Prata in jobbet, så står det i offerten vem som håller tillståndet och vad som tas med till platsen.
Gasolflaskan till tätskiktet, lacknaftan i målarbilen, dieseln till grävaren och patronerna till spikpistolen är alla varor i lagens mening, och sprängämnet till bergschaktet är det från första grammet. Nedan står reglerna paragraf för paragraf ur lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor i lydelse t.o.m. SFS 2026:1584, ur förordningen (2010:1075), ur ordningslagen (1993:1617) och ur de föreskrifter som sätter litergränserna och anmälningsfristen: MSBFS 2010:4, MSBFS 2013:3, MSBFS 2025:5 och MCFFS 2026:4. Paragrafer utan lagnamn är lagen om brandfarliga och explosiva varor. Alla källor lästes den 2 oktober 2026, och författningsregistret kontrollerades samma dag: lagen har nitton ändringsposter, tio av dem beslutade 2023 eller senare, den senaste är SFS 2026:1584 som träder i kraft den 1 januari 2027, och registret visar ingen upphävandepost.
| Det du har med dig | Vad det är i lagens mening | Var gränsen för tillstånd går |
|---|---|---|
| Gasolflaskor till tätskikt, lödning eller värmare | Brandfarlig gas (3 § 1) | 250 liter inomhus, 1 000 liter utomhus (MSBFS 2013:3 2 kap. 3 §) |
| Lacknafta, aceton, bensin, förtunning | Brandfarlig vätska med flampunkt högst 60 °C | 500 liter inomhus, 3 000 liter utomhus (MSBFS 2013:3 2 kap. 3 §) |
| Diesel till maskinerna | Räknas som vätska med flampunkt över 60 °C (MSBFS 2013:3 1 kap. 6 §) | 10 000 liter inomhus, 50 000 liter utomhus. Bränslet i tankarna räknas inte |
| Sprayburkar med lim, färg eller fogskum | Brandfarlig aerosol | 500 liter inomhus, 3 000 liter utomhus (MSBFS 2013:3 2 kap. 3 §) |
| Patroner till spikpistol eller bultpistol | Explosiv vara, pyroteknisk artikel i kategori P1 | Användning utan tillstånd, förvaring av högst 1 kg (MCFFS 2026:4 bilaga 1) |
| Sprängämne, sprängkapslar, detonerande stubin | Explosiv vara (4 §) | Tillstånd från första grammet (16 § första stycket) |
Lagen gäller allt du kan göra med varan, inte bara att du äger den. 1 § första stycket: Denna lag gäller hantering, överföring, import och export av brandfarliga och explosiva varor och sådana förberedande och efterföljande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken och till konsekvenserna av en brand eller en explosion. Och 5 § 1 räknar upp vad hantering är: tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, återvinning, destruktion, saluförande, underhåll, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Propositionen bakom lagen, prop. 2009/10:203, säger det rakt ut: Begreppet hantering har en vid innebörd och omfattar till exempel även användning och innehav. Avsikten är att allt som går att göra med en brandfarlig eller explosiv vara ska omfattas av begreppet. Gasolflaskan som står i förrådet över vintern hanteras alltså lika mycket som den som brinner på taket.
Brandfarlig vätska är allt med flampunkt upp till 100 grader. 3 § delar in de brandfarliga varorna i tre slag: Till brandfarliga varor hänförs i denna lag 1. brandfarliga gaser, 2. brandfarliga vätskor, och 3. brandreaktiva varor. Vad som är vad står inte i lagen utan i MSBFS 2010:4. Där säger 2 kap. 1 §: Brandfarliga gaser är gaser eller gasblandningar som kan antändas i luft vid en temperatur av 20 °C och ett atmosfärstryck på 101,3 kPa. Och 2 kap. 2 §: Brandfarliga vätskor är vätskor som har en flampunkt som inte överstiger 100 °C. Diesel har flampunkt över 55 grader och är därför en brandfarlig vätska i lagens mening, fast den inte går att tända med en tändsticka.
