigheten ska kunna motivera sina beslut under upphandlingens samtliga skeden. 12 § gäller en myndighet som inte omfattas av arkivlagen: anbuden ska bevaras minst fyra år från den dag då kontraktet tilldelades. Ditt anbud blir alltså en handling hos kunden som ska kunna förklara varför den valde som den gjorde. Ett anbud som svarar på varje fråga i förfrågan, med pris, omfattning och tider i klartext, är lättare att välja och lättare att motivera.

Under 700 000 kronor behöver kunden inte ens berätta vem som vann. 19 a kap. 13 § kräver en efterannons senast 30 dagar efter att avtalet ingicks. Tredje stycket gör undantaget: Myndigheten behöver inte efterannonsera vid tilldelning av kontrakt som görs med stöd av ett ramavtal eller när upphandlingens värde understiger 700 000 kronor. Beloppet 700 000 kronor står alltså två gånger i lagen, en gång som gräns för direktupphandlingen och en gång som gräns för efterannonsen. En direktupphandling under gränsen kan därmed ske helt utan annons, före och efter. Den enda vägen att se den är att fråga kunden eller begära ut handlingarna.

Från 700 000 kronor måste kunden annonsera, i en databas som staten registrerat. 1 kap. 4 § tredje stycket: understiger värdet tröskelvärdet ska den genomföras med tillämpning av 19 kap. eller 19 a kap. Och 19 kap. 6 §: En anbudsinfordran ska göras genom en annons om upphandling eller en förhandsannons. 8 § säger var: Annonser enligt detta kapitel ska publiceras i en annonsdatabas som är registrerad enligt lagen (2019:668) om upphandlingsstatistik. Det är där jobben mellan 700 000 kronor och tröskelvärdet syns. 10 § ger dig rätt till fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten från den dag då annonsen publicerades. En firma som aldrig tittar i databaserna ser aldrig de jobben.

Förfrågan ska säga exakt vad som krävs och hur anbuden jämförs. 19 kap. 9 § räknar upp vad upphandlingsdokumenten ska innehålla, bland annat vilka minimikrav som ett anbud ska uppfylla och vilka tilldelningskriterier som ska användas och deras viktning eller prioritetsordning. Det är din checklista. Varje minimikrav ska ha ett svar i anbudet, och varje tilldelningskriterium är en plats där anbudet kan vinna poäng. 11 § ger dig skälig tid: Anbudssökande och anbudsgivare ska ges skälig tid att komma in med anbudsansökningar eller anbud. Lagen anger inget antal dagar under tröskelvärdet. Det är förfrågan som gör det, och det datumet är lika hårt som om det stod i lagen.

Frågor ska ställas i god tid. Svaren kommer senast sex dagar före sista dagen. 19 kap. 13 §: En upphandlande myndighet ska på begäran av en leverantör lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten senast sex dagar före angiven sista dag för anbud, förutsatt att upplysningarna har begärts i god tid. Tredje stycket kräver att svaren lämnas skriftligen på ett sådant sätt att alla leverantörer som deltar eller önskar delta i upphandlingen kan få del av dem. Din fråga blir alltså allas svar. 14 § ger en säkerhetsventil: kommer svaren inte i tid, eller görs väsentliga ändringar i dokumenten, ska tiden för att komma in med anbud förlängas.

Förfarandet är skriftligt. Det du säger i telefon ska kunden skriva ner. 19 kap. 12 §: Förfarandet vid en upphandling är skriftligt. Muntlig kommunikation får användas som ett komplement om den upphandlande myndigheten bedömer att det är lämpligt. Om muntlig kommunikation används ska myndigheten dokumentera alla muntligt lämnade uppgifter som är av betydelse för upphandlingen. Ett löfte i telefonen som inte står i anbudet finns alltså inte, och en muntlig upplysning från kunden ska finnas dokumenterad hos kunden. Det är skälet till att anbudet ska bära allt: pris, omfattning, tider, förbehåll och vad som inte ingår. Du kan prata in det, men det som lämnas ska vara skrivet.