Tillstånd: alltid för explosiva varor, vid yrkesmässig hantering eller större mängd för brandfarliga. 16 § första stycket: Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva varor och den som yrkesmässigt eller i större mängd hanterar brandfarliga varor ska ha tillstånd till det. Läs orden en gång till. För explosiva varor finns ingen mängd och inget yrkeskrav i lagen: den som hanterar dem ska ha tillstånd. För brandfarliga varor är huvudregeln att all yrkesmässig hantering kräver tillstånd. Att hantverkaren ändå får ha gasol i bilen beror på undantag som myndigheten har meddelat med stöd av 36 § 15, och de står i MSBFS 2013:3.
Regeringen valde ordet yrkesmässigt för att ingen ska behöva bedöma risken själv. Utredningen bakom 2010 års lag ville ta bort yrkeskravet och i stället knyta tillståndet till risken i det enskilda fallet. Propositionen sa nej: Emellertid menar regeringen att det för en enskild person, och kanske till och med för ett företag, blir mycket svårt att bedöma, om sådan ökad risk föreligger eller ej vid hanteringen i det enskilda fallet. Därför är gränsen en siffra i en föreskrift och inte en bedömning på plats.
Gränserna för firman utan kunder i lokalen: 250 liter gas och 500 liter vätska inomhus. MSBFS 2013:3 2 kap. 3 §: Hantering av brandfarliga gaser och vätskor i yrkesmässig icke publik verksamhet som inte överskrider någon av följande mängder ska vara undantagen från tillståndsplikt. Inomhus 1. 250 liter brandfarliga gaser, 2. 500 liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler, 3. 500 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C, och 4. 10 000 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60 °C. Utomhus eller i öppen byggnad 1. 1 000 liter brandfarliga gaser, 2. 3 000 liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler, 3. 3 000 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C, och 4. 50 000 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60 °C. Ordet är någon av: den som ligger under varje gräns för sig slipper tillstånd, den som spräcker en enda behöver det. Föreskriften trädde i kraft den 1 oktober 2013 och gränserna har inte ändrats sedan dess. Den enda ändringen, MSBFS 2023:1 i kraft den 15 maj 2023, lade till ett undantag för gas till installerade anordningar i fordon.
Liter gas betyder flaskans volym, inte gasens vikt. MSBFS 2013:3 1 kap. 5 §: Vid mängdangivelser i denna författning avses den största volym brandfarliga gaser eller vätskor som hanteras vid något tillfälle. För brandfarliga gaser avses behållares och rörledningars volym. Gränsen på 250 liter inomhus räknas alltså på flaskornas sammanlagda volym, inte på kilo gasol, och en flaska räknas lika mycket tom som full. Och det är den största mängden vid något tillfälle som räknas, alltså den dag leveransen kommer, inte ett genomsnitt över året.
Diesel räknas som den snällare klassen, och bränslet i tanken räknas inte alls. MSBFS 2013:3 1 kap. 6 §: Gasoljor, diesel och lätta eldningsoljor med flampunkt 55 °C eller högre omfattas av samma undantag som brandfarliga vätskor med flampunkt över 60 °C i dessa föreskrifter. Dieseln i depån får alltså vara 10 000 liter inomhus innan tillstånd behövs. Dessutom undantar 2 kap. 1 § 1 Brandfarliga gaser och vätskor i fordons bränslesystem helt, och myndigheten skriver på sin sida om tillstånd att bränslen i maskiners och redskaps bränsletankar inte tas med när den tillståndspliktiga mängden räknas. Det som räknas är dunkarna och tanken på släpet, inte det som redan sitter i grävaren.
Köldmediet i värmepumpen är också en brandfarlig gas, med egen gräns. Propan, R290, är en brandfarlig gas, och MSBFS 2013:3 2 kap. 1 § 2 undantar Brandfarliga gaser eller vätskor som används som köldmedium i ett eller flera sammankopplade enhetsaggregat, om köldmediets totala vikt är mindre än 30 kg. Här räknas alltså vikt, inte volym, och gränsen gäller aggregaten tillsammans. Punkt 4 i samma paragraf undantar Brandfarliga gaser och vätskor i behållare med en volym på högst 50 ml, så tändaren och provflaskan räknas aldrig.
Släpper du in kunder i lokalen krymper gränsen till 2 liter gas. MSBFS 2013:3 1 kap. 3 § definierar publik verksamhet som Hantering i verksamhet dit allmänheten har tillträde. För den gäller 2 kap. 2 § i stället: 1. 2 liter brandfarliga gaser där någon del av hanteringen sker inomhus, 2. 60 liter brandfarliga gaser där ingen del av hanteringen sker inomhus, 3. 100 liter extremt brandfarliga eller brandfarliga aerosoler, 4. 100 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C, och 5. 10 000 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60 °C. En butik med verkstad bakom, där kunden går in och lämnar sin sak, är publik verksamhet för hela lokalen. En reception dit kunden kommer utan att passera verkstaden gör enligt myndighetens handbok inte verksamheten publik.
Flera arbetsplatser får varsin gräns, om de inte påverkar varandra. MSBFS 2013:3 1 kap. 4 §: Den som hanterar brandfarliga gaser eller vätskor i flera verksamheter på olika platser får hantera de undantagna mängderna enligt 2 kap. på varje plats utan tillstånd. Detta gäller bara om hanteringen på de olika platserna är åtskild så att hanteringen på en plats helt saknar påverkan på hanteringen på annan plats. Firman med tre byggen i gång räknar alltså gasolen per bygge, inte sammanlagt. Depån hemma på gården räknas för sig.
Gasolen i bilen på vägen lyder under en annan lag. På bygget lyder den under den här. 2 §: Lagen gäller inte sådan transport av brandfarliga eller explosiva varor som omfattas av lagen (2006:263) om transport av farligt gods. Men den lagen drar sin egen gräns i 3 §: Som transport anses dock inte förflyttning endast inom ett område där det farliga godset tillverkas, lagras eller förbrukas. Att flytta flaskan från servicebilen till taket är ingen transport i den lagens mening. Då är det hantering enligt 5 § 1 här, och aktsamhetskravet i 6 § gäller: Den som hanterar, överför, importerar eller exporterar brandfarliga eller explosiva varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna och för att förebygga obehörigt förfarande med varorna. Det kravet har ingen litergräns.
Eld och tändkällor är förbjudna där varorna hanteras, också under gränsen. Förordningen (2010:1075) 8 §: Inom områden där brandfarliga eller explosiva varor hanteras är det förbjudet att använda eld eller andra tändkällor om detta medför mer än en ringa risk för olyckor med varorna. Paragrafen frågar inte om du har tillstånd. Den gäller takläggaren med gasolbrännaren tre meter från lösningsmedlet lika mycket som depån med cistern. Och 11 § i lagen förbjuder samförvaring: Olika slag av brandfarliga eller explosiva varor får inte förvaras eller förpackas tillsammans eller med andra varor om risken för skador på liv, hälsa, miljö eller egendom, som kan uppkomma genom brand eller explosion, därigenom ökar i mer än ringa omfattning.
Spräcker du gränsen får du tre krav på köpet: utredning, kompetens och föreståndare. 7 §: Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor samt om konsekvenserna av sådana händelser. 8 § kräver att verksamheten ska ha den kompetens eller tillgång till den kompetens som behövs med hänsyn till verksamhetens omfattning och varornas egenskaper. Och 9 § första stycket: Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska utse en eller flera föreståndare för verksamheten. Tillståndet för brandfarliga varor söks hos kommunen, 17 § andra stycket: Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor i övriga fall ska prövas av den kommun där hanteringen ska bedrivas.
Föreståndaren anmäls till olika myndigheter beroende på vara, och för sprängämne ska varje person godkännas. 9 § skiljer på de två: Föreståndare i tillståndspliktig verksamhet med explosiva varor ska anmälas till tillståndsmyndigheten. Föreståndare i tillståndspliktig verksamhet med brandfarliga varor ska anmälas till tillsynsmyndigheten. För explosiva varor går lagen längre sedan den 1 augusti 2021. 9 a §: den som bedriver verksamheten ska anmäla till tillståndsmyndigheten vilka som i verksamheten avses få delta i hantering, överföring, import och export av sådana varor. Och 19 a § andra stycket: Godkännandet är en förutsättning för att de anmälda personerna ska få vara föreståndare respektive få delta i verksamheten. Den nyanställde som ska bära sprängkapslar får alltså inte göra det förrän kommunen har godkänt honom, och byts någon ut säger 19 d §: ska det snarast anmälas till tillståndsmyndigheten.