Kunden får be dig rätta fel, men då får alla andra samma chans. 19 kap. 15 § tillåter en dialog i en pågående upphandling, och den får omfatta rättelser av fel samt förtydliganden och kompletteringar av anbudet. Villkoret står i samma stycke: Om myndigheten tillåter en leverantör att rätta, förtydliga eller komplettera ska övriga leverantörer ges motsvarande möjlighet. 16 § går längre än lagen gör över tröskelvärdet. Myndigheten får förhandla med en leverantör om alla aspekter av upphandlingsdokumenten, förutom minimikrav och tilldelningskriterier, och om alla aspekter av anbudet. Över tröskelvärdet får myndigheten förhandla bara i de förfaranden som 6 kap. räknar upp och på de villkor som står där. Under tröskelvärdet kan alltså ditt pris och dina villkor förhandlas. Minimikraven kan det inte.

Ett för lågt pris kan kastas. Under tröskelvärdet får kunden, över det ska den. 19 kap. 18 §: En upphandlande myndighet får förkasta ett anbud om den finner att anbudet är onormalt lågt. Anbudet får dock förkastas först sedan myndigheten begärt en förklaring och inte fått tillfredsställande svar. Över tröskelvärdet är ordet ett annat. 16 kap. 7 §: Myndigheten ska förkasta anbudet om leverantören inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset eller kostnaden. Får, i 19 kap., blir ska, i 16 kap. Ett anbud som är räknat, med timmar, material och påslag synliga för dig själv, går att förklara när frågan kommer. Ett pris som är satt på känn går det inte.

Två små firmor kan lämna anbud tillsammans, och en kan låna den andras kapacitet. 19 kap. 4 §: En grupp av leverantörer får delta i en upphandling. Myndigheten får inte kräva en viss juridisk form för att gruppen ska få lämna anbud, bara när gruppen blivit tilldelad kontraktet och det krävs för att det ska kunna fullgöras. 1 kap. 16 § andra stycket: Med leverantör avses också grupper av leverantörer. 5 §: En leverantör får när det gäller ett visst kontrakt vid behov åberopa ett annat företags kapacitet. Leverantören ska i sådant fall visa att den kommer att förfoga över nödvändiga resurser när kontraktet ska fullgöras. En målare och en snickare som tillsammans klarar ett skoljobb kan alltså vara en leverantör. Hur resurserna ska visas säger lagen inte. Ett skriftligt åtagande från partnern, bifogat anbudet, är det enklaste beviset.

Skatteskulder kan stänga dig ute. En betalningsplan öppnar igen. Över tröskelvärdet kräver 13 kap. 2 § att en leverantör utesluts om myndigheten får kännedom om att leverantören inte har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter och detta har fastställts genom ett bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som har fått laga kraft. 5 § tredje stycket ger vägen tillbaka: den som har betalat, inklusive ränta och sanktionsavgifter, eller ingått en bindande överenskommelse om betalning eller motsvarande ska inte uteslutas enligt 2 §. Under tröskelvärdet hänvisar 19 kap. 17 § till samma grunder i 13 kap. 1-3 §§, men där får kunden utesluta, och den ska först låta dig yttra dig. Över tröskelvärdet är en bindande avbetalningsplan alltså mer än ett sätt att betala. Den är skillnaden mellan att vara med och att uteslutas.

Gamla misstag har ett bäst-före-datum. Tre år för fel i yrket, fem år för domar. Ordet preskription står inte i LOU, men över tröskelvärdet finns tidsgränserna. 13 kap. 3 a §: En upphandlande myndighet får inte låta en händelse som inträffade för mer än tre år sedan ligga till grund för ett beslut om uteslutning av en leverantör enligt 3 §. 3 § gäller bland annat allvarliga fel i yrkesutövningen och allvarliga brister i ett tidigare offentligt kontrakt. 1 a § gäller brottsdomar: En upphandlande myndighet får inte låta en dom som meddelades för mer än fem år sedan ligga till grund för ett beslut om uteslutning av en leverantör enligt 1 §. Båda paragraferna kom genom lag (2022:778) och gäller upphandlingar som påbörjats från den 1 juli 2022.