Sprängning: sedan den 15 juli 2025 räcker ett tillstånd i hemkommunen för hela landet. 18 § andra stycket: Frågor om tillstånd till hantering och överföring av explosiva varor i övriga fall ska prövas av den kommun där varorna ska hanteras. Frågan ska i stället prövas av den kommun där den sökande fysiska personen är bosatt eller den sökande juridiska personen har sitt säte, om verksamheten ska ske i mer än en kommun och frågan gäller 1. användning, 2. överföring, eller 3. förvaring i ett flyttbart förråd. Före den 15 juli 2025 löd paragrafen enligt propositionen: Om frågan gäller förvaring i ett förråd som är flyttbart ska frågan prövas av den kommun där sökanden är bosatt eller där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas. Regeln om användning i flera kommuner fanns då bara som undantag i myndighetens föreskrifter. Propositionen, prop. 2024/25:163, sammanfattar: tillstånd till viss hantering av explosiva varor som ska ske i mer än en kommun ska prövas av endast en kommun. Tillståndet är tidsbegränsat, 19 b § andra stycket: Tillstånd som beslutas med stöd av 18 § andra stycket får gälla som längst i tre år.
Priset för det enda tillståndet: varje sprängplats ska anmälas, fem arbetsdagar i förväg. 18 a § är ny sedan samma dag: Den som har tillstånd enligt 18 § andra stycket att använda explosiva varor eller förvara explosiva varor i ett flyttbart förråd ska anmäla användningen eller förvaringen till tillsynsmyndigheten i den kommun där användningen eller förvaringen ska ske. Anmälan ska vara skriftlig och göras i god tid innan användningen eller förvaringen påbörjas. Hur god tid står inte i lagen. Promemorian ville skriva in fem dagar i paragrafen, regeringen lämnade det till föreskrift, och MSBFS 2025:5 3 § svarar: En anmälan ska vara tillsynsmyndigheten tillhanda senast fem arbetsdagar innan användningen eller förvaringen i flyttbart förråd påbörjas. Fem arbetsdagar, inte fem dagar. En sprängning på måndag ska alltså vara anmäld senast måndagen veckan före.
Anmälan ska ha fastighetsbeteckning, och ute i terrängen koordinater med 300 meters noggrannhet. MSBFS 2025:5 5 §: Anmälan ska ange platsen för användningen eller förvaringen i flyttbart förråd i form av adress samt fastighetsbeteckning. Saknas adress ska positionen anges i SWEREF 99 TM, och Noggrannheten i positionsangivelsen ska inte vara sämre än 300 m. 6 § kräver dessutom tillståndshavarens namn och organisationsnummer, telefon och e-post till den som ansvarar på platsen, och uppgifter för fakturering av eventuell anmälningsavgift. Avgiften har stöd i 27 § i lagen, som sedan den 15 juli 2025 räknar upp anmälan om användning av explosiv vara, anmälan om förvaring av explosiv vara i ett flyttbart förråd bland det kommunen får ta betalt för. Propositionen noterar att Katrineholms kommun och MSB motsätter sig att tillsynsmyndigheterna ska få ta ut en avgift för anmälan. Avgiften blev lag ändå.
Inom detaljplan behövs dessutom polisens tillstånd, och det ges bara till den som redan har kommunens. Ordningslagen 3 kap. 6 §: Sprängning och skjutning med eldvapen får inte utan tillstånd av Polismyndigheten äga rum inom ett område som omfattas av detaljplan. Tillstånd till sprängning får endast beviljas den som har tillstånd, eller inte behöver ha tillstånd, till användning av explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Propositionen beskriver läget före den 15 juli 2025: polisen gav sitt tillstånd, men ingen regel sa att kommunen skulle få veta det. Nu säger 3 kap. 16 a §: När Polismyndigheten har beslutat i fråga om tillstånd till sprängning enligt 6 § första stycket ska tillsynsmyndigheten enligt 21 § lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor underrättas om beslutet. Ett bergschakt i en villagata kräver alltså tre papper: kommunens tillstånd, polisens tillstånd och anmälan till kommunen där det sprängs.
Tillsynen följer med till sprängplatsen, och den rapporterar hem till tillståndskommunen. Tillståndet kommer från hemkommunen, men 24 § andra stycket ger tillsynsmyndigheten på platsen full rätt: För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt till tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen som används i samband med hanteringen av brandfarliga och explosiva varor och får göra undersökningar och ta prover. Förordningen 22 a §, också ny den 15 juli 2025, knyter ihop kommunerna: hittar den kommun där det sprängs brister ska tillsynsmyndigheten underrätta tillståndsmyndigheten i den andra kommunen om vad som framkommit vid tillsynen och om beslut i tillsynsärendet. Och 24 a § i lagen: En tillsynsmyndighet ska skyndsamt anmäla överträdelser av bestämmelser i denna lag eller i föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Vite finns också, 25 § andra stycket: Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite.
Det flyttbara förrådet: står jobbet still mer än tre dagar ska sprängämnet hem. MCFFS 2026:4 trädde i kraft den 1 april 2026 och ersatte MSBFS 2025:2. Föreskriften säger i 9 kap. 3 §: Explosiva varor som tagits ur ett förråd för att användas vid en arbetsplats under en arbetsdag och som inte förbrukats ska återföras till ett förråd omedelbart efter att arbetet avslutats, alternativt vara under ständig övervakning av personal på platsen så att obehöriga inte kan komma åt varorna. Och 9 kap. 42 §: Om ett uppehåll i verksamheten görs och detta varar mer än tre dagar ska de explosiva varorna i det flyttbara förrådet återföras till ett förråd för vilket det finns ett platsbundet tillstånd. Propositionen från maj 2025 återgav den föregående föreskriften som ett uppehåll om mer än tre arbetsdagar i verksamheten. Ordet arbetsdagar är borta i den nya texten. En helg plus en måndag räcker numera. 9 kap. 13 § kräver dagbok: Den som förvarar sprängämnen, sprängkapslar eller detonerande stubin ska föra dagbok.
Spikpistolpatronerna är explosiva varor, men undantagna upp till ett kilo. MCFFS 2026:4 1 kap. 10 § definierar ammunition och undantar uttryckligen patroner till arbetsverktyg avsedda för slakt, byggnadsarbete, industriellt eller liknande bruk. De är i stället pyrotekniska artiklar i kategori P1, och 2 kap. 8 § säger att tillstånd inte behövs för den som använder eller förvarar explosiva varor som räknas upp i bilaga 1 till denna författning och enligt villkoren som anges där. Bilagan: Patron för spikpistol, bultpistol eller slaktmask i kategori P1 Högst 1 kg. Samma gräns gäller Startpatron för förbränningsmotorer i kategori P1. Kilot är nettovikt explosivämne enligt 1 kap. 9 §, inte patronernas vikt. Snickaren behöver alltså inget tillstånd för pistolen, men 15 § i lagen gäller vid köpet: Explosiva varor får överlåtas eller överlämnas endast till den som har rätt att hantera explosiva varor av det slag och i den mängd som överlåtelsen eller överlämnandet avser.
Föreståndaren för sprängarbetet bör vara sprängarbas, och ingen under 18 får röra varorna. MCFFS 2026:4 8 kap. 1 § kräver att föreståndaren har god kunskap om varorna, åtgärderna och reglerna, och det allmänna rådet pekar på arbetsmiljöreglerna: Föreståndare för sprängarbete bör anses ha god kunskap, om föreståndaren uppfyller krav för att vara sprängarbas enligt 16 kap. 7 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:13) om risker vid vissa typer av arbeten. Förordningen 7 §: En explosiv vara får hanteras, överföras, importeras eller exporteras endast av den som fyllt 18 år. Lärlingen får bära gasol, inte sprängkapslar.