Sedan den 1 juli 2026 ska kunden hämta intygen själv, om den kan. Lag (2026:880) lade till 19 kap. 17 a §: Vid kontroll av om det enligt 17 § finns grund för att utesluta en leverantör från att delta i en upphandling får en upphandlande myndighet inte begära att leverantören lämnar handlingar eller intyg om myndigheten själv har möjlighet att kostnadsfritt med elektroniska medel få tillgång till motsvarande information genom en funktion för samordnad registerkontroll. Villkoret i paragrafen är att myndigheten har den möjligheten. Har den det får den inte skicka dig efter papper. Samma lag lade till tystnadsplikt för uppgifter ur belastningsregistret, i 4 kap. 20 § och 19 kap. 3 a §, och regler om behandling av personuppgifter om lagöverträdelser.

Förlorar du en annonserad upphandling har kunden minst tio dagars spärr. 19 kap. 19 § kräver att du underrättas om tilldelningsbeslutet: Underrättelsen ska vara skriftlig och innehålla skälen för beslutet och en uppgift om den period under vilken avtal enligt 20 kap. 1 § inte får ingås (avtalsspärr). 20 kap. 1 § sätter spärren: skickas underrättelsen med ett elektroniskt medel får den upphandlande myndigheten inte ingå avtal (avtalsspärr) förrän 10 dagar har gått från det att underrättelsen skickades. Skickas den på annat sätt får avtal inte ingås förrän 15 dagar har gått från utskickandet. 19 kap. 20 § ger dig rätt att fråga varför: Upplysningarna ska lämnas snarast möjligt och senast inom 15 dagar från det att en skriftlig begäran kom in till myndigheten.

Överprövningen måste vara inne innan spärren går ut. Sedan är dörren stängd. 20 kap. 4 §: Efter ansökan av en leverantör som anser sig ha lidit eller kunna komma att lida skada får allmän förvaltningsdomstol överpröva en upphandling. 5 § säger vilken: den förvaltningsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist. 11 §: En ansökan om överprövning av en upphandling ska ha kommit in till förvaltningsrätten före utgången av en sådan avtalsspärr som avses i 1 eller 3 §. Och 5 b § sätter en andra gräns: en omständighet som åberopas senare än tre veckor från den dag då ansökan om överprövning kom in till förvaltningsrätten får beaktas bara om du gör sannolikt att du inte kunnat åberopa den tidigare. Allt bör alltså med från början.

Skrev kunden avtal fast den inte fick direktupphandla kan avtalet bli ogiltigt. 20 kap. 13 a § 1: rätten ska besluta att ett avtal är ogiltigt om det har slutits utan föregående annonsering enligt 19 kap. 6 § när direktupphandling enligt 19 a kap. inte har fått användas. Det är vad som kan hända när ett jobb på 900 000 kronor gick direkt till en firma utan annons, utan att något av undantagen i 19 a kap. 3-6 §§ gällde. 17 § ger fristen: ansökan ska ha kommit in inom sex månader från den dag då avtalet slöts, eller inom 30 dagar efter en efterannons eller en skriftlig underrättelse om att avtalet slutits. 14 § ger kunden en sista utväg: avtalet får bestå om det motiveras av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Som vinnare av ett sådant avtal bär du alltså risken för kundens misstag.

Sedan den 1 juli 2025 räcker det att felet försämrade din chans. 20 kap. 20 §: En upphandlande myndighet som inte har följt bestämmelserna i denna lag eller unionsrättsliga bestämmelser om upphandling ska ersätta den skada som därigenom har uppkommit för en leverantör. Andra stycket gäller anbudskostnaden: ersättningen gäller om åsidosättandet av bestämmelserna har försämrat leverantörens möjligheter att tilldelas kontraktet. Före lag (2025:360) krävdes att åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat leverantörens möjligheter att tilldelas kontraktet. Ordet menligt är borta, och unionsrätten är med. 21 §: talan ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den dag då leverantören fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om att ett avtal har slutits. Om talan inte väcks i tid, är rätten till skadestånd förlorad.

Över tröskelvärdet vinner det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, inte det billigaste. 16 kap. 1 §: En upphandlande myndighet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten. Det avgörs på en av tre grunder: bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, kostnad eller pris. 14 kap. 4 § skyddar den lilla firman: ett krav på minsta omsättning får inte bestämmas till ett belopp som är mer än två gånger så högt som det uppskattade värdet av upphandlingen, om inte särskilda skäl finns och anges. Tröskelvärdet för byggentreprenad är enligt tillkännagivandet (2026:245) 5 404 000 euro, i kronor 61 340 804. För varor och tjänster till en kommun är det 216 000 euro, 2 451 816 kronor. Tillkännagivandet gäller från den 17 mars 2026.