Tappar du bort en sprängkapsel ska polisen veta det omedelbart, annars ryker tillståndet. Förordningen 10 §: Förlust av explosiva varor ska omedelbart anmälas till Polismyndigheten. Och 11 §: i tillståndspliktig verksamhet ska tillståndshavaren kunna redovisa de explosiva varor som hanteras, överförs, importeras eller exporteras. Sedan den 1 juli 2026 står följden i lagen. 20 § andra stycket räknar upp vad som särskilt ska beaktas vid återkallelse, och punkt 3 lyder: tillståndshavaren inte har anmält förlust av explosiva varor till Polismyndigheten. Samma ändring, lag (2026:574), gav polisen rätt att överklaga, 34 § fjärde stycket: Polismyndigheten får överklaga beslut om att bevilja tillstånd enligt 17 och 18 §§ samt beslut om att godkänna föreståndare och deltagare enligt 19 a §. Förordningen 12 § lägger till olyckan: inträffar en brand eller explosion i tillståndspliktig hantering ska tillståndshavaren snarast underrätta tillsynsmyndigheten om olyckan. Detsamma gäller om det inträffar en händelse som har inneburit en hög risk för att en sådan olycka skulle ha kunnat inträffa.
Straffen: böter för slarv med gasolen, upp till fem år för sprängämne utan tillstånd. 29 §: Den som av oaktsamhet bryter mot 16 § första stycket döms till böter. Vid uppsåt eller grov oaktsamhet blir det böter eller fängelse i högst ett år om brottet avser brandfarliga varor, och böter eller fängelse i högst fem år om brottet avser explosiva varor. Femman är ny sedan den 1 januari 2024. Prop. 2023/24:33: Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år. Och för grovt brott: Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år. Det står nu i 29 a §: är att anse som grovt döms till fängelse i lägst fyra och högst sju år, och Om brottet är att anse som synnerligen grovt döms till fängelse i lägst sex och högst tio år. Aktsamhetskravet har ett eget straff, 28 § första stycket: Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 6 § döms till böter eller fängelse i högst ett år. Men 30 § första stycket: I ringa fall döms inte till ansvar enligt denna lag.
Handläggningen tar upp till tre månader, och förnyelsen ska in fyra veckor i förväg. Förordningen 17 §: I ett ärende om tillstånd ska beslut meddelas av tillståndsmyndigheten inom tre månader efter det att en fullständig ansökan kom in till myndigheten. Om det är nödvändigt på grund av utredningen av ärendet, får handläggningstiden vid högst ett tillfälle förlängas med högst tre månader. Sex månader i värsta fall, räknat från fullständig ansökan. Det gamla tillståndet gäller under tiden enligt 19 §, men bara om ansökan har kommit in till tillståndsmyndigheten senast fyra veckor innan giltighetstiden för det tillståndet går ut. Köper du en firma med tillstånd säger 20 § att verksamheten får fortsätta under förutsättning att bytet av verksamhetsutövare i förväg anmälts till tillståndsmyndigheten och att en ansökan om nytt tillstånd lämnas in senast tre månader efter att bytet har skett.
MSB finns inte längre. Myndigheten heter Myndigheten för civilt försvar sedan den 1 januari 2026. Prop. 2024/25:205: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska byta namn till Myndigheten för civilt försvar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Lag (2025:1080) bytte namnet i tio paragrafer, och i lagtexten står Myndigheten för civilt försvar nu tjugo gånger och det gamla namnet noll. Adressen msb.se svarar med en omdirigering till mcf.se, och nya föreskrifter heter MCFFS i stället för MSBFS. De gamla gäller ändå: MSBFS 2013:3 med litergränserna bär fortfarande det gamla namnet och är i kraft.
Den 1 januari 2027 får fyra paragrafer ny lydelse igen, och registret visar båda samtidigt. Lag (2026:1584) ändrar 17, 18, 21 och 21 a §§ från den 1 januari 2027. Skälet är en ny myndighet. Prop. 2025/26:290: Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UND). Myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Den nya 17 § börjar: Frågor om tillstånd till hantering av brandfarliga varor inom Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Försvarsmakten, och i övrigt är paragrafen densamma. Riksdagens konsoliderade text visar därför de fyra paragraferna två gånger, en lydelse som upphör och en som träder i kraft. Lagen har 59 paragrafer, men 63 paragrafrubriker i texten just nu. För kommunens tillståndsprövning ändras ingenting.
Lagen skriver ska, aldrig skall, och den har ändrats oftare på tre år än på de tio före. Ordet skall står noll gånger i lagens paragrafer och ordet ska nittio. Författningsregistret visar nitton ändringsposter sedan 2010. Nio av dem kom åren 2014 till 2022. Tio har beslutats 2023 eller senare: 2023:374, 2023:391, 2023:874, 2024:478, 2024:864, 2025:646, 2025:711, 2025:1080, 2026:574 och 2026:1584. Propositionen bakom den största, prop. 2024/25:163, öppnar med skälet: De senaste åren har antalet sprängdåd i samhället ökat kraftigt. Det är därför markentreprenören fått en anmälningsplikt, en polisunderrättelse och en avgift på två år.
Sex rader i offerten som visar att du har koll. Vem som håller tillståndet för sprängningen och i vilken kommun det är utfärdat, eftersom 18 § andra stycket knyter det till säte eller bostad. Att anmälan till kommunen görs fem arbetsdagar före första salvan, eftersom MSBFS 2025:5 3 § kräver det. Att polistillstånd söks om tomten ligger inom detaljplan, eftersom ordningslagen 3 kap. 6 § kräver det. Vilken mängd gasol och lösningsmedel som tas till arbetsplatsen, eftersom MSBFS 2013:3 räknar den största mängden vid något tillfälle. Att sprängämne inte förvaras på platsen över ett längre uppehåll, eftersom MCFFS 2026:4 9 kap. 42 § säger tre dagar. Och vem som är föreståndare, eftersom 9 § kräver en.
Beskriv jobbet: bergschakt på tomten, tätskikt med gasol, lösningsmedel i källaren.
Tillståndet, anmälan och mängderna hamnar som rader i offerten, med rätt lagrum.
Kunden får en pdf, och du har samma pdf när kommunen kommer på tillsyn.
Samma motor, skräddarsydd för din bransch. Testa 5 offerter gratis, konto på tio sekunder.
Mittkolumnen är lagen i lydelsen före lag (2025:711), högerkolumnen lagen som den gäller nu.
| Frågan | Före den 15 juli 2025 | Efter den 15 juli 2025 |
|---|---|---|
| Vilken kommun prövar tillstånd att använda sprängämne i flera kommuner? | Där varorna ska hanteras. Regeln om bostad eller säte gällde bara flyttbart förråd, användning i flera kommuner var ett undantag i föreskrift | Där den fysiska personen är bosatt eller den juridiska personen har sitt säte, också för användning och överföring (18 § andra stycket) |
| Ska sprängplatsen anmälas till kommunen där det sprängs? | Nej | Ja, skriftligt, senast fem arbetsdagar före (18 a § och MSBFS 2025:5 3 §) |
| Får kommunen ta betalt för anmälan? | Det fanns ingen anmälan | Ja (27 §) |
| Får kommunen där det sprängs utöva tillsyn? | Ja, men utan plikt att rapportera till tillståndskommunen | Ja, och den ska underrätta tillståndskommunen (förordningen 22 a §) |
| Får kommunen veta när polisen gett tillstånd till sprängning? | Inget krav | Ja (ordningslagen 3 kap. 16 a §) |
| Ska tillsynsmyndigheten polisanmäla överträdelser? | Ingen uttrycklig regel | Ja, skyndsamt (24 a §) |
| Ska en tvivelaktig affär med sprängämne rapporteras? | Nej | Ja, till tillståndsmyndigheten (15 a §) |
| Hur länge gäller tillståndet? | Viss tid | Viss tid, som längst tre år (19 b §) |
Tabellen gäller explosiva varor. Litergränserna för gasol och lösningsmedel i MSBFS 2013:3 ändrades inte den 15 juli 2025 och har stått sedan den 1 oktober 2013. Den 1 januari 2026 bytte myndigheten namn till Myndigheten för civilt försvar, och den 1 juli 2026 fick polisen rätt att överklaga beviljade tillstånd.
Inte så länge firman ligger under gränserna i MSBFS 2013:3 2 kap. 3 §: 250 liter brandfarlig gas inomhus eller 1 000 liter utomhus, räknat på flaskornas volym vid det tillfälle då mängden är som störst.