Över tröskelvärdet ska kunden, när det behövs, kräva kollektivavtalets lägstanivåer. Under det står bara ett bör. 17 kap. 2 §: myndigheten ska, om det är behövligt, kräva att leverantören fullgör kontraktet enligt villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras. 3 § säger nivån: enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Kravet gäller även underleverantörer. 17 kap. gäller bara över tröskelvärdet, eftersom 19 kap. 1 § räknar upp vad som gäller under det: Vid upphandling enligt detta kapitel gäller även bestämmelserna i 1-3 kap., 5 kap., 20 och 21 kap. Under tröskelvärdet säger 19 kap. 3 § bara att myndigheten bör beakta arbetsrättsliga hänsyn.

Ändringar utan ny upphandling har gränser. För byggentreprenad är en av dem 15 procent. Över tröskelvärdet reglerar 17 kap. hur kontraktet får ändras utan ny upphandling, och 8 § räknar upp vägarna i 9-14 §§. En av dem är en ändrings- eller optionsklausul som redan stod i upphandlingsdokumenten, enligt 10 §. 9 §: en ändring av mindre värde är tillåten om kontraktets övergripande karaktär inte ändras och ändringen är lägre än både tröskelvärdet och 15 procent av kontraktets eller ramavtalets värde, om det är fråga om upphandling av byggentreprenad. För varor och tjänster är gränsen 10 procent, och flera ändringar räknas ihop. 11 § tillåter kompletterande beställningar om beställningen inte innebär att värdet av kontraktet ökar med mer än 50 procent, och bara när leverantören av ekonomiska eller tekniska skäl inte kan bytas. Vid en byggentreprenad ska kunden enligt 7 § kräva att du före start anger namn på och kontaktuppgifter för de underleverantörer som anlitas och för underleverantörernas legala ställföreträdare.

Lagen är ung, men den har ändrats ofta. LOU trädde i kraft den 1 januari 2017 och upphävde lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Författningsregistret räknar 18 ändringar. Lag (2021:1110), i kraft den 1 februari 2022, skrev ett nytt 19 kap. och ett nytt 19 a kap. om direktupphandling. Den senaste är lag (2026:880) den 1 juli 2026. Ordet skall står inte en enda gång i lagen. Ordet konsument står inte heller i den, och inte ordet fängelse. Sanktionen som drabbar kunden är upphandlingsskadeavgiften i 21 kap. Sanktionen som drabbar dig är att kontraktet kan förklaras ogiltigt och att ett anbud som missar ett minimikrav står utanför.

Sju rader i anbudet gör LOU till ett säljargument. Ett svar på varje minimikrav, eftersom 19 kap. 9 § gör dem till villkoret för att vara med. Priset exklusive moms och med optionerna utskrivna, eftersom 5 kap. 3 § räknar värdet så. Hur priset är uppbyggt, eftersom 19 kap. 18 § låter kunden kasta ett onormalt lågt anbud. Vilka underleverantörer som anlitas, eftersom kunden vid en byggentreprenad över tröskelvärdet ska kräva dem enligt 17 kap. 7 §. Att skatter och avgifter är betalda, eftersom 13 kap. 2 § annars kan stänga dig ute. Vad som ingår och inte ingår, eftersom förfarandet enligt 19 kap. 12 § är skriftligt. Och sista dag för frågor, eftersom 13 § ger svar senast sex dagar före sista dag för anbud.

Byggd för hur just du offererar

Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.

Nio rader, och vad lagen säger om dem

Vänsterkolumnen är raden som bör stå i ett anbud till en kommun, mittkolumnen lagrummet som avgör saken, högerkolumnen följden om raden saknas. Lagrum utan lagnamn är lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Notera rad två. 700 000 kronor räknas exklusive moms och med optionerna, så ett jobb som ser litet ut på fakturan kan ligga över gränsen för direktupphandling.

Vanliga frågor

Offert-motorn för fler yrken