500 liter brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60 °C inomhus, eller 3 000 liter utomhus eller i öppen byggnad, enligt MSBFS 2013:3 2 kap. 3 §. Gränserna gäller yrkesmässig verksamhet dit allmänheten inte har tillträde.
Nej. MSBFS 2013:3 2 kap. 1 § 1 undantar brandfarliga gaser och vätskor i fordons bränslesystem, och diesel med flampunkt 55 °C eller högre räknas enligt 1 kap. 6 § som vätska med flampunkt över 60 °C, med gränsen 10 000 liter inomhus.
Då är det publik verksamhet enligt MSBFS 2013:3 1 kap. 3 §, och gränsen i 2 kap. 2 § är 2 liter brandfarlig gas om någon del av hanteringen sker inomhus och 100 liter brandfarlig vätska med flampunkt högst 60 °C.
Nej. Enligt MSBFS 2013:3 1 kap. 4 § får de undantagna mängderna hanteras på varje plats, om hanteringen på platserna är åtskild så att den ena helt saknar påverkan på den andra.
Nej. De är pyrotekniska artiklar i kategori P1 och får enligt MCFFS 2026:4 2 kap. 8 § och bilaga 1 användas utan tillstånd och förvaras utan tillstånd upp till 1 kg nettovikt explosivämne.
Ja, alltid. 16 § första stycket kräver tillstånd av den som hanterar explosiva varor, utan någon mängdgräns. Inom detaljplan krävs dessutom polisens tillstånd enligt ordningslagen 3 kap. 6 §.
Ska sprängningen ske i mer än en kommun prövas tillståndet enligt 18 § andra stycket av den kommun där den fysiska personen är bosatt eller den juridiska personen har sitt säte, och gäller sedan i hela landet.
Ja. Enligt 18 a § ska den som har tillstånd enligt 18 § andra stycket skriftligt anmäla användningen till tillsynsmyndigheten i den kommun där den ska ske, i god tid innan den påbörjas.
Senast fem arbetsdagar innan användningen påbörjas, enligt MSBFS 2025:5 3 §.
Start- och slutdag, adress och fastighetsbeteckning eller koordinater i SWEREF 99 TM med högst 300 meters avvikelse, tillståndshavarens namn och organisationsnummer, kontaktuppgifter till den ansvarige på platsen och uppgifter för fakturering, enligt MSBFS 2025:5 4 till 6 §§.
Ja. 27 § räknar sedan den 15 juli 2025 upp anmälan om användning av explosiv vara och anmälan om förvaring i flyttbart förråd bland det avgifter får tas ut för.
Enligt MCFFS 2026:4 9 kap. 42 § ska varorna återföras till ett förråd med platsbundet tillstånd om uppehållet i verksamheten varar mer än tre dagar, om de inte övervakas ständigt.
Enligt 9 § ska den som bedriver tillståndspliktig verksamhet utse en eller flera föreståndare, och för explosiva varor ska föreståndaren anmälas till och godkännas av tillståndsmyndigheten enligt 19 a §. Allmänna rådet till MCFFS 2026:4 8 kap. 1 § pekar på kraven för sprängarbas i AFS 2023:13.
Ja. Enligt 9 a § ska de som avses få delta i hanteringen anmälas till tillståndsmyndigheten, och enligt 19 a § andra stycket är godkännandet en förutsättning för att få delta.
Förlusten ska omedelbart anmälas till Polismyndigheten enligt förordningen 10 §. Enligt 20 § andra stycket 3 ska det vid återkallelse särskilt beaktas om förlust inte har anmälts.
Böter vid oaktsamhet, och vid uppsåt eller grov oaktsamhet böter eller fängelse i högst ett år, enligt 29 §. För explosiva varor är maxstraffet fängelse i fem år, och grovt brott ger lägst fyra år enligt 29 a §.
Enligt 21 § första stycket den myndighet som prövar tillstånd, inom sitt verksamhetsområde. För brandfarliga varor hos en hantverkare är det kommunen enligt 17 § andra stycket.
Nej. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bytte den 1 januari 2026 namn till Myndigheten för civilt försvar genom lag (2025:1080). Föreskrifter som MSBFS 2013:3 och MSBFS 2025:5 gäller ändå